Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronhjortsläktet - Kronider - Kronisk - Kronisten - Kronjurist, kronadvokat - Kronjuveler - Kronkoloni - Kronkredit-a.-b., Svenska - Kronland - Kronläder, crownläder - Kronoarbetskåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONIDER
kommande kronhjorten, C. e’laphus, som
om sommaren är rödbrun med gulbrun spegel,
om vintern mera gråbrun med ljusare spegel.
Kalven är rödbrun med vita fläckar. Hornen,
som i första uppsatsen äro enspetsade, erhålla
i senare uppsatser allt flera taggar, av vilka de
övre, som utgå från ung. samma höjd, bilda
den för k. typiska kronan. Boghöjden uppgår
hos dvärgkronhjorten, C. e’laphus
cor-sica’nus, från Korsika och Sardinien, till 80
cm., hos Mellan- och Östeuropas starkare un-
Vapiti, Cervus canadensis. Efter Cornish.
derarter, vilkas mångspetsade horn bli 1,2 m.
långa, till 1,5 m. Honan, hinden, är alltid
avsevärt mindre. Den i Sverige förekommande
kronhjorten blir l,is m. hög, och de relativt
svaga hornen ha vanl. 4—6, högst 12 taggar.
Torvmossefynd visa dock, att den förr varit
större och kraftigare. Kronhjorten, som förr
förekom upp till öster- och Västergötland,
finnes nu blott i en stam om c:a 200 djur på
några gods i s. Skåne. Den trives bäst i skogar
med insprängda åkerfält och lever av gräs,
ungskott och bark och förorsakar härigenom
ofta skador. I n. och mellersta Asien ersättes
k. av bl.a. tibethjorten och a 11 a i v
a-p i t i n, hos vilka liksom hos den i n. delen av
Nordamerika allmänna kanadahj orten
el. v a p i t i n, C. canade’nsis, de väldiga, med
långa taggar försedda hornen sakna
kronbild-ning. H.B-n.
Kroni’der, grek, myt., ättlingar av Kronos
(se denne).
Kronisk (av grek, chronos, tid), varaktig,
särsk. om en sjukdom, som har ett långvarigt
(stundom hela livet omfattande) förlopp. —
Motsats akut (se d o.). Wk
Kroni’sten, se Krönikeböcker na.
Kronjurist, kronadvokat, en stats
ju-ridiske rådgivare och sakkunnig i praktiska
rättsfrågor åt regeringen. Namnet k. (crown
laivyer) användes huvudsaki. i England och
främst om de båda juridiska funktionärerna
attorney general och solicitor general (se d.o.),
båda medl. av ministären och underhuset. I de
engelsktalande staterna finnas liknande
ämbetsmän med ung. samma beteckningar. I S v e r
i-g e intar justitiekanslern i viss mån en k:s
ställning, enär regeringen brukar inhämta hans
yttrande i praktiska rättsfrågor, liksom från
Ut-rikesdep:s folkrättssakkunniga i dithörande
ärenden. E.K.
Kronjuveler, smycken och ädla stenar, som
vanl. tillhöra staten el. statsöverhuvudet och
ingå bland riksregalierna (se d.o.). Bland k.
återfinnes ofta de största kända ädelstenar i
världen. G.W.F.
Kronkoloni, beteckning för brittiska kolonier
och protektorat, vilkas förvaltning ej ledes av
ansvariga regeringar utan av ämbets- och
tjänstemän under direkt kontroll av den
brittiske statssekreteraren för kolonierna. K. pläga
indelas i 4 el. 5 grupper alltefter de möjligheter,
befolkningen har att göra sina önskemål
gällande. J.E.N.
Kronkredit-a.-b., Svenska, 1918 bildat
bolag med uppgift att medelst upptagande av
obligationslån bereda utländska banker och
bankirer kredit. Med hänsyn till att bolagets
verksamhet komme att stimulera
varuomsättningen med utlandet, understödde sv. staten
företaget genom en garantifond på 10 mili. i
statsobligationer. Sedan garantifonden
återbetalts, ombildades bolaget 1923 till ett helt
privat företag med samma syfte. Namnet
ändrades då till Sv. obligationskredit-a.-b. J.L-n.
Kronland. Det gamla Österrike var sedan
1867 indelat i 17 k. (Nedre ö., övre ö.,
Böh-men, Mähren, Salzburg, Steiermark, Kärnten,
Galizien o.s.v.). Före 1867 brukades termen
även för de ungerska landsdelarna. J.E.N.
Kronläder, c r o w n 1 ä d e r, ett alungarvat,
starkt fettat läder, som användes till
kängsnören, dragremmar o.d.
Kronoarbetskåren, inrättad 1842, bestod
hu-vudsakl. av för bristande försvar (se d.o. 1)
till allmänt arbete dömda personer
(försvarslösa) men även av från reg. utstraffat
manskap. K. var organiserad efter militärt
mönster och uppdelad på kompanier, stationerade
vid vissa större fängelser och f.ö. i skilda delar
av landet, t.ex. å Karlsborg, Borghamn, Tjurkö
och Slite. Genom lag 1885 ang. lösdrivares
behandling ersattes småningom kronoarbetsstatio-
— 127 —
— 128 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
