Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronobetjänte - Kronobonde - Kronoborg - Kronobrevbäring - Kronobrännerier - Kronoby - Kronodomän - Kronofartyg - Kronofiske - Kronoflagg el. örlogsflagg - Kronofogde - Kronofotografi - Kronofrälseränta - Kronogods - Kronograf - Kronohemman - Kronohäkte - Kronojord - Kronojägare - Kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derordnade landsstatstjänstemännen å
landsbygden: kronolänsmän och fjärdingsmän.
Kronobonde, brukare av Staten tillhörigt
hemman ur allmogeklassen, åbo å
kronohem-man.
Kronoborg, fi. Kurkijoki, kommun i Viborgs
län, vid Ladoga; 538 kvkm.; 9,901 inv. (1931),
finsktalande. Mdn.
Kronobrevbäring, skyldighet fortskaffa
Kronans brevförsändelser i äldre tider. K. kunde
åvila jord av vilken jordnatur som helst men
medförde frihet från vissa andra allmänna
besvär. Den anlitades mest för befordran av
skrivelser från länsstyrelserna till deras
underordnade å landsbygden samt kyrkliga
skrivelser. K. ansågs ganska betungande, och
bondeståndet yrkade länge på dess avskaffande. 1874
upphörde k., och all befordran av Kronans brev
övertogs av postverket, vars verksamhet
därmed hastigt svällde ut. E.K.
Kronobränuerier, statliga
brännvinsbränne-rier med monopol på bränningen, vilka
upprättades på ett 50-tal platser från 1776. K.
avsågo att bereda Kronan ökade inkomster, men
resultatet blev synnerligen misslyckat. Även
för folknykterheten medförde k. svåra
skadeverkningar. De avskaffades därför 1788, utom
beträffande Stockholm, Göteborg m.fl. städer,
där de försvunno 1824. Jfr B r änn v i n s 1 a
g-s t i f t n i n g. T.E-r.
Kronoby, kommun i Vasa län, Finland, vid
Bottniska viken; 317 kvkm.; 3,701 inv. (1931),
svensktalande. Mdn.
Kronodomän, se Domän och
Domänverket.
Kronofartyg, se örlogsfartyg.
Kronofiske, se Kronans fisken.
Kronoflagg el. ö r 1 o g s f 1 a g g, se Flagga.
Kronofogde, från 1687 använd titel å
Kronans ämbetsmän över fögderierna. K. vakade
ss. polischef över allmän ordning och
säkerhet i distriktet och ägde föra ansvarstalan i
grövre brottmål men handhade främst
Kronans uppbörd och var dess ombud i
skatte-och taxeringsärenden samt verkställde ss.
utmätningsman domar och utslag. Sista
instruktionen utfärdades 1855. Enl. k.k. 1865 fordrades
jur. akad. examen för k.-befattningen. Vid
landsstatens omorganisation 1918 indrogs den
emellertid, och dess åligganden övergingo å
landsfogdar och landsfiskaler. Jfr Fogde. E.K.
Kronofotografi’, följd av fotografiska bilder
av ett rörligt föremål, tagna med kort
exponering och korta tidsmellanrum, så att det blir
möjligt att i detalj studera de olika
rörelse-momenten. Sådana försök gjordes först av
Muybridge 1877. Numera användes för detta
ändamål vanlig kinematografering. Szl.
— 133 —
KRONOLOGI
Kronofrälseränta, ränta från kronohemman,
vilket en gång överlåtits till frälseman och
blivit frälse (se Frälsehemman).
Kronogods, se Domän.
KronograT, se Kronosko p.
Kronohemman, Staten tillhörig bondgård;
man skiljer mellan allmänt k., vilket
inne-haves av åbo mot avgift, samt särsk. slag k.:
kronobergsmanshemman,
stubbe- och r ö j s e 1 r ä 11 s-, sämje- och
stadgehemman (se d.o.). Åbo å k. må
med länsstyrelsens tillstånd överlåta k. å annan,
och detta går i arv inom hans släkt enl. vissa
regler. Skogen äger han nyttja enl. fastställd
hushållningsplan. Se i övrigt k.br. 29/a 1808.
K. voro efter Gustav Vasas och Karl XI :s
godsindragningar mycket talrika men ha sedermera
i stor omfattning föryttrats el. skatteköpts. Se
härom K.k. 15/i2 1848, 17/io 1919 och 6/o 1930
och Skatteköp. E.K.
Kronohäkte, ett slags mindre fängelser, i
regel för mera tillfällig förvaring av fångar.
14 k. finnas (1933) i Sverige.
Kronojord, se Domän och
Kronohemman samt Ä b o r ä 11.
Kronojägare, benämning å bevakande
tjänstemän vid domänverket. K. tillsättas av
Domänstyrelsen, som bestämmer om
tjänstgöringsom-rådets el. bevakningstraktens omfattning, och
lyda under jägmästaren i reviret. För
anställning som k. fordras genomgången skogsskola
el. motsvarande kunskaper. De ord. k:s antal
var 1932 574 st. F.A.Bn
Kronologi’ (till grek, chronos, tid, och
logos, lära). 1) Läran om tidsindelningen och
tideräkningen. Den astronomiska el.
matematiska k. sysselsätter sig med de ur
himlakropparnas rörelser härledda
tidsenheterna dygn, månad och år och deras inbördes
förhållanden; den historiska el. tekniska
k. visar, hur tideräkningen på grundval härav
reglerats hos olika folk. Mångfalden av
kronologiska system el. kalendrar
betingas därav att de astronomiska tidsenheterna
äro inkommensurabla storheter. Månadens
längd bestämdes urspr. av de regelbundet
växlande månfaserna. Tiden mellan 2 på varandra
följ, nymånar kallas för en synodisk
månad el. 1 u n a t i o n; dess längd är något
varierande, i medeltal 29,53059 dygn (d.). Det
inom k. använda d. är medelsoldygnet (se
Dygn). Längden av det naturliga året, inom
k. ofta benämnt solåret till skillnad från
månåret (se nedan), bestämmes av perioden för
årstidernas växling; denna period kallas för ett
tropiskt år (se År), dess nuv. längd är
365,2422 d. — Då en kalendermån. liksom ett
kalenderår av praktiska skäl måste innehålla
— 134 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
