Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronolots - Kronolänsman - Kronomagasin - Kronomarker - Kronometer - Kronoombud - Kronopark - Kronorusthåll - Kronoränta - Kronos - Kronoskatt - Kronoskatte - Kronoskattepostanvisning - Kronoskjuts - Kronoskogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOSKOGAR
Kronolots, person, anställd el. förordnad å
ord. befattning vid lotsstaten el. tillfälligt
berättigad att verkställa lotsning. Se L o t s v e
r-k e t. E.Hg.
Kronolänsman, förr lägre
landsstatstjänste-man, motsvarande nutida landsfiskal (se d.o.).
Om Kronans länsmän i äldre tider se
Länsman. Småningom blevo Kronans länsmän
underordnade befattningshavare vid
lantregering-en å landsbygden. K. hade särsk. att, närmast
under kronofogden, vaka över allmän ordning
och säkerhet i sitt distrikt, åtala förbrytelser
m.m. Senaste instruktion var av 1855. För
kompetens fordrades kansli-, kameral- el. en
hos länsstyrelse avlagd länsmansexamen. K.
avskaffades formellt 1918, och göromålen
överflyttades å landsfiskaler, oftast tidigare k. E.K.
Kronomagasin, större förrådshus, i vilka
Kronans spannmål förr förvarades. Se M
a-gasinssta ten.
Kronomarker, förr beteckning för de
vidsträckta obebodda trakterna i mellersta
Sverige.
Kronome’ter, se U r.
Kronoombud, person, som å tjänstens
vägnar el. enl. myndighets förordnande bevakar
Statens intresse vid förrättning (t.ex. syn) el.
i rättegång.
Kronopark, skogsområde, som Staten äger
och direkt disponerar. Enl. 1894 års
skogsord-ning skola k. bibehållas oförminskade och
behandlas efter på vetenskaplig grundval
upprättade hushållningsplaner, som avse skogens
framtida bestånd och högsta avkastning. De
stå under Skogsstatens el. Domänverkets
omedelbara förvaltning och utgöra huvudvärdet
av domänfonden. K. utgjorde vid 1932 års
början 1,416 st. med en totalareal av 5,180,526
har, varav inägor 53,514 har, produktiv
skogsmark 3,669,090 har och impediment 1,457,922
har. Till 9/io äro k. belägna inom Norrland
och Dalarne, och ej mindre än 75 % av arealen
ligger inom Norr- och Västerbottens län och
över 50 °/o inom lappmarkerna. Inom Norrland
och Dalarne ligga blott 12,4 °/o av den
produktiva skogsmarken under en höjd av 200 m.ö.h.,
70,4% mellan 201—500 m.ö.h. och 17,2% över
500 m.ö.h. K. ha tillkommit på olika sätt: 1)
Av skogar, som av gammalt varit i Kronans
ägo. 1824 ägde Staten i s. och mellersta
delarna av landet sådana till en areal av 70,000
har. På gr. av beslut vid 1823 års riksdag
försåldes under de närmaste årtiondena härav
45,400 har. 2) Av vid avvittringen i Norrland
och Dalarne avsatta marker, varigenom
huvudmassan av de norrländska k. tillkommit. 3)
Genom överföring helt el. delvis av
jordbruks-domäner och indragna boställens skogar samt
— 141 —
5) genom inköp av enskilda marker. Dessa
markinköp togo sin böjan 1864 med inköpet
av de s.k. Svältorna i Västergötland, då 865
har köptes för 24,609 kr., och ha sedan stadigt
fortgått, särsk. sedan riksdagen 1875 beslöt att
medel, som inflöto för försålda
jordbruksdo-mäner m.fl. lägenheter skulle användas för
inköp av skogsmark. Under de 57 åren 1875—
1931 ha därför inköpts inalles 487,628 har för
44,133,347 kr. F.A.Bn.
Kronorusthåll, se Rusthåll.
Kronoränta, till Kronan utgående ränta,
d.v.s. grundskatt och landboavgift.
Kronos, grek, myt., den yngste och förnämste
av titanerna (se d.o.), son av Uranos och Gaia,
störtade sin fader och gjorde sig till
världsalltets herre. Hans regering gällde som en gyllene
tidsålder. Med systern Rheia fick K. barnen
Hestia, Demeter, Hera, Hades, Poseidon och
Zeus, alla utom Zeus strax efter födelsen
uppslukade av fadern, som erfarit, att han i sin
tur skulle störtas av en avkomling. Räddad av
Rheia, som räckte K. i st.f. den nyfödde en i
lin-dor insvept sten, tvang Zeus fadern att giva
ifrån sig de slukade barnen, varefter denne
omsider besegrades av kroniderna (Zeus och hans
syskon) och nedstörtades i Tartaros. K.
likställdes med den semitiske Baal, romarnas
Sa-turnus och (på gr. av namnlikheten) med
Chro-nos, tidens gud. Till hans ära firades i Aten
skördefesten Kro’nia, en uppsluppen glädjefest
liksom romarnas Saturna’lia (se d.o.). H.Sj.
Kronoskatt, se Kronoutskylder.
Kronoskatte, detsamma som skattejord.
Benämningen k. är föranledd av en äldre teori,
enl. vilken all skattejord i landet en gång varit
Kronans el. att Kronan hade överäganderätt
därtill. Se Delad äganderätt och
Jordnatur. Beteckningen k. är, särsk. efter k.f.
1789, missvisande. EK.
Kronoskattepostanvisning, se
Skatte-postanvisning.
Kronoskjuts, skyldighet att fortskaffa
Statens ämbetsmän el. tillhörigheter. K. åvilade
ss. ett allmänt besvär jordbruksfastigheterna
och var tidtals ganska betungande, särsk.
gällde detta den s.k. kungsskjutsen: gratis
fortskaffande av konungen el. medl. av
konungahuset på resa. Kungsskjutsen är nu
avskaffad. Kvar står formellt den eg. k. el.
transport av Kronans krigsfolk och krigsmaterial.
Den skall ersättas efter högsta i orten gällande
skjutslega men har sedan länge kommit ur
bruk, då andra och billigare transportmedel
uppstått. Jfr Gästgiveri. E.K.
Kronoskogar i vidsträckt bemärkelse omfatta
ej blott kronoparker (se d.o.) utan även
krono-överloppsmarker — areal 1931 447,865 har —,
— 142 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
