Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronoskogar - Kronoskogvaktare - Kronoskop - Kronosäteri - Kronotionde - Kronotorp - Kronouppbörd - Kronoutskylder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOSKOGVAKTARE
jordbruksdomäners skogar, 89,132 har,
kronolägenheter, holmar och skär, 2,720 har,
krono-flygsandsplanteringar, 1,098 har, samt civila
boställens skogar, 3,807 har. Hit räknas också
renbetesfjällens inom Jämtlands län skogar,
349,288 har, bergverksskogar 29,985 har,
Kronans inrättningars skogar 18,888 har och
krono-hemmans skogar 427,769 har, samtliga
arealuppgifter efter förhållandena vid 1931 års slut.
Kronoparkerna oräknade utgjorde k. i ytvidd
c:a 1,370,550 har, vartill dock komma c:a
1,816,400 har inom gränserna belägna kalfjäll
och större vatten. Av de ovan uppräknade
kategorierna skogar stå de två sisln., Kronans
inrättningars och kronohemmanens, under
Domänverkets kontroll, de övriga under dess
förvaltning, och inkomsten av desamma ingår till
domänfonden med undantag av de från
renbetesfjällens skogar, som tillföras
renbetesfon-den. F.A.Bn.
Kronoskogvaktare, bevakande personal å
under Domänverkets förvaltning stående
härads-allmänningar m.fl. skogar. De tillsättas av
Domänstyrelsen men avlönas av vederbörande
skog. Då Domänverkets befattning med dessa
skogar fr.o.m. 1934 upphör, torde titeln komma
att försvinna. F.A.Bn.
Kronoskop [-å’p], instrument för uppmätning
av tidsintervall, spec. korta sådana. Förses en
dylik apparat med registreringsanordning,
kallas den kronograf. Vid mindre anspråk på
noggrannhet användas s.k. stoppur, som
tillåta bestämningar av tidsintervall på % å
Vio sek. när. Ett stoppur är utrustat dels med
en mindre minutvisare, dels med en större
visare, som på 1 min. gör ett omlopp och som
ryckvis vrides framåt, vanl. var % sek. Genom
att trycka på en knapp sättes uret i gång; en
andra tryckning på samma knapp stannar uret,
varvid man direkt kan avläsa
tidsintervallen mellan tryckningarna. Tryckes ännu en
gång, återföras visarna till O-läget. Ännu
fördelaktigare äro stoppur med 2,
oberoende av varandra löpande visare. Vid större
anspråk på noggrannhet måste kronografer
användas, som i allm. äro försedda med
elektriska registreringsanordningar, vanl.
konstruerade på följ. sätt. En cylinder,
överdragen med ett papper, försättes medelst ett
urverk el. en elektrisk motor i rotation med
likformig hastighet, el. också frammatas liksom
vid en Morse-telegrafapparat en
pappersstrimla mellan på likartat sätt drivna valsar.
Framför papperet sitta 2 stift, som på detta rita 2
parallella linjer. Medelst elektromagneter
kunna stiften förskjutas i sidled, då en elektrisk
ström går genom desamma. Den ene av dessa
elektromagneter är kopplad i en strömkrets,
— 143 —
Artiklar, som icke återfinnas
som slutes t.ex. varje sek. av en sekundpendel
under ett kort ögonblick. Härigenom erhålles
på papperet en serie hack på avstånd från
varandra, svarande mot 1 sek. Den andra
elektro-magnetens strömkrets slutes medelst en nyckel
i de ögonblick, mellan vilka tidsintervallet öns
kas bestämt, varigenom dessa markeras på
papperet. Med denna apparat kan lätt en
noggrannhet av 1/1,000 sek. i tidsbestämningen
erhållas. De första k. konstruerades av Rieussec
(1821) och Winnerl (1831), och den första eg.
kronografen torde ha uppfunnits av
Wheatsto-ne (1840). Förbättringar ha senare utförts
framförallt av Hipp, Fuess och Behm. —
Kro-nograferna konstrueras olika alltefter deras
spec. användning. Sålunda brukas
kronografer av skilda slag för astronomiska och
fysiologiska ändamål, inom ballistiken för mätning
av projektilers utgångshastighet samt inom
idrottsväsendet. N.R-e.
Kronosäteri, Staten tillhörig lantegendom,
som förr haft säterinatur. Se Säteri.
Kronotionde uppkom genom överflyttning
till Kronan enl. Västerås recess 1527 av de (i
regel) % av det kyrkliga tiondel, som tillfallit
prästen. K. användes först och främst för
kyrkors, skolors och hospitals underhåll och i
övrigt för Statens allmänna utgifter. Av k. skulle
utgå vissa ”avkortningar” för bestridande av
bestämda utgifter, ss. för kyrkovin och
kyrkobyggnad, för barnhus i Stockholm, för
domkyrkan o.s.v. Dessa avkortningar ersattes
sedermera av direkta statsanslag. K. utgick urspr.
av all odlad jord Adeln lyckades dock 1600
vinna befrielse för sina sätesgårdar och
sedermera även för rå- och rörshemman. Vidare
blevo kungsgårdar, prästgårdar,
prebendehem-man, bergfrälse i Falun, soldattorp etc. befriade.
K:s storlek bestämdes ant. genom räkning el.
genom tiondesättning, d.v.s. till en början
överenskommelser med den skattskyldige men sedan
genom skattläggning. 1885 sammanslogs k. med
räntan till grundskatt (se d.o.). Se vidare
Tionde och Tertialtionde. A.Vr.
Kronotorp, se Egna hem, sp. 23.
Kronouppbörd äger rum, sedan debetsedlar
utfärdats av häradsskrivare el. magistrat, i
två terminer, på landet 10—20 nov. och 25
april-—5 maj påföljande år samt i stad 5—20
nov. och 25 april—5 maj. Inbetalning
verk-ställes på landet genom posten och i stad ant
kontant el. genom posten. A.Vr.
Kronoutskylder kallas de skatter, som
erläggas till Staten, till skillnad från kommunala
o.a. skatter. Skillnaden har betydelse vid
deklarationen, då de kommunala skatterna men
ej k. få avdragas vid taxeringen till
inkomst-och förmögenhetsskatt. A.Vr
— 144 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
