Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kropotkin (Krapotkin), Pjotr - Kropp (matematik) - Kropp (växt) - Kropp (socken) - Kroppa - Kroppduva, kroppert - Kroppefjäll - Kroppefjälls sanatorium - Kroppkakor - Kroppsbesiktning - Kroppshåla, celom, cœlom - Kroppspulsådern, Stora - Kroppsrannsakan - Kroppsstraff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROPP
praktiska organiserandet av det anarkistiska
samhället saknas emellertid i K:s skrifter, och sin
stora besvikelse upplevde han 1917—21, då han
vistades i Ryssland och visserligen gillade krigets
fortsättande mot preussisk militarism men ss.
skarp motståndare till den statliga
organisationen och bolsjevismens diktatur ej kunde visa
en framkomlig väg att styra landet endast med
hjälp av inbördes bistånd. De viktigaste av
K:s verk, som nästan alla äro övers, till
svenska, äro ”En anarkists minnen” med förord av
G. Brändes (2 uppl. 1922) — en djupt uppriktig
bikt —, ”Inbördes hjälp” (1903), ”The
oro-graphy of Asia” (1904), ”Erövringen av brödet”
(1908), ”Fields, factories and workshops”
(1913), ”Anarkism och modern vetenskap”
(1914), ”Den moderna staten” (1918), ”Franska
revolutionen 1789—93” (1925—26). M.H-v.
Kropp, matem., 1) geometriskt grundbegrepp
(= begränsat område av rymden), 2) (=
talkropp) sammanfattningen av alla tal, man kan
erhålla av en el. flera storheter genom
addition, subtraktion, multiplikation och division
ett ändligt antal gånger. Ex. A) alla hela tal
och bråk bilda en talkropp (den enklaste
talkroppen, som innehålles i alla andra kroppar);
B) alla tal av formen a + b]/2 (a och b hela
tal el. bråk) bilda cn algebraisk talkropp. H-r.
Kropp, växtart, se Duntravsläktet.
Kropp, s:n i Luggude hd, Malmöhus län,
närmast n.ö. om Hälsingborg; 34,so kvkm., därav
34,44 land; 1,195 inv. (1932; 35 inv. pr kvkm.);
26,52 kvkm. åker (1927; 77,i % av landarealen),
3,20 kvkm. skogsmark. Egendomar: Rosendal
och Vasatorp. — Kyrkan har en del bevarat
från den urspr. romanska anläggningen (i koret
ha medeltidsmålningar blottats); den
ombyggdes under senare medeltiden, varifrån
korsval-ven stamma. Två korsarmar ha också
tillkommit. Nuv. tornet är från 1800-talets början.
Efter en brand har kyrkan 1932 undergått en
större restaurering, särsk. i det inre, då bl.a.
en lektoriepredikslol uppsatts vid och framför
triumfbågen. Bland nya inventarier märkes en
altartavla av Per Siegård. — Pastorat: K. och
Mörarp, Luggude n. kontrakt, Lunds stift.
M.P.;E.W.
Kroppa, s:n i Färnebo hd, Värmlands län,
s.ö. om Filipstad, invid länsgränsen; 251,85
kvkm., därav 216,99 land; 4,309 inv. (1932; 20
inv. pr kvkm.); 7,59 kvkm. åker (1927; 3,5%
av landarealen), 165,9 kvkm. skogsmark. I K.
ligga Nykroppa och Storfors järnbruk. I
Gam-malkroppa skogvaktare- och kolareskola. —
Pastorat: K. och Lungsund, Nyeds kontrakt,
Karlstads stift. S.
Kroppduva, kropper t, se Tamduvor.
— 151 —
Kroppefjäll, berg i Dalsland, se d.o., sp. 921.
Kroppefjälls sanatorium, lungsotssanatorium
med c:a 120 platser, tillhörande Älvsborgs läns
landsting och beläget på n. Kroppefjäll,
Gun-narsnäs s:n, Dalsland, 2 km. s.v. om
Dals-Rostocks järnvägsstation. C.
Kroppkakor, maträtt, bestående av platta
bullar, gjorda av potatismos och mjöl och med
inkråm av brynta fläsktärningar. K. kokas i
saltat vatten och serveras med skirat smör el.
med löksås. I-N-y.
Kroppsbesiktning, jur., stundom beteckning
å sådan kroppsrannsakan (se d.o.), som
avser själva den levande människokroppen; jfr
Obduktion. R.B-l.
Kroppshåla, c e 1 o’m, c æ 1 o’m, den
sekundära hålighet, som hos Cælo’mata (se d.o.)
under utvecklingen uppstår mellan tarmen och
kroppsväggen och som hos dessa i utvecklade
tillstånd än är mycket tydlig, än mer el. mindre
reducerad. Urspr. torde dess väggar ha haft
till uppgift att vara säte för exkretion och
bildning av könsprodukter. O.C-n.
Kroppspulsådern, Stora, se A o r t a.
Kroppsrannsakan, jur., en ss.
straffprocessu-ellt tvångsmedel företagen undersökning av
någons kropp, kläder el. annat, som han bär
på sig, för att eftersöka föremål, som är
underkastat beslag (se d.o. 2) el. annat, som kan
bidraga till utredningen ang. ett brott. I sv.
lagstiftning ha allmänna regler om k. givits
först genom lag *% 1933 om vissa tvångsmedel
i brottmål, 18 §. K. må ske å den, som med
skäl är misstänkt för brott, varå efter lag kan
följa straffarbete el. fängelse, på föranstaltande
av häktningsmyndighet, i vissa fall även av
underordnad polisman. Avvikande bestämmelser
äro givna om k. vid misstanke om olovlig
varu-införsel (lag % 1923, 14 §) m.fl. särsk. brott.
Om k. å häktad person, med hänsyn till
ordningen i häktet el. under transport, stadgas i
Strafflagens promulgationsförordning 19 §, 21
mom. R.B-l.
Kroppsstraff, jur., bestraffning genom
omedelbar inverkan på förbrytarens kropp, i sht
stympning och prygel (gatlopp, hudstrykning).
De förekomma ant. självständigt el. ss.
alternativ till el. skärpning av annat straff, t.ex
stympning före avrättning, prygel vid
försändande till frihetsstraff (jfr Kvalificera).
Syftet är främst avskräckning genom det av k.
framkallade lidandet (s.k. affliktiva
straff, se d.o.); i vidsträckt mening kunna
till k. hänföras frihetsstraff med hårt
nattläger, i mörkt enrum el. med försämrad kost
(vatten och bröd). Stundom avses emellertid
även att förebygga upprepning av visst brott,
t.ex. vid avhuggande av h. handen el. tungan.
— 152 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
