Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROSSMASKINER
lanrummet, krossas genom en excentrisk
rörelse hos den rörliga konan, motsvarande den,
som förekommer vid skivkrossen. — Till f i
n-krossmaskiner kunna hänföras ett stort
antal maskiner av olika typer, bland vilka
märkas kollergångar, ringvalskvarnar, kul- och
rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar. Fig.
4 visar en bild av en ko 11 e r g å n g, där de
krossande organen utgöras av två valsar,
roterande kring en horisontell axel och rullande
mot den horisontala ytan av ett roterande
bord, vars rörelse genom friktionen överföres
till valsarna; vanligare torde vara, att bordet
är stillastående och att valsarna rulla runt å
detsamma; verkan blir tydligen densamma i
båda fallen. Det gods, som skall krossas,
matas på bordet framför valsarna, vilka dels rulla,
dels glida mot bordet, varigenom såväl
kross-ning som nötning av godset ernås. — R i n
g-valskvarnarna, även kallade K e n
t-kvarnar, Maxeconkvarnar etc.,
bestå av en på insidan något konkav ring,
vilken roterar kring en horisontell axel och mot
vars insida rotera tre något konvexa valsar,
vilka äro lagrade rörligt och belastade med
fjädertryck; en av dessa valsar uppbär och
driver ringen i fråga. Godset matas på ringen
från båda dess sidor och krossas vid passagen
mellan ringen och valsarna. Ringens varvtal
är så högt, att godset på gr. av
centrifugal-kraften följer med runt. Det redan krossade
godset pressas ut mot ringens sidor av det
ny-påmatade godset och faller successivt av från
densamma. — Av kulkvarnar finnas ett
stort antal olika konstruktioner; gemensamt för
dem alla är, att godset matas in i en cylindrisk
el. dubbelkonisk trumma av relativt stor diam.,
vilken roterar kring en horisontell axel och
Fig. 4.
vilken i viss utsträckning är fylld med kulor
av kokillhärdat gjutjärn el. av stål. Vid
rotationen åstadkommes en lyftning av kulorna
över kvarnens centrum, varefter dessa falla
ned och genom kraftiga slag krossa godset.
I fig. 5 visas sektioner av en av de vanl.
förekommande typerna av kulkvarnar, där kvarn-
Fig. 5.
trummans periferi invändigt är beklädd med
stålplattor på sådant sätt, att avsatser, vilka
bidraga att öka kulornas slagverkan, uppstå.
Dessa stålplattor äro försedda med hål, så att
det delvis färdigkrossade godset kan falla ned
på siktar, som omgiva kvarntrumman, varvid
det färdigkrossade godset siktas ur, medan de
korn, som äro för grova, vid trummans
kring-vridning falla tillbaka in i kvarnen igen. —
Rörkvarnar arbeta i princip på samma
Fig. 6.
sätt som kulkvarnar men sakna siktar och ha
i allm. stor längd i förhållande till diam.
Trumman är ofta infodrad med kvartsit, och
malkropparna utgöras i allm. av i naturen
förekommande flint- el. porfyrbollar. Fig. 6
visar en delvis genomskuren bild av en rörkvarn,
försedd med centrumutlopp för det malda el.
finkrossade godset. — Fig. 7 visar ett
stampverk, innehållande 5 stampar i ett stativ.
Varje stamp utgöres av en stämpel av trä el.
järn, vilken lyftes av en på den horisontella
drivaxeln anbragt kamskiva och därefter får
fritt falla ned. Stämpeln är i sin nedre ända
försedd med en sko av stål, och vid sitt
nedslag slår den emot en sula av stål, anbragt
— 157 —
— 158 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
