Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krossmaskiner - Krossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROSSNING
i det tråg, i vilket godset matas in. Godset
krossas sålunda genom slag, då det befinner
sig mellan stamskon och sulan. Det gods, som
är tillräckligt finkrossat, spolas ut av en
vattenström. — Pendelkvarnarna äro
försedda med en i ett tråg anbragt horisontell
malring, mot vilken en el. flera cylindriska el.
Fig. 7.
något koniska valsar, vilka äro pendlande
upphängda och i allm. genom centrifugalkraften
pressas mot malringen, rulla och åstadkomma
avsedd krossning. G r i f f i n k v a r n e n är en
pendelkvarn med endast 1 vals, medan H u
n-tingtonkvarnen vanl. har 4 valsar. —
Grov-k. och medium-k. arbeta i regel torrt,
medan fin-k. i allm. kunna användas för
såväl våtkrossning som t o r r k r o s
s-n i n g, ehuru i vissa fall typerna utfalla något
olika, om torr el. våt målning äger rum. — Jfr
Krossverk. H.Nht
Krossning avser i regel sönderdelning el.
söndersplittring av fasta kroppar genom slag.
Genom ett långsamt verkande tryck kan man
även framkalla k., men detta fall kan
betraktas ss. ett gränsfall av k. genom slag, där
anslagshastigheten är ytterst ringa. — Den
krossande energien åstadkommer i första hand
en formförändring, deformation av kroppen el.
en del därav; drives deformationen tillräckligt
långt, överskrides brottgränsen och brott
inträder. Då emellertid ett visst arbete,
brottarbete, åtgår för frigörande av brottytorna
från varandra, kan man alltså ange, att
k.-ar-betet uppvisar två steg, näml, först ett
defor-mationsarbete och därefter ett brottarbete. —
Vid homogena kroppar bestämmes
slaghållfastheten av de i ett ternärt förhållande till
varandra stående faktorerna hårdhet, elastici-
tet och plasticitet. En kropp med stor hård
het uppvisar sålunda ringa elasticitet el.
plasticitet och kallas vanl. spröd. Vid utpräglat
elastiska el. plastiska kroppar är brottarbetei
mycket ringa i förhållande till
deformations-arbetet, men ju sprödare kroppen i fråga är,
desto större är brottarbetet i förhållande till
deformationsarbetet. Detta gör, att medan vid
k. av de relativt elastiska el. plastiska
metallerna man kan bortse från brottarbetet,
detsamma ej får förbises, då det gäller sådana
relativt spröda kroppar som mineral och
bergarter. — När man har att göra med
inhomo-gena kroppar el. sådana, som äro
sammansatta av mer el. mindre intimt blandade
beståndsdelar, t.ex. legeringar och bergarter,
kunna förhållandena bli mera komplicerade. 1
detta fall spelar näml, adhesionen mellan de
olika beståndsdelarna el., ss. den kallas vid
legeringar och bergarter, fogfastheten, i viss mån
in. Härvid gäller, att, därest fogfastheten är
större än de enskilda kornens slaghållfasthet,
denna senare är avgörande för kroppens
slaghållfasthet (slagseghet), men att i de fall, där
fogfastheten är mindre än de enskilda
kornens slagseghet, kroppens slaghållfasthet
begränsas av fogfastheten, vilken ej har något
direkt samband med faktorerna hårdhet,
elasticitet och plasticitet. — En mycket allmän
föreställning torde vara, att k.-motståndet el.
det erforderliga k.-arbetet stiger med
tilltagande hårdhet hos mineral el. bergarter, men
som torde framgå av det ovan anförda, är detta
icke riktigt; det rätta förhållandet är, att
hårdheten som sådan underlättar k., men samtidigt
ökas nötningen å de krossande organen, i
samma mån som hårdheten tilltager. Uttrycken
hårdkrossad och hårdborrad, som eg. båda röra
sig om samma sak, torde härröra från
erfarenheterna från malmer och bergarter, som äro
sammansatta av dels hårda, dels elastiska korn,
vilka så att säga armera varandra och
åstadkomma, att bergarten som sådan samtidigt är
både elastisk och hård. Ss. ex. på sådana
”hårdkrossade” el. rättare svårkrossade
bergarter må anföras våra hälleflintor och
lepti-ter ävensom vissa granatskarn. — Utom k.
genom slag talas det i vissa fall om k. genom
nötning, varvid relativt små kroppar under
inverkan av nötande organ jämsides med
slag-avgivande sådana sönderdelas i fina korn.
Denna procedur benämnes ofta målning. —
I samband med anrikning av råmalmer talas
ofta om renkrossning, varmed avses att
genom tillräckligt långt driven ned-k. frigöra
malmkornen från bergartskornen. Huru långt
ned-k. behöver drivas, beror väsentligen på
råmalmens kornstorlek, men f.ö. gäller, att i de
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
— 159 —
— 160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
