Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krut - Kruttillverkning - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUT
svavelsyra (koncentrerad). Nitreringen utföres i
blykar och under ständig kylning och omröring
genom luftinblåsning. Efterbehandlingen består
av tvättningar och filtrering. Ngl är, liksom nc, i
sig själv ett högbrisant sprängämne, som icke
kan direkt användas ss. drivmedel i eldrör. —
Fig. 5. Holländare.
N c-k r u t framställes ur nc genom gelatinering
med eter-alkohol (el. aceton), som löser nc
och överför den från grötaktig konsistens till
geléartad. Efter formning och torkning får
rfc-krutet ett hornartat utseende. Tillverkningen
av nc-krut börjar med att vattnet i den
våta nc förtränges med alkohol i centrifug,
varefter massan knådas i knådmaskin (fig. 6)
under tillsättning av eter (gelatineras) och
pressas i hydraulisk press genom matriser, som
giva k. avsedd kornform: strimlor, blad, rör
o.s.v. Efter sortering, torkning, polering,
gra-fitering, tvättning, sluttorkning, dammsiktning
m.m. är k. färdigt till provning (se nedan),
varefter olika dagstillverkningar blandas, för
att hela partiet må bli homogent. Vissa blad-k.
(gevärs-k.) göras ”progressiva”, genom att
k.-kornen efter första torkningen ytbehandlas med
Fig. 6. Knådmaskin.
ett ämne, t.ex. centralit, som nedsätter
förbrän-ningshastigheten i kornens ytskikt. — N c g
1-krut framställes ur våt nc, blandad med
ngl. Sedan under valsning vatten avlägsnats
och gelatineringen påbörjats, tillsättas
stabilisatorer m.m. samt som extra
gelalinerings-medel aceton, och den fullst. gelatineringen ge
nomföres under massans bearbetning i
knådmaskin. Därpå pressas och formas massan till
korn i stort sett på samma sätt som nc-krut,
varefter överflödig aceton uttorkas o.s.v.
Gelatinering med enbart ngl utan aceton el.
annat flyktigt lösningsmedel kan utföras, men
förfarandet är på gr. av därvid erforderligt
högt tryck och hög temp. mycket riskabelt.
Ang. aromatiska nitrokolväten som
gelatine-ringsmedel se ovan. — Krutprovning
omfattar kemiska, fysiska och ballistiska prov.
De kemiska proven avse fastställande av
förpuffningstemp., stabilitet, frihet från syror
o.d., de fysiska bestämning av kornstorlek,
täthet, fukthalt m.m., de ballistiska
uppmätning av maximitryck och utgångshastighet
vid vissa vapen, varvid dessa storheter vid
viss laddningsvikt av krutpartiet skola ligga
inom vissa bestämda toleranser från
normalvärdet räknat. — Krutbruk. I
Sverige tillverkas k. bl.a. av Staten vid Äkers
krutbruk nära Mariefred, av A.-b. Bofors
Nobelkrut i Björkborn invid Bofors, av
Nitro-glycerin-a.-b. i Gyttorp nära Nora och av A.-B.
Svenska krutfaktorierna och Skånska
bomulls-krutfabriks-a.-b. i Annelöv nära Landskrona.
Historik. Brandsatser med en
sammansättning liknande svart-k:s anses ha varit kända
i Kina och Indien före vår tideräknings början.
Den av Kallinikos vid belägringen av
Konstan-tinopel (660—667) använda ”grekiska elden”
(se d.o.) innehöll även dylika ämnen. I
Mar-cus Græcus’ före 1100 skrivna ”Liber ignium
ad comburendos hostes” omnämnas ett slags
raketer, som med eld och knall förskräckte
fienden. Men först på 1300-talet kan man med
säkerhet spåra k:s användning som drivmedel
i eldrör. Uppfinningen tillskrives oftast
munken Berthold Schwarz i Freiburg (o.
1313), men även den engelske
dominikanmun-ken Roger Bacon (f. 1214) har angivits
som uppfinnare av k. I varje fall var k. och
dess användning i eldvapen bekant i Europa
i början av 1300-talet, 1326 tillverkades
kanoner med järnkulor i Florens, 1340 anlades
en ”krutkvarn” i Augsburg, 1346 använde
engelsmännen kanoner i slaget vid Crécy, och före
1400 voro eldvapen i bruk i Sverige. På
1500-talet förbättrades svart-k. genom att det
”kor-nades” (tidigare pulver- el. mjölform), dosagen
förbättrades, och på 1800-talet gavs det genom
— 179 —
— 180 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
