Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krut - Historik - Krutbruk - Krutdurk - Kruthorn el. krutflaska - Krutjord - Krutkammare - Krutkonspirationen - Krutmalm - Krutong - Kruttillverkning - Kruttyg - Kruzjka - Krycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRYCKA
pressning m.m. mera regelbundna kornformer
— Efter att i nära 600 år ha varit
allenahärs-kande som drivmedel i eldvapen
undanträngdes svart-k. på 1890-talet helt av de kemiska
kruten, som gåvo större effekt, mindre rök
och kunde göras mer stabila. Det första nc-k.
framställdes av fransmannen V i e i 11 e 1884
och det första ncgl-k. (B a 11 i s t i t) av
svensken Nobel 1888. Sedan dess införda
förbättringar av de kemiska k. ligga dels i utveckling
av tillverkningsmetoderna, dels i
modifikationer i sammansättningen för minskning av
ur-bränningseffekt, mynningsflamma, knall,
rökbildning m.m. samt för stabilisering, dels slutl.
i införandet av aromatiska nitrokolväten som
gelatineringsmedel. — Huruvida framtidens
krigs-k. bli av huvudtypen nc- el. ncgl-, är
ovisst. Sannolikt komma dessa typer att
existera bredvid varandra, beroende på deras olika
lämplighet för olika förhållanden (bl.a.
klimatiska) och för olika vapen. Kanske komma
framdeles de aromatiska nitrokolvätena att
uttränga nitroglycerinet, kanske kommer k. att
bestå av helt andra ämnen, bildande en kemiskt
och fysikaliskt enhetlig kropp utan de
olägenheter, som ännu vidlåda de nuv.
kombinationerna av nitrocellulosa, nitroglycerin,
gelatineringsmedel, stabilisatorer, flamdämpande
tillsatser o.s.v., vilka göra k. av i dag till en högst
komplicerad kropp med ganska växlande
bal-listiska egenskaper. — Litt.: A. Stettbacher,
”Die Schiess- und Sprengstoffe” (1919); H.
Kast, ”Spreng- und Zündstoffe” (1921); H.
Brunswig, ”Das rauchlose Pulver” (1926),
”Re-vue d’artillerie”, ”Artilleritidskr.” m.fl. R.Sbg.
Krutbruk, se K r u t.
Krutdurk, rum i krigsfartyg, där
krutladdningar förvaras. Laddade projektiler förvaras
ant. i k. el. i särsk. projektildurk. Durkarna
äro belägna djupt ned i fartyget, och
anordningar finnas för deras sättande under vatten
i händelse av brand. H.S-k.
Kruthorn el. k r u t f 1 a s k a, behållare för
det för ett skjutvapens laddning erforderliga
krutet. Redan på slutet av 1400-talet buro
landsknektarna i ett snöre över axeln
krutflaskor av rund, platt form, vanl. en större för
laddningen och en mindre för fängkrutet. Den
runda flaskformen fortlevde för såväl
krigs-som jaktbruk ända in på 1800-talet, men andra
former uppstodo samtidigt, ofta dyrbart
utsmyckade och förenade med ur, kompasser o.d.
Då kohornet, som långt tillbaka i tiden använts
som behållare för rinnande ämnen, fick
användning för krut, uppstod namnet
kruthorn. K. var vanl. försett med en pip, vars
övre del kunde med en fjäder avstängas och i
sig upptog den för varje laddning erforderliga
— 181 —
krutkvantiteten. K:s form och ornamentik
förråda ofta dess hemland, så t.ex. Norges
säregna, av kohorn med snidade bildserier
utstyrda allmoge-k., Hollands av pressat kohorn, or
nerade med jaktscener, Italiens i läderplastik
mästerligt arbetade och Tysklands av grenade
hjorthorn. De i såväl Tyskland som Italien på
1500-talet uppträdande, av tyg el. läderklätt
trä tillverkade och med genombrutna
järnbeslag försedda k. fingo sedermera stor
spridning i hela Europa. Vid införandet av
patroner kommo de större k. ur bruk, men
fäng-krutflaskan bibehölls till införandet av
bakladd-ningsskjutvapen (jfr Korpral 2). — Bilder
se sp. 183—184. G.W.F.
Krutjord, en särsk. på Gotland
förekommande, kornig, mullrik kulturjord, bildad genom
dränering och odling av torv av ag. Den är i
uttorkat tillstånd pulverformig och ytterligt
svårfuktad. G.Fn.
Krutkammare, äldre benämning på den
bakom projektilläget belägna delen av ett eldrörs
(se d.o.) lopp, där krutladdningen placeras;
kallas numera laddningsläge el. laddningsrum
(se d.o.). R.Sbg.
Krutkonspirationen, eng. Gunpoivder plot,
kallas ett av engelska katoliker planlagt
attentat, som gick ut på att vid parlamentets
öppnande 5/n 1605 spränga både det och konungen
i luften medelst en betydande mängd krut, som
anbragts i en källare under överhusets
samlingssal. Man ville därigenom taga hämnd för
tvångslagarna mot katolikerna och hoppades
kunna åstadkomma en omstörtning till dessas
förmån. Som den eg. huvudmannen torde
Robert Catesby böra betraktas. Tack vare ett
varningsbrev till en av lorderna upptäcktes
krutkällaren 4/ii, varvid Guy Fawkes (se denne)
arresterades. De övriga flydde och sökte
åstadkomma en resning men övermannades och ant.
stupade el. avrättades. Blott några få
undkom-mo. P.S.
Krutmalm, en art av sjömalm (se d.o.), grovt
pulverformig.
Krutong [-å’rj] (fra. croüton), se C r o ü t o n
Kruttillverkning, se K r u t.
Kruttyg, se K a r d u s.
Kruzjka [kro’fka], rymdmått för flytande
varor i Ryssland = 1,2299 1. = 16 tjarka = V10
vedro. N.L.R.
Krycka användes i ett par skämtsamma
talesätt och sedvänjor vid lysning: ”kryckebrev”
el. ”käpp och krycka” och ”kryckeslåt”. Då
lysning till äktenskap upplästs från
predikstolen, har folkhumorn uttryckt detta med att
kontrahenterna ”ramlat ner från predikstolen”
el. ”ner från kyrkotaket”, varvid de sägas ha
— 182 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
