Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kryddmynta - Kryddnejlikor - Kryddnejlikträdet - Kryddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRYDDOR
”Käpp och krycka”, givna som gratulation vid
%n lysning. Nordiska museet.
släktes o. 20 arter, som i Sverige förekommer,
förvildad här och där vid byar och gårdar
upp till Uppland. Det är en 1-årig, 3—6 dm.
hög, starkt luktande ört med i ensidiga ax
ordnade, av stora skärmfjäll täckta knippen av
små, blekröda blommor. A.V-e.
Kryddnejlikor, Flos Caryophy’lli,
blomknoppar av kryddnejlikträdet (se d.o.), vilka
skördas, då den gröna färgen börjar övergå till gul
el. röd, därefter torkas i solen el. över svag
eld och inpackade sändas i handeln. De
vanligaste äro afrikanska k., vilka utskeppas
från Sansibar, Pemba m.m.
Konungsnej-1 i k a, den högst skattade sorten, erhålles från
Amboina. K. innehålla nejlikolja (15—20%),
väsentligen bestående av eugenol (se d.o.), och
ha användning till krydda, i medicinen, till
likör- och parfymframställning m.m. — Jfr C
a-lypthrantes. O.Gz.
Kryddnejlikträdet, Jambo’sa Caryophyllus
(Caryophyllus aroma’ticus, Euge’nia
caryophyl-la’ta), ett urspr. på ön Makian bland
Molucker-na inhemskt, 12 m. högt, vintergrönt träd med
pyramidformig krona och ovala, läderartade,
glänsande blad, små, i flockar anordnade
blommor av vit och karmosinröd färg och mörkröd
frukt, erinrande om en oliv. I knoppstadiet ha
blommorna formen av ett rör, vilket upptill
bär 4 utstående foderflikar, som omgiva de 4
till en liten kula hopslutna och
sammanhängande kronbladen. K. odlas numera huvudsaki. å
indomalajiska öarna, Malacka, Östafrikas öar
samt i Sydamerika och Västindien. De
outslagna knopparna ha användning som
kryddnejlikor (se d.o.), frukten som krydda, s.k. krydd-
nejlikmoder. K. blev i Västerlandet känt först
1521 genom Pigafetta från Magalhäes’ resor.
O.Gz.
Kryddor (jfr Krut). Till begreppet k. räknas
ett antal mer el. mindre starkt luktande och
smakande ämnen ur växtriket, som vid tillsats
till födoämnen reta lukt- och smaksinnet och
därigenom också aptiten, varigenom de spela
en betydande roll för kroppens upptagande av
näring genom att på reflektorisk väg öka
mag-saftavsöndringen. K:s aromatiska lukt och
smak beror på i dem förefintliga kemiska
ämnen, framförallt flyktiga oljor och hartsartade
beståndsdelar. Deras antal är mycket stort, och
de härstamma från alla delar av världen.
Bruket av k. var fordom avsevärt större än nu,
varför många, ss. galanga, gurkmeja,
kanel-knopp, spetskummin, vit kanel m.fl., numera
knappast ha någon användning och i så fall
endast i vissa trakter i världen, medan andra,
ss. timjan, mejram, koriander m.fl., användas
endast till vissa maträtter. De nu allmänt
brukade k. äro kanel, krydd-, stark- och
vitpeppar, ingefära, kryddnejlikor, kardemumma,
anis, kummin, fänkål, senap, spansk peppar,
vanilj (se d.o.) m.fl., som alla ha sin spec.
karaktär och användning. De flesta k. äro
mor-fologiskt sett frukter och frön, men även
andra delar av växten, ss. rotstock, bark och
blad, äro rika på aromatiska beståndsdelar,
som förläna dem användning som k. — K. äro
ofta, särsk. i pulvriserat tillstånd, utsatta för
förfalskningar, kanske mera förr än nu, ant.
på så sätt, att de äro uppblandade med
mindervärdiga el. främmande beståndsdelar, el.
ock så, att de äro berövade en del av de
ämnen, som göra dem användbara som k. Att
Blommande kvist av kryddnejlikträd, Jambosa
Caryophyllus.
— 185 —
— 186 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
