Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kryddor - Kryddpeppar - Kryddöarna - Krüdener, Barbara Juliane von - Kryger, Johan Fredrik - Krüger, Franz - Krüger, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRYDDPEPPAR
upptäcka dylika förfalskningar kan ofta vara
ganska svårt och fordrar ingående såväl
botaniska som kemiska kunskaper. J.H.
Kryddpeppar, se Peppar.
Kryddöarna, annat namn på Moluckerna (se
d.o.).
Krü’dener, Barbara J u 1 i a ne von,
tyskbaltisk sektbilderska (1764—1824), dotter till en
godsägare O. v.
Vie-tinghoff, 18-årig g.m.
den ryske diplomaten
B. von K. (d. 1802).
K. visade sig tidigt
lidelsefull och
överspänd. Införd i
Paris’ litterära salonger
författade hon den
delvis
självbiografiska brevromanen
”Va-lérie” (1803) samt
några noveller på
franska, påverkade
i sht av Chateaubriand. Återkommen till
Riga 1804, blev hon omvänd till herrnhutismen,
studerade Swedenborg och Jung-Stilling och
kom under en resa i Königsberg i förbindelse
med en sektbildare Adam Müller, vars
förkunnelse i sht behandlade mannen från n. och ö.,
som skulle förgöra Napoleon-Antikrist (Jesaja
41:25). K., som identifierade segraren med
Alexander I, ägnade sig i 11 år åt propaganda för
denna lära, som under namnet ”kiliasm” vann
insteg vid Europas hov. 4/o 1815 fick hon
företräde hos tsaren, som hon fick åtfölja till
Paris; hennes inflytande hos tsaren var en tid
stort, och hon uppgav själv, att hon givit
Alexander idén till heliga alliansen (se d.o.).
Tsaren tröttnade snart på henne; då hon 1820
uppträdde i Petersburg för att förmå honom
undsätta grekerna, utvisades hon därifrån. Hon
dog i en pietistisk koloni på Krim. P.Dhl.
Kryger, Johan Fredrik, tysk-svensk
nationalekonom, ämbetsman (1707—77). K.
utgav som notarie i Sekreta handels- och
manu-fakturdeputationen vid 1746/47 års riksdag en
uppmärksammad ”Berättelse om fabrikernas
tillstånd” och anställdes därefter som 2:e
kommissarie vid Manufakturkontoret. 1770 blev
han kommerseråd och kort därefter led. av
Tabellkommissionen, varifrån han avgick 1772.
K. utgav 1751 tidskr. ”Den välmenande
patrioten”, 1767—69 veckotidskriften ”Den förnuftige
fritänkaren” och jämte C. C. Gjörwell
”Stats-och hushållningsjournal”. Han utgav därjämte
ett stort antal skrifter, i vilka han förfäktade en
mot merkantilismen kritisk uppfattning. T.E-r.
Krüger, Franz, tysk målare (1797—1857),
elev av Carl Kolbe d.ä., på gr. av sina utom-
Franz Krüger: Furstinnan av Liegnitz.
ordentliga hästskildringar (bl.a. tre jaktbilder
i Berlins Nationalgallerie) kallad
”Pferde-Krü-ger”. K., som 1825 blev preussisk hovmålare,
har porträtterat ett stort antal dignitärer och
är berömd för sina stora paradbilder, t.ex.
”Parad på Opernplatz” (1829, Vinterpalatset,
Leningrad), ”Fredrik Vilhelm IV hyllas av
ständerna” (1840, Hohenzollermuseeum,
Berlin). G.S.
Krüger, Hans Andreasen, Bevtoft,
sönder-jydsk politiker (1816—81). K. var en duglig
lantbrukare och ägde
en stålsatt karaktär.
1847 medl. av
Sles-vigs ständer,
protesterade han 18/s 1848
i Rendsborg våldsamt
mot landets
införlivande med Tyska
förbundet. Han var
medl. av Slesvigs
ständer 1854—64 och
riksrådet 1855—64;
nationellt fordrade
han Sönderjyllands
nära anknytning till Danmark, politiskt
tillhörde han den eiderdanska vänstern. 1867—71 var
han medl. av nordtyska, 1871—81 av tyska
riksdagen, 1867—81 även av preussiska lantdagen.
Då han konsekvent vägrade avlägga ed på
Preussens författning, kunde han aldrig taga
säte i lantdagen, men i riksdagen krävde han
— 187 —
— 188 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
