Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krylov, Ivan - Krym - Krümmel, Otto - Krympalm - Krümpersystemet - Kryokonit - Kryokonithål - Kryolit - Krypbuskar - Krypbönor - Krypfloksläktet - Krypgräns - Krypkedja - Krypljung - Krypnarv - Krypskytt - Krypspår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRYM
te s.å. sin litterära bana med att författa
text till en komisk opera. Sedermera ägnade
han sig åt satirisk publicistverksamhet i
Swifts stil och utgav två tidskr. (1792—-93),
vilka snart indrogos av censuren, varefter han
för en tid av 12 år försvann från litteraturen.
Under Napoleonstiden skrev K. två komedier,
som hade framgång, men hans eg. område blev
från 1805 fabeldiktningen. Inom denna intar
han en rangplats; K:s första fabelsamling (1809)
innehöll 23 dikter; i den sista av honom själv
ombesörjda uppl. (1843) hade antalet vuxit till
197 (till ung. % efterbildningar). K:s fabler
utmärka sig mindre genom egenartad
uppfinning än genom sin genuint ryska ton. Det
mesta återges i en rent rysk miljö med ett
smidigt folkligt språk av äkta klang och must.
K:s bilder äro träffande, och många av hans
kvicka och fyndiga vändningar ha blivit
ordstäv. 1814—40 hade K. ss. ett slags sinekur en
bibliotekariebefattning i Petersburg. — K:s
samlade arbeten utkommo i 3 bd 1848, ny kritisk
uppl. i 4 bd 1904—05. Agr.
Krym, se Krim.
Krümmel, Otto, tysk oceanograf (1854—
1912), 1883 prof, i geografi i Kiel och 1911 i
Marburg; deltog i V. Hensens planktonexp.
1889. Bland K:s arbeten märkas
”Reisebe-schreibung der Planktonexp.” (1892),
”Geo-physische Ergebnisse der Planktonexp.” (1893),
”Geographisches Praktikum” (jämte Max Eckert
1908) samt det stora, sammanfattande arbetet
”Handbuch der Ozeanographie” (2 bd. jämte
G. v. Boguslawski 1887, 2 Aufl. 1907-—11). G.N.
Krympaln, se Gjutning, sp. 374.
Kriimpersystemet. Sedan genom
konventionen av % 1808 Preussens tillåtna krigsmakt
begränsats till 42,000 man, kringgicks förbudet
genom K., bestående däri att utbildade soldater
hemförlovades ”för lantbrukets bästa” och nya
rekryter inkallades i deras ställe. På så sätt
kunde årl. 20,000 man utbildas, utan att man
bröt mot konventionens bokstav. T.H-m.
Kryokoni’t, miner., ett svart stoft, som A. E.
Nordenskjöld iakttog på Grönlands inlandsis
och antog vara av kosmiskt ursprung; han fann
däri metalliskt järn. Den kemiska
undersökningen visade, att k. var en blandning av flera
olika substanser. K.A.G.
Kryokonithål, se Glaciär, sp. 395.
Kryoli’t, miner., bestående av fluornatrium
och fluoraluminium, 6NaFl.Al2Fl6, kristallinisk
med urspr. triklina former, som närma sig den
reguljära kuben; den är vit, matt (isliknande),
sällan färgad. Hårdhet 2,5—3; spec. v. 2,9—3.
Den är mycket lättsmält, smälter i en ljuslåga.
K. förekommer i större mängd endast vid Ivigtut
i s.v. Grönland, inlagrad i granit som pegmatit-
gångar. — Numera användes k. övervägande till
emalj och glasyrer, i glasfabrikationen för
framställande av matt glas samt som flussämne vid
elektrolytisk framställning av aluminium ur
beauxit. Framställning av soda ur k.
förekommer icke längre, och ej heller är k. längre eg.
råmaterial till aluminiumframställning. K.A.G.
Krypbuskar kallas dvärgbuskar med utmed
marken liggande, rotslående stammar, t.ex.
mjölon, tranbär, krypljung m.fl. A.V-e.
Krypbönor, bot., se Bönsläktet
Krypfloksläktet, Heloscia’dium, av fam.
flockblomstriga växter, med 1 art i Sydafrika
och 5 i Europa, av vilka endast H. inunda’ tum,
kryp- el. k ä r r f 1 o k a, förekommer i s.
Sverige på översvämmade ställen, kärr o.d. Det
är en 5—25 cm. lång, krypande el. simmande,
flerårig vattenväxt med de nedre bladen
hårfint delade samt fåblommiga flockar med vita
blommor. K. hänföres ofta ss. undergrupp av
släktet A’pium. A.V-e.
Krypgräns, tekn., se Hållfasthet.
KrypkeUja, tekn., se D r i v b a n d.
Krypljung, Loiseleu’ria (Aza’lea)
procu’m-bens, av fam. ljungväxter, är en på fjällhedar
Krypljung, Loiseleuria procumbens.
i n. Sverige allmän, i täta mattor växande
krypbuske med läderartade, avlångt lansettlika blad
och i flocklik samling ordnade, röda, sällan
vita, klocklika blommor. A.V-e.
Krypnarv, växtart, se Smånarvsläktet.
Krypskytt, urspr. person, som idkar
smygjakt, sedan, emedan olovlig jakt ofta sker med
användande av detta jaktsätt, tjuvskytt, den
som jagar å annans mark. F.A.Bn.
Krypspår, zool., geol. Krypande djur, t.ex.
maskar, giva, då de krypa på mjuk, fuktig
botten, spår, vilka vid jordartens hårdnande fram-
— 191 —
—- 192 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
