Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krüger, Hans - Krüger, Paulus - Krügerdepeschen - Krylbo - Krylbo—Norbergs Järnväg - Krylenko, Nikolaj - Krylov, Ivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRYLOV
ofta med kraft Pragfredens § 5 om
folkomröstning i Nordslesvig tillämpad i praktiken. Fl.D.
Krüger, Stephanus Johannes Paulus,
sydafrikansk president (1852—1904), f. i
Coles-berg, Kaplandet, av
en anrik, urspr. tysk
boersläkt. Under
boernas utvandring till
Orangeområdet 1836
—37 fick K. 11 år
gammal deltaga i en
batalj med
matabe-lerna, vid 13 år var
han med i slaget
vid Blood river; 1839
deltog han i
utvandringen till
Trans-vaal och blev en
av grundarna av denna stat. 1843 blev han
fältkornett; som ”kommendant” över en
styrka på 150 man företog K. 1852 en exp. mot
betsjuanhövdingen Sekele, 1864 hade han
avancerat till arméns överbefälhavare. *1877 blev
han vicepresident; då engelsmännen s.å. första
gången annekterade Transvaal, reste K. till
England och inlade en uppmärksammad
protest. Han var ^jälen i det framgångsrika
upproret mot engelsmännen 1880; från 1883 var
K., upprepade gånger omvald, Sydafrikanska
republikens president. K. var den
hundrapro-centige boern; medl. av den strängt reformerta
doppersekten, var han religiös till
överspändhet, hans bildning var ensidigt biblisk, G.T.
begagnade han som lärobok t.o.m. i krigskonst,
engelsmännen voro filistéerna, boerna Guds
egendomsfolk. K. var trots sin härsklystnad
ytterligt populär, delvis på gr. av sin
gästfrihet och sin verkningsfulla vältalighet, Oom
Paul (gamle Paul) och Aunt Sanny (tant
Sanny), K:s tredje fru, Susanna de Plessis (d.
1901), framstodo som landsfader och
landsmoder. Jfr vidare Transvaal. Då
engelsmännen under boerkriget intagit Pretoria, reste han
(okt. 1900) över Louren^o Marquez till Europa
för att skaffa hjälp åt sitt betryckta folk;
franske presidenten Loubet och drottning
Vilhelmina av Nederländerna mottogo honom, han
blev mycket hyllad men kunde intet uträtta.
K. dog i Clarens i Schweiz och ligger begraven
i Pretoria. P.Dhl.
Kriigerdepesehen, lyckönskningstelegram,
som Vilhelm II tillställde Krüger med
anledning av boernas seger över L. S. Jameson jan.
1896, en odiplomatisk åtgärd, som fördjupade
klyftan mellan England och Tyskland och
bidrog till Tysklands politiska isolering. P.Dhl.
Krylbo, köping i s.ö. Dalarne, vid Dalälven,
s.ö. om Avesta; 3,oo kvkm., 1,901 inv. (1932).
Utsikt över Krylbo.
K. har växt upp kring järnvägsstationen, som
är föreningspunkt mellan statsbanelinjerna
Stockholm—Bräcke och
K.—Hallsberg—Mjölby samt utgångspunkt för K.—Norbergs och
S. Dalarnes järnvägar. Talrika handlande;
smi-desindustri. Tingsställe. Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig jordbruksfastighet 172,700
kr., å annan fastighet 3,961,400 kr., för sv. a.-b.
m.fl. 569,900 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 32,540 kr.,
andra skattskyldiga 1,915,150 kr. (1931). S.
Krylbo—Norbergs Järnväg, från K. station å
N. stambanan till Kärrgruvan och Klackberg i
Norbergs bergslag, äges av K.—N.
järnvägs-a.-b. och har 1,435 m. spårvidd. Sträckan
Krylbo—Kärrgruvan 19 km. öppnades för trafik
1874 och sträckan Kärrgruvan—Klackberg 4
km. 1898 (endast godstrafik). Fr.E.
Kryle’nko, N i k o 1 a j Vasiljevitj, rysk
politiker (f. 1885), studerade juridik i Petersburg,
bolsjevik 1906, ägnade sig i sht åt propagandan
i armén. I juni 1914 flydde K. till Sverige,
återvände 1915, häktades och gjordes till soldat.
Efter marsrevolutionen 1917 blev han åter
häktad, försattes på fri fot och var nov. 1917—
mars 1918 ryska arméns överbefälhavare. K.
deltog i organiserandet av den nya röda armén,
har innehaft en mängd ämbeten och är
biträdande justitiekommissarie. P.Dhl.
Krylov [krülå’f],
Ivan Andrejevitj,
rysk förf. (1768—
1844). Son till en
låg-ättad arméofficer och
tidigt faderlös, fick
K. en knapphändig
uppfostran men
förvärvade med tiden
en betydande
språkkunskap. 16 år
gammal lyckades han få
en anställning i
Petersburg och begyn-
— 189 —
— 190 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
