Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kryptogamer, sporväxter, blomlösa växter, akotyledoner - Kryptogen - Kryptogenetisk - Kryptografi - Kryptokalvinism - Kryptokristallin(isk) - Krypton - Kryptopertit - Kryptorkism - Kryptråd - Krypven - Krys- el. kryso- - Krysamin - Krysanilin - Krysantemum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRYPTOGEN
två underavd.: Thallophy’ta (bålväxter, se d.o.)
och Archegonia’ta (arkegoniater, se d.o.) och
den förra vanl. i följ, klasser, vilkas inbördes
släktskap och begränsning dock uppfattas olika
av skilda forskare: 1) Bacte’ria (bakterier el.
klyvsvampar), 2) Cyanophy’ceæ (blågröna alger
el. klyvalger), 3) Myxomyce’tes (slemsvampar),
4) Flagella’tæ (flagellater), 5) Dinoflagella’tæ
(dinoflagellater), 6) Diatoma’ceæ (kiselalger),
7) Chlorophy’ceæ (grönalger), 8) Conjuga’tæ
(konjugatväxter), 9) Chara’ceæ (kransalger),
10) Phæophy’ceæ (brunalger), 11)
Rhodophy’-ceæ (rödalger), 12) Phycomyce’tes
(algsvampar) och 13) Mycomyce’tes (eg. svampar).
Klasserna 1 och 2 sammanfattas ofta som
gruppen Schizophy’ta (klyvväxter), 7—11 som Algæ
(alger i eg. mening), 12 och 13 som Fungi
(svampar). Underavd. Archegoniata innefattar
2 klasser: 14) Bryophy’ta (mossor) och 15)
Pteridophy’ta (ormbunkar el. kärl-k.). Sistn.
klass leder utan tydlig gräns över till
faneroga-merna. Gruppen Liche’nes (lavar) förekommer
ej mer som självständig klass, emedan lavarna
befunnits vara dubbelorganismer av svampar
och grönalger el. blågröna alger. — Namnet
sporväxter härleder sig därav, att k., som
man länge ansåg till skillnad från de s.k.
fröväxterna (fanerogamerna), bilda sporer (se
d.o.), vilka växa ut till nya individ. En
motsvarighet till sporerna förekommer emellertid
även hos fanerogamerna. Liksom hos de
senare äger hos flertalet k. befruktning rum, varvid
könscellerna alstras i särsk. behållare (se
Hanorgan och Honorgan). Endast hos
bakterier och blågröna alger har man ej
lyckats påvisa befruktning. Hos mossor och
ormbunkar, ävensom hos en del alger,
förekommer på samma sätt som hos fanerogamerna
generationsväxling (se d.o.). K:s benämning
blomlösa växter är såtillvida
missvisande, som även ibland dem förekomma former
med blommor. O.Gz.
Kryptoge’n, i allm. om bildningar, vilkas
ursprung och tillblivelse icke äro fullst. utredda,
t.ex. de kristalliniska skiffrarna. K.A.G.
Kryptogene’tisk, om en infektion, då man ej
känner det sätt, på vilket smittämnet inträngt
i kroppen.
Kryptografi’, lönnskrift, se
Chifferskrift.
Kryptokalvini’sm kallas den från strängt
lutersk renlärighet avvikande
nattvardsuppfatt-ning, som grundlädes av Melanchthon (jfr F
i-1 i p p i s m) och i anslutning till kalvinska
tankegångar utbildades av hans lärjungar,
framförallt av teologerna i Wittenberg. Dessa
framlade 1571 för kurfurst August av Sachsen
sin åskådning i skenbart äktluterska formler
— 195 —
(”Consensus Dresdensis”). Här undertrycktes
dock k. till förmån för lutersk ortodoxi, först
1574 och slutgiltigt efter Nikolaus Crells (se
denne) fall 1591. I Pfalz däremot slutade
striden om k. med kalvinismens seger. K. gav.
anledning till teologiska strider även i Danmark
(se N. H e m m i n g s e n) och Sverige (under
Karl IX). — Litt.: O. Holmdahl, ”Karl IX:s
förmenta kalvinism” (i ”Kyrkohist. årsskrift”,
1919). A.M-n
Kryptokristalli’n(isk), miner., petrogr., om
mineralaggregat el. bergarter, som skenbart äro
täta men vid mycket stark förstoring visa sig
vara uppbyggda av mycket små, knappast
urskiljbara kristaller. K.A.G.
Krypto’n, Kr, grundämne, ädelgas, atomvikt
82,9, atom-n:r 36, kokpunkt —151,7°,
smält-punkt —169°. Upptäcktes av Ramsay och
Travers 1898 vid fraktionerad destillation av
flytande luft. Karakteristiskt för k. är en
orange-röd och en röd spektrallinje. G.J.
Kryptoperti’t, miner., se F ä 11 s p a t.
Kryptorki’sm. De manliga könskörtlarna
vandra under fosterlivet från sin bildningsplats
i bukhålan ned i pungen. Stanna de på
vägen, i lilla bäckenet el. i ljumskkanalen,
uppstår k. Bli de liggande i ljumskkanalen,
inträder som regel en atrofi av körtelkanalerna, som
för till impotens. Likaså bli de lätt skadade på
gr. av sitt utsatta läge och förorsaka då
smärtor. Operation kan tillgripas, varvid körtlarna
förflyttas ant. till lilla bäckenet el. helst till
pungen. En k. hos barn kan senare försvinna,
i det testiklarna under tillväxten kunna
fortsätta sin vandring. — Monorkism kallas det
tillstånd, då den ena testikeln på normalt sätt
nedvandrat, den andra stannat på vägen. T.H-n.
Kryptråd, Oscilla’ria (Oscillato’ria), ett till
de blågröna algerna hörande släkte, vars
stav-formiga celltrådar utföra krypande rörelser
under samtidig vridning kring längdaxeln, varvid
de något böjda trådändarna synas oscillera.
O. limo’sa förekommer allmänt i stillastående
vatten, rännstenar o.d. Jfr Blågröna alger.
O.Gz.
Krypven, växtsläkte, se Vensläktet.
Krys- el. k r y s o- (till grek. chryso’s, guld),
i sammansättning: av guld, guld-.
Krysami’n, färgämne, se Chrysamin.
Krysanili’n, färgämne, se Fosfin 2).
Krysa’ntemum, blomsterväxt, förekommande
i ett stort antal kulturformer, hybrider av
Chrysa’nthemum i’ndicum och morifo’lium
(se Kragblomsläktet), båda vildväxande
i Kina och Japan. K. har länge hållits i kultur
i dessa länder, och flera former av odlad k.
överfördes så tidigt till Holland, att de kunde
odlas där i slutet av 1600-talet. De försvunno
— 196 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
