Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kräldjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄLDJUR
digt andas med lungor, vanl. leva på land och
genom utbildning av fosterhöljen skilja sig från
groddjuren. Kroppen är med undantag för
sköldpaddorna långsträckt, mer el. mindre
cylindrisk och vanl. försedd med lång, kraftig
stjärt, vilken är av betydelse vid rörelsen, särsk.
hos de former, som ha svaga el. tillbakabildade
extremiteter och vilkas kropp helt vilar på mar-
de lungorna äro på insidan rikt veckade
(sköldpaddor och krokodiler), hos en del former
försedda med på insidan glatta utbuktningar,
luftsäckar (kameleonter). Hjärtat är hos ödlor,
ormar och sköldpaddor 3-rummigt, i det att
skiljeväggen i kammardelen är ofullst. Hos
krokodilerna är den däremot fullst., varför dessa
djur ha ett 4-rummigt hjärta. Från hjärtat ut-
Skelett av snok.
Lunga av krokodil. Efter
Brehm.
ken. Hos många ödlor, sköldpaddor och
krokodiler uppbära dock extremiteterna hela
kroppstyngden. Huden är starkt förhornad och
uppdelad i ofta taktegellikt över varandra lagda fjäll
(se d.o.) el. plåtar, under vilka hos sköldpaddor
och krokodiler läderhuden bildar ett hudpansar.
Med undantag för dessa avstötes hornlagret
periodiskt. Hudens ofta praktfulla färg
förorsakas av i läderhuden belägna kromatoforer.
Skelettet är väl förbenat. Hos former med
extremiteter är halsen avsatt,
extremitetgördlarna väl utbildade och revbenen relativt få.
Bakom bröstbenet finnes hos vissa former
bukrevben. Hos fotlösa former saknas vanl.
extre-mitetsgördlar och bröstben, under det att
kotornas och de fria
revbenens antal
starkt tilltagit. I
skallen, som med en
ledknapp ledar mot
första halskotan, är
hjärnkapseln liten
och nospartiet vanl.
utdraget. Tänderna,
som saknas blott
hos de av
växtämnen levande
sköldpaddorna, vilkas
käkar äro
hornbeklädda, sitta ej blott
på käkbenen, utan
även på gom-,
ving-och stundom
plogbenen. Blott hos
krokodilerna sitta
de i tandhålor.
Luftstrupen är lång,
och de väl utbilda-
Hjärna av krokodil.
A storhjärna, B
mitthjärna (tvåkropparna), C lillhjärna,
D förlängda märgen,
1—XI kranialnerver,
i C och 2C halsnerver.
ga 2 aortastammar. Blodcirkulationen är
lang-sam, och kroppstemp. varierar med
omgivningens. Stora hjärnan är relativt stor och lilla
hjärnan hos högre former erinrande om
fåglarnas. ögonen äro väl utbildade och försedda
med två stundom sammanvuxna ögonlock. Hos
många k. finnes på hjässan ett rudimentärt,
oparigt öga, hjässögat el. parietalögat (se d.o.),
ovanför vilken huden vanl. saknar pigment.
I mellanörat finnes blott ett hörselben. K.
äro skildkönade, och könsorganens
utförselgångar mynna jämte den vanl. korta
tarmkanalen i kloaken. De flesta k. lägga stora,
av ett läder- el.
kalkar-tat skal omgivna ägg.
K. äro tröga djur, som
länge kunna undvara
föda, växa långsamt
och ofta uppnå hög
ålder. De första k.
uppträdde under karbon,
och klassen nådde sin
högsta utveckling under
jura och krita, då k.
spelade samma roll som
däggdjuren nu. Av de
många nu utdöda ordn.
må nämnas d i n o s a
u-rier, flygödlor,
f i s k ö d l o r och
svanödlor (se
d.o.). De c:a 4,000 nu
levande arterna, av
vilka huvudmassan finnes
i tropikerna, indelas i
ordningarna
bryggödlor, sköldpaddor, krokodiler
Uppslagsbok. XVI. ___ 225 ___
8
— 226 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
