Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kräklingbo - Kräkning, uppkastning - Kräkrotsläktet - Kräksalt, kräkvinsten, kaliumantimonyltartrat - Kräkvin(sten) - Kräldjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄKROTSLÄKTET
Kräklingbo kyrkas gotiska korportal.
övre magmunnen och matstrupen. Nedre
mag-munnen slutes, och genom sammandragning av
muskulaturen i magsäckens nedre del föres
innehållet uppåt i dess säckformade parti.
Samtidigt med kraftig sammandragning av
bukmuskulaturen och mellangärdet, varvid trycket
i bukhålan starkt ökas, öppnas övre
magmunnen, och innehållet drives uppåt. K. kan
uppstå på reflektorisk väg genom retning,
utgången från ett flertal inre organ, svalget,
magsäcken, tarmen etc.; vid sjösjuka framkallas k.
som reflex utlöst från innerörats balansorgan.
K. kan även uppkomma genom direkt påver-
Uragoga ipecacuanha.
kan av hjärnans k.-centrum, så genom vissa
gifter (se Emetica), genom i kroppen själv
bildade giftiga substanser (vid urinförgiftning;
om havandeskaps-k. se Hyperemesis
gravidarum), vid vissa
infektionssjukdomar (scharlakansfeber) el. genom mekanisk
retning (vid hjärnskakning,
hjärnhinneinflammation, hjärntumörer). N.Lbg.
Kräkrotsläktet, Urago’ga (Cephaè’lis), av
fam. krappväxter,
omfattar o. 150,
mest brasilianska,
men även i Gamla
världen
förekommande arter. De äro
buskar el.
halvbuskar, sällan örter, av
växlande utseende,
med blommorna i
små huvud,
omgivna av stora, breda
högblad. Den
viktigaste arten är den
västbrasilianska
skogsväxten U.
ipe-cacua’nha, av vars
smala, med
ringfor-miga uppsvällningar
betäckta rotstock
erhålles en drog, kräkrot (se I p e ca c
u-anha). A.V-e.
Kräksalt, kräkvinsten,
kaliumanti-monyltartrat, Ka’lii sti’byli tartras,
KSbOC4O6. ^HgO, vitt, tungt kristallpulver,
utan lukt, lösligt i vatten, nästan olösligt i
sprit. Åstadkommer i mindre doser ökad
sa-livavsöndring och sekretion från
bronkialslem-hinnan, i doser om 2—5 cgr. kräkningar.
Användes mest i veterinärpraktiken. — K r ä
k-s a 11 v i n, kräkvin, antimonvin,
Vi-num stibia’tum, är en lösning av 1 del k. i
250 delar marsalavin, som användes teskedsvis
för vuxna som kräkmedel. J.H.
Kräkvin(sten), se Kräksalt.
Kräldjur, klassen ReptVlia bland
ryggradsdjuren, omfattar kallblodiga former, som stän-
Skelett av krokodil, a kranium, b hals-, c bröst-, d länd-, e bäcken- och f svanskota;
g skulderblad, h överarm, i strål- och j armbågsben, k bukrevben, l bäcken, m lår-,
n vad- och o skenben.
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
— 223 —
— 224 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
