Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krävstorkar - Kröderen - Krödsherad - Kröger, Carl - Kröger, Timm - Krökning - Krökningscentrum - Krökt hov - Krön - Krönig, August Karl - Krönika - Krönikeböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÖNIKEBÖCKERNA
arter, av vilka m a r a b u n (se d.o.) lever i
tropiska Afrika och argalan el.
adjutantfågeln (L. du’bius) i Främre och Bortre
Indien. De tjänstgöra som renhållningshjon
och äro därför flerstädes fridlysta. Y.Ln.
Krö’deren, sjö i Buskerud fylke, s. Norge;
132 m.ö.h.; 42 kvkm.; 40 km. lång. Avlopp i s.
Snarumselv, tillopp i n. Hallingdalselv. Ax.S.
Krödsherad, hd i Buskerud fylke, s. Norge,
kring sjön Kröderens s. ända; 392,93 kvkm.,
2.323 inv. (1930). , Ax.S.
Kroger, Carl, präst, politiker (1711—73),
kyrkoherde i Vinslöv och Nävlinge 1745, prost
1762, vid riksdagarna fr.o.m. 1765/66 medl. av
prästeståndet, ivrig mössa och försvarare av
det ”fria” statsskicket, på gr. av sitt häftiga
motstånd mot 1769 års akt om personlig
säkerhet utvoterad ur ståndet men ånyo
fullmäktig 1771/72. Vid statsvälvningen arresterades
han men frigavs, sedan han besvurit den nya
författningen. C.
Kroger, T i m m, tysk förf. (1844—1918).
Urspr. jurist, övergick K. under påverkan av
Detlev v. Liliencron
till skönlitteraturen.
Bland hans arbeten,
som med förkärlek
behandla den
hol-steinska hembygden,
märkas ”Eine stille
Welt” (1891), ”Der
Schulmeister von
Handewitt” (1894),
”Die Wohnung des
Glücks” (1899),
”Leu-te eigener Art”
(1903), ”Um den
Wegzoll” (1905), ”Heimkehr” (1906), ”Das Buch
der guten Leute” (1908), ”Aus alter Truhe”
(1908). Samlade noveller i 6 bd 1914. — Litt.:
Biogr. av G. Falke (1908) och O. Brandt (med
bibliogr., 1927). A.Bd.
Krökning, mått på en kurvas el. en ytas
böjning i en punkt P. För en kurva är k.
inverterade värdet av radien
(krökningsra-d i e n) i oskulerande cirkeln (gränsläget för en
cirkel genom 3 punkter på kurvan, då dessa
sammanfalla i P).
För en yta (vars ekvation med P som origo
och lämpliga axlar kan skrivas 2z =–1–-F
^2
termer av högre grad, där R och R2 betyda
största och minsta k.-radierna i en
normalskärning) kallas — (-1- — |medelkrökning-
2X2?! R2J °
e n (Sophie Germain), ––– t o t a 1 k r ö k-
n ingen (Gauss). K.-radien R i en
normalskärning erhålles genom insättning
/— /— 11^
R cos v, y=] R sin u i–––F — = +1
Ri R2
(ekvation för Dupins indikatris). H-r.
Krökningscentrum, medelpunkten till k r ö
k-ningscirkeln (oskulerande cirkeln), se
Krökning.
Krökt hov, veter., är en sådan hov, vars ena
sidovägg är buktad inåt och den andra utåt
med resp, inåt- och utåtböjd bärrand. Hovens
yta är vanl. försedd med osymmetriska
ringbildningar. Orsaken till k.h. är ojämn
slitning och felaktig avverkning. V.M-r.
Krön, sjö i S. Vi s:n, Kalmar län, 3 km. n.
om Vimmerby, genomflytes av Stångån, biflod
till Motalaström; 14 kvkm.; 104 m.ö.h. S.E-s.
Krönig [krö’niz], August Karl, tysk
fysiker (1822—79), prof, vid en realskola i Berlin,
undersökte gaserna med hänsyn till
gasmolekylernas rörelser och grundade därigenom i Imte
Clausius den kinetiska gasteorien. N.R-e.
Krö’nika (grek, chronika’, till chronos, tid,
lat. chro’nica), i större utsträckning först under
medeltiden använd beteckning för berättande
historisk framställning av olika slag. Med k.
åsyftas icke en bestämd form, men
benämningen användes i allm. för en mera fyllig
skildring, som kan vara avfattad på latin el.
resp, folkspråk, på prosa el. vers. Ordets
användning är allmäneuropeisk; ex/ på de olika
varianterna kunna hämtas från nordisk
historia: Ericus Olais latinska och Olaus Petris sv.
historieverk kallas båda k., de på vers
avfattade medeltida historieverken kallas
rimkrönikor. — I allm. menar man numera med
k.-artad framställning en skildring, som nöjer
sig med att rent berättande redogöra för
händelsernas följd i deras kronologiska
sammanhang. I modernt sv. språkbruk betecknar även
k., enl. fransk förebild, en press- el.
radioöversikt över aktuella företeelser. I.A.
Krönikeböckerna i G.T. utgöra första delen
av ett israelitiskt historieverk, som därjämte
innehöll Esras och Nehemjas böcker. De
skildra den israelitiska historien från Adam t.o.m.
judarnas babyloniska fångenskap och Kyros’
befrielseedikt (538 f.Kr.). Endast Juda rike
behandlas, medan Israels rike förbigås.
Framställningen löper parallellt med Samuels- och
Ko-nungaböckerna (se d.o.), men K. ha dock som
helhet en helt annan karaktär. De behärskas
av vedergällningstanken och av Prästskriftens
(se Moseböckerna) kultiska ideal, och
för att historien skall stämma med dessa,
omgestaltas den radikalt. Om Konungaböckerna
berättat om någon olycka för en konung,
för
— 229 —
— 230 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
