Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuangsi - Kuang-sü - Kuang-tung - Kuannon - Kuan-tung - Kuan-Yin - Kuanza, Kwanza, Cuanza - Kub - Kuba - Kubabast - Kubaduva - Kubagrenadillträ - Kuban, cubanit, chalmersit - Kuban (flod) - Kuban (provins) - Kuban (invånare) - Kubango - Kubanit - Kubatur - Kubbvete - Kubeber, cubeber - Kubelik, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUBELIK
Liu-chou äro öppnade för den internationella
handeln. J.F.
Kuang-sü, kejsare av Kina (se d.o., sp. 381).
Kuang-tung. 1) Kinas (se karta vid d.o.) syd
östligaste prov.; 233,730 kvkm.; 36,773,502 inv.
(1926). K. genomdrages av s.v—n.ö. strykande
bergryggar, tillhörande det siniska systemet (se
Kina, sp. 359), vilka i n. nå 2,000 m.ö.h.
Berglandet dräneras av 3 flodsystem, som konvergera
mot den bäckenformiga Chun-kiang-viken:
Tung-kiang från n.ö., Pei-kiang från n. och
Si-kiang från v. Deras deltan äro mycket bördiga
liksom den stora dalslätt, som omger nedre
Si-kiang. Kusten är i övrigt en djupt sönderskuren
riaskust med talrika naturliga hamnar men även
med ypperliga tillhåll för sjörövare.
Befolkningen är nästan helt koncentrerad till
delta-och dalslätterna, medan stora delar av
bergområdet äro öde. I bergen finnas rester av en
äldre befolkning. Huvudnäring är jordbruket,
som har en nästan tropisk karaktär och
frambringar ris, sockerrör, tobak, te, jordnötter,
syd-frukter, ingefära, bomull, silke och rami.
Bergsbruket ger framförallt stenkol, men även
wolf-ram, antimon, järn, koppar och silver.
Viktigaste handelsstäder äro Kanton och Swatow.
Den förstn. är K:s administrativa och
industriella centrum. Från K. komma större delen av
Kinas utvandrare till Asiens och Stilla havets
tropiska områden. J.F.
2) Stad i prov. K., se Kanton.
Kuannon, religionsv., se
Avalokite?-v a r a.
Kuan-tung, jap. Kwanto, japanskt
arrendeområde i s. Manchuriet, på sydligaste delen av
Liaotunghalvön; 3,462 kvkm.; 955,741 inv.
(1930), därav 220,730 japaner. Administrativt
centrum är Port Arthur, kommersiellt Dairen
(258,793 inv.), ändpunkt för den
sydmanchu-riska järnvägen och med sin goda hamn
Man-churiets viktigaste handelsstad. — K.
arrenderades 1898 av Ryssland för en tid av 25 år,
erövrades av japanerna under rysk-japanska
kriget och tillerkändes genom freden i
Ports-mouth 1905 Japan. 1915 utvidgades
arrendetiden till 1997. J.F.;C.F.
Kuan-Yin, religionsv., se A v a 1 o k i t e
?-vara.
Kuanza, Kwanza, Cuanza, flod i Angola,
Afrika, upprinner på Bihéplatån, längd 950 km.,
segelbar 225 km. M.P.
Kub. 1) Geom. = hexaeder, en av de
regelbundna polyedrarna (se d.o.), en kropp,
begränsad av 6 kvadrater. En k. med
längdenheten som sida användes vanl. som
rymdenhet. — 2) Algebraiskt = 3:e digniteten (se d.o.),
a3 = a x a x a, på ett tal (el. ett uttryck) a. I
— 237 —
fråga om problem rörande k., se D e 1 i s k a
problemet. H-r.
Kuba, ö och republik i Västindien, se C u b a.
Kubabast, det till trädgårdsbast, flätning av
damhattar m.m. användbara bastet av
HibVs-cus ela’tus. A.V-e.
Kubaduva, se Jordduvor.
Kubagrenadillträ, se Inga.
Kuba’n, cubanit, chalmersit, miner.,
ett gult svavelmineral av koppar och järn med
sammansättningen CuFe2S3, förekommer i
blandning med andra svavelmineral, ss.
koppar-kis och magnetkis, från vilka den är svår att
skilja. K. förekommer bland kismineral, t.ex.
vid Tunaberg och Kaveltorp, och ingår i
kalko-pyrrotin (se d.o.). K.A.G.
Kuba’n, flod i Nordkaukasiska området,
upprinner på Elbrus och mynnar med sumpigt
delta i såväl Azovska sjön som Svarta havet.
Längd 825 km.; flodområde 56,000 kvkm. I
nedre loppet segelbar 180 km. M.P.
Kuba’n, till 1924 prov, i Ciskaukasien, R. S.
F. S. R.; 94,222 kvkm.; 3,051,200 inv. (1915);
nu utgör dess n. del ett distrikt kring floden
Kuban i Nordkaukasiska området. M.P.
Kuba’n, invånare på Cuba, särsk. den vita
befolkningen.
Kuba’ngo, flod i Afrika, se Okawango.
Kubani’t, miner., se Kuban.
Kubatu’r, beräkning av en kropps volym,
sker ofta medelst integration. En enkel formel
för volymen V är V = / S(h)dh, där S(h)
betyder skärningsytan med ett vågrätt plan på
höjden h. Om S(h) är ett polynom av h av högst
2:a graden (inträffar för prismat, kilen,
pyramiden, klotet m.fl. kroppar i lämplig ställning),
erhåller man för volymen V mellan de
parallella skärningarna A och C V = ~ (A + 4B + C)
(Simpsons formel, ofta använd som
approximation även i andra fall), där B är skärningen
mitt emellan A och C samt 2h avståndet mellan
A och C. Felet blir litet, om h göres litet. H-r.
Kubbvete, form av odlat vete (se d.o.).
Kube’ber, c u b e b e r, Fructus cube’bæ, den
omogna stenfrukten av Piper cubeba, en
klättrande buske, inhemsk på Sundaöarna samt
odlad särsk. på Java. K. innehåller 10—18%
flyktig olja, en alkaloidartad kropp, kubebin,
kubebasyra, kubebakamfer, stärkelse och
garvämnen. K. har varit känd som krydda sedan
långt före vår tideräkning men har numera
endast medicinsk användning som medel vid
blås-katarr och gonorré på gr. av dess antiseptiska
verkan. J.H.
Kubelik [ko’-], Jan, tjeckisk violinist (f.
1880), lärjunge av Sevcik i Prag. K. vann
sensationell framgång genom v. handens utomordent-
— 238 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
