Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kshatriya - K. S. H. S. - K. S. S. S. - Ktenidier - Ktesias från Knidos - Ktesifon - Ktonisk - Ktoniska gudar - Ku - Kuala Lumpur - Kuando - Kuang-chou-wan - Kuango - Kuangsi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. S. H. S.
närmast representerande ett slags feodaladel.
Kastväsendets utveckling har medfört en fullst.
desorganisation av k.-ståndet. I Nordindien
torde numera endast vissa element bland
raj-puterna (se d.o.) kunna anses återgå på
gammal k.-adel; i Sydindien torde sådan överhuvud
icke ha funnits. C.F.
K. S. H. S., förk. för Kungl.
Sjökrigshögskolan.
K. S. S. S., förk. för Kungl. Svenska
segelsällskapet (se Segelsällskap).
Kteni’dier, zool., se C t e n i d i e r.
Kte’sias från Knidos, grekisk historiker
(o. 400 f.Kr.), tillbragte 17 år i persisk
fångenskap och vann storkonungens ynnest genom
sina medicinska kunskaper, användes i
diplomatiska uppdrag och återvände hem 397. Av
K:s’ skrifter märkes en på jonisk dial. skriven
persisk historia i 23 böcker samt en bok om
Indien, båda bevarade i utdrag. K. var en
under senantiken mycket uppskattad förf. W.N.
Kte’sifon, stad på ö. stranden av Tigris, urspr.
en samling av byar men utbyggd o. 200 f.Kr.
Palatsruin i Ktesifon.
av partherna till en motvikt mot det på andra
sidan Tigris belägna Seleukia. K. blev en viktig
ort, efter 165 f.Kr. huvudstad, för partherna
och även för de dem följ, sassaniderna. 637
e.Kr. föll K. i arabernas händer, och efter
grundandet av det 30 km. n. om K. belägna
Bagdad förlorade K. helt sin betydelse. Under
världskriget stod vid K. 22/n 1915 ett för
turkarna framgångsrikt slag mot engelsmännen.
— Undersökningar av ruinerna ha utförts 1928
—29 av tyska orientsällskapet. Ett
kvarstående stort palats, som ansetts härstamma från
Chosroès I:s tid men torde vara äldre (från
Schapar I:s tid 242—273), var det sassanidiska
rikets förnämsta byggnad, men ruinen
instörtade delvis 1902. En mäktig valvbåge öppnade
sig å den arkadprydda tegelfasaden till en
väldig festsal, som täcktes av forntidens största
tunnvalv; jämte rundbågar förekomma
spetsbågar och hästskobågar. Th.P.;E.W.
Ktonisk (av grek, chthon, jord), jordisk,
underjordisk.
Ktoniska gudar, företrädesvis i grekisk
religion beteckning för jordens gudomar, vilka
ant. uppehålla sig i jordens inre el. på dess
yta, i grottor o.d. och vanl. fattas ss.
fruktbar-hetsgudar, som från underjorden skicka upp
markens gröda till människorna men som även
ha jordens — liksom boskapens — fruktbarhet
i sin hand. Kvinnliga gudomar äro därvid
förhärskande (se D e m e t e r och H e k a t e).
Även döden ha de i sin makt (dödsriket tänktes
förlagt till underjorden, se Persefone).
Oraklerna betraktades ofta ss. k.g:s röst.
Småningom ersattes de ktoniska gudinnorna av
manliga gudar (se Ha des), och ktoniska
egenskaper tillskrevos de olympiska gudarna.
Den ktoniska kulten sammanhänger i allm.
med åkerbruket men förekommer även inom
stadskulturen. I Grekland blomstrade den åter
upp i mysteriekulterna (se Mysterier och
Eleusis). E.L.
Ku, dravidiskt folk, se Kh ond.
Kuala Lumpur, huvudstad i brittiska
skydds-staten Selangor och i Federerade
malajstaterna, Malacka; 80,424 inv. (1921). K. ligger i ett
rikt plantagedistrikt vid järnvägen Singapore
-—Georgetown och är modernt byggt. Det har
handelsskola, stora järnvägsverkstäder och
omfattande handel med gummi och tenn.
Gagat-gruvor. K:s hamn är Port Swettenham. M.P
Kuando, se K w a n d o.
Kuang-chou-wan, fra. Kouang-tchéou-wan,
franskt arrendeområde på ö. sidan av
Lui-chou-halvön i kinesiska prov. Kuangtung; 850
kvkm.; 200,000 inv. Huvudstad Fort Bayard
(9,000 inv.). Utförsel av juteväv, boskap,
rörsocker och jordnötolja. K. överlämnades 1898
av Kina till Frankrike på arrende för 99 år.
K. förvaltas som ett territorium under Franska
Indokina. JF.
Kuango, se K w a n g o.
Kuangsi, prov, i s. Kina (se karta vid d.o.);
209,709 kvkm.; 12,258,335 inv. (1926).
Huvudstad Nan-ning (73,412 inv.). K:s centrala del
utgöres av övre Si-kiangs dal, i v. når Yünnans
platå in i K., i s. bilda c:a 2,000 m. höga ked
jor gränsen mot Kuangtung och Franska
Indokina. Dessa berg äro delvis skogklädda, men i
övrigt är skogen skövlad. I bergen ha rester
av en äldre befolkning bibehållit sig.
Jordbruket, som är huvudnäring, producerar ris, majs,
hirs, rörsocker. Bergsbruket ger antimon,
asbest, stenkol och tenn. Nan-ning, Wu-chou och
— 235 —
— 236 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
