Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kugelberg, Karl Fredrik - Kugge - Kugghjul - Kugghjulsbana - Kugghjulspump - Kuggstång - Kuggstångsbana - Kuggväxel - Kugler, Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUGLER
Kugelberg, Karl Fredrik, missionsläkare
(f. 2% 1870), med. lic. vid Karolinska inst.
1902, verksam ss. sv. kyrkans missionsläkare i
Indien sedan 1905, överläkare vid dess
sjukhus i Tirupatur 1909—32, nu ögonläkare i
Västerås, med. hedersd:r i Uppsala 1932. S.N.
Kugge, se Kugghjul.
Kugghjul, maskinelement för överföring och
transformering av roterande rörelse. Med
avseende på det sätt, på vilket olika k. samarbeta,
skiljer man på c y 1 i n d r i s k a k., avsedda för
överföring av rörelse mellan parallella axlar,
och k o n i s k a mellan axlar, som bilda vinkel
med varandra. K. består av nav, armar och
krans, vilken är försedd med tänder, kuggar.
Dessa kunna vara raka, d.v.s. parallella med
hjulaxeln, sneda, ant. raka el. skruvformiga
i vinkel med axeln, och vinkelkuggar,
vinkelformade k. De senare åstadkomma
mjukare övergång mellan kuggarna samt tystare
Fig. 1. Del av kugghjul.
och jämnare gång. — Kuggarnas tryckytor gli
da ej, utan rulla mot varandra. För detta
ändamål äro kuggarnas profil formade efter
viss kurva. Efter dennas art särskiljas två
huvudtyper av kuggar. C y k 1 o i d-k. ha bäst
ingrepp, minst slitage och lugnast gång; användas
till transmissions- och växelhjul. E v o 1 v e n t-k.
äro enklare att framställa, axelavståndet kan
ändras något utan fara för dåligt ingrepp, och
på gr. av sin breda rot äro de starkare; de
användas därför ofta till spel, vinschar o.d. —
K. tillverkas vanl. av gjutjärn, ibland med råa,
Fig. 2. Kugghjul av olika typer.
Fig. 3. Kugghjul mellan ångturbin och
propelleraxel (med avlyftad kåpa).
men oftast med maskinbearbetade kuggar. För
större påkänningar tillverkas k. av stål el.
fosforbrons. K. med mycket stort varvantal
utföras ibland med kuggar av råhud, fiber el.
vitbok för att erhålla tystare gång. — U t v ä
x-lingsförhållandet är förhållandet
mellan två samarbetande k:s varvantal. Detta är
omvänt proportionellt mot antalet kuggar.
Delningen är avståndet t mellan två kuggar,
mätt på delningscirkeln T (se fig. 1) och
väl-jes vanl. som en multipel av n. Det tal, som.
multiplicerat med n, ger delningen, kallas m
o-d u 1. — Se Kuggstång och Kuggväxel.
v.S.
Kugghjulsbana, se Bergbana.
Kugghjulspump, se Pump.
Kuggstång, rak stång, försedd med kuggar,
som i samarbete med ett kugghjul förvandlar
en roterande rörelse till rätlinjig el. tvärtom. v.S.
Kuggstångsbana, se Bergbana.
Kuggväxel, två el. flera kugghjul, som arbeta
i ingrepp med varandra och vilkas uppgift är
att överföra kraft från en axel till en annan
med samtidig ändring av rörelseriktning och
ofta hastighet hos olika, av kugghjulen
sammankopplade axlar. Det drivande hjulet kallas
ofta drev, kuggdrev el. drevhjul. v.S.
Kugler [kö’glar], Franz Theodor, tysk
konsthistoriker (1808—58), är en av
föregångsmännen på konsthistoriens område; var
verksam i Berlin först ss. lärare och prof, (från
1833) vid akad., sedan (från 1849) som
avd.-chef för konstärenden i kultusministeriet,
varifrån han ledde det museala uppsvinget i
Preussen. K. utgav ”Handbuch der Geschichte der
Malerei” (2 bd, 1837), varpå följde den viktiga
sammanfattningen ”Handbuch der
Kunstge-schichte” (1841—42), som sedan i nya uppl.
utgavs av W. Lübke (vars ”Handbuch” alltjämt
— 245 —
— 246 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
