Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kukkonen, Antti - Ku Klux Klan - Kuku-nor - Kukurbitacéer - Kul, kuling - Kula - Kulak - Kulan - Kularmborst - Kulbakterier, kokker - Kulbana - Kulblixt - Kulbåge - Kulbäcksliden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KU KLUX KLAN
ter 1924, undervisningsminister 1927—28, 1929
—30 och 1931—32. Th.
Ku Klux Klan [kjö klnks klän], två hemliga
nordamerikanska sällskap, av vilka det första
efter nordamerikanska inbördeskrigets slut 1865
bildades i den besegrade södern och hade till
syfte att gentemot negrer och nyinvandrade
vita från nordstaterna, s.k. carpet baggers,
hävda den infödda vita sydstatsbefolkningens
intressen. Sällskapet var spritt över hela södern
med en centralorganisation och
underorganisationer i de olika sydstaterna. Dess ledare var
general N. B. Förrest. Riter och författning
företedde underliga drag; bland dess
funktionärer märktes ”stordrakar” och ”storturkar”.
Rörande namnets uppkomst och betydelse
härska olika meningar. Tillsammans med andra
hemliga sällskap med liknande syftning, bland
vilka främst märkes ”Den vita kamelians
riddare”, fick K.K.K. stor betydelse för
återställandet av den infödda vita befolkningens
herravälde i södern; i detta syfte begingo ordens
medl. talrika våldsdåd, varför ett antal
unio-nella lagar mot K.K.K. antogos 1871—72.
Centralorganisationen sönderföll 1869, men själva
rörelsen fortlevde intill
rekonstruktionsperiodens slut.
Den andra organisationen, Riddarna av
K. K. K., går tillbaka till 1915, då en f.d.
predikant, handelsresande och officer, W. J.
Sim-mons, i staten Georgia stiftade ett sällskap med
detta namn. Det anknöt i organisation och
riter i vissa avseenden till det gamla förbundet;
som rörelsens mål angavs att verka för
kvinno-skydd, religiositet, broderskap,
fosterlandskärlek, fullblodsamerikanism och den vita rasens
herravälde. Den kom att särsk. rikta sig mot
negrer och katoliker, varjämte ett antisemitiskt
inslag gjorde sig gällande. Verklig fart fick
rörelsen, sedan 1920 E. Y. Clarke blivit ett slags
ackvisitions- och reklamchef. Varje medl. skulle
i inträdesavgift erlägga 10$; av dem erhöll den
direkte värvaren en del, högre funktionärer en
viss del o.s.v. På detta sätt ökades raskt
organisationens medl.-antal; den blev en
samlingsplats för åtskilligt av den särsk. i sydstaterna
och the middle ivest härskande spec.
amerikanska idealiteten. Ledare blev 1924 i st.f.
Sim-mons, som utköptes, tandläkaren H. W. Evans.
O. 1920-talets mitt nådde rörelsen sin kulmen,
spelade en stor politisk roll, särsk. i södern,
samt tillsatte viktiga unions- och statsämbeten.
Emellertid begingos i K.K.K :s namn många
övergrepp gentemot enskilda — även
lynchningar —, vilket ledde till ett alltmera aktivt
motstånd. Splittring inom de egna leden
fullbordade rörelsens snabba fall, och efter 1928
har den allt mindre framträtt. — Litt.: J. M.
— 251 —
Mecklin, ”The K. K. K. A study of the
American mind” (1924). B
Kuku-nor (mongoliska, ”blå sjön”),
avloppslös sjö i n.ö. Tibet, mellan Nanshan och
Kuku-nor-ula. K. uppges av Hedin vara 4,800 kvkm.
(av andra 3,400), 2,933 m.ö.h. (andra ange ända
till 3,280 m.), 38 m. djup, c:a 100 km. lång;
fiskrik. K. är tillfrusen nov.-maj. Från v.
in-mynnar Buhain-gol. På en av öarna ligger ett
buddistiskt kloster. M.P.
Kukurbitacéer, fam. Cucurbita’ceæ, se
Gurkväxter.
Kul (jfr sv. dial. kula, blåsa litet; dock åtm
delvis av äldre sv. kult, kultje, se d.o.),
kuling (jfr holl. koeling), mer el. mindre häftig,
ofta kortvarig vind.
Kula, krigsv., se Projektil.
Kula’k (ry., knytnäve) brukades i Ryssland
före bolsjevikrevolutionen ss. beteckning för
en köpman el. framför allt en storbonde,
som i egenskap av arbets- el. långivare
hänsynslöst gjorde sina fordringar gentemot
mindre lyckligt lottade gällande.
Bolsjevik-partiet håller numera varje något
förmögnare bonde, som vill hävda sin
självständighet som enskild lantbrukare gentemot
lantbrukets allmänna socialisering (särsk. om han
använder lejd arbetskraft), för ”kulak”.
Bol-sjevikpartiets politik i S.S.R:s U. går ut på att
avskaffa dem som klass och förmå dem ingå i
Kolchoz (se d.o.). M.H-v.
Kula’n, en asiatisk vildåsna, se Åsnor.
Kularmborst, se Armborst (jfr
Kulbåge).
Kulbakterier, k o k k e r, kulformiga
bakterier (se d.o., sp. 1,141).
Kulbana, se Projektilbana.
Kulblixt, se Åskväder.
Kulbåge, en art av båge, medelst vilken
genom särsk. anordning av strängen lerkulor,
stenar o.d. kunna skjutas. K. kan betraktas
som en säregen kombination av båge och
slunga. Dess utbredning är egendomlig, i det
den förekommer i Sydostasien men även i
delar av Sydamerika. Dess förekomst här
beror antagl. på överföring från Gamla världen,
möjl. genom européer. G.B-r.
Kulbäcksliden, en av Statens
skogsförsöks-anstalts försöksparker, belägen i s. delen av
Västerbottens län nära Vindelns
järnvägsstation, 50 km. från kusten och 160—320 m.ö.h.
K. övertogs av Skogsförsöksanstalten 1923 i
och för vetenskapliga studier av skogsproblem
i Norrlands kustland. Skogsbestånden
domineras helt och hållet av tall och gran. Strax
intill K. ligger en annan liknande försökspark.
Svartberget. — Litt.: O. Tamm & C.
Malmström, ”The experimental forests of K.
— 252 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
