Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kullgrens enka, Granit a.-b. C. A. - Kullig nötboskap - Kullings härad - Kullings kontrakt - Kullings-Skövde - Kulltorp - Kulluko - Kullved - Kulm, Kulmformationen - Kulm (Polen) - Kulm (Böhmen) - Kulmbach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULMBACH
fortsättning på den stenindustri, som anlades
av Carl August Kullgren (1793—1851), det första
sv. stenhuggeriet i stor skala. T.E-r.
Kullig nötboskap, benämning på rasgruppen
Bos taiirus ake’ratos, som karaktäriseras av
hornlöshet och väl utvecklad pannknöl. K.n.
förekommer i alla världsdelar och omfattar
många olika raser, däribland två sv., näml,
fjällrasen och rödkullan. Jfr
Nötkreaturs-raser. H.Fqt.
Kullings härad, i Älvsborgs län, sträcker sig
från trakten av sjöarna Mjörn och ömmern i
s.v. mot n. och n.ö. till gränsen mot
Skaraborgs län (se karta vid Västergötland)
och omfattar socknarna Hemsjö, ödenäs,
Alingsås landsförsamling och Rödene, Bälinge,
Skogsbygden, Långared, Lena, Bergstena,
Fulle-stad, Hol, Horla, Siena, Algutstorp,
Kullings-Skövde med Vårgårda municipalsamhälle, S.
Härene, Tumberg, Bråttensby och Landa,
Egg-vena, Remmene, Tarsled, Fölene samt
Herr-Ijunga med Herr ljunga municipalsamhälle;
758,82 kvkm., därav 680,13 land; 15,481 inv.
(1932; 23 inv. pr kvkm.). Häradets mellersta
del upptages av Säveåns och Nossans breda
och flacka, till största delen uppodlade
dalgångar; jordmånen består här huvudsaki.
av mosand och (kring Nossan)
rullstens-grus. N.v. och s.ö. delarna utgöras av
mo-rängrustäckta och övervägande skogbeväxta
urbergsplatåer, som i s.ö. nå över 200 m.ö.h.
och skiljas åt genom ganska djupt nedsänkta
sjöar (Färgen, ömmern m.fl.) och dalgångar.
1927 uppgick åkerarealen till 160,is kvkm.
(23,6 % av landarealen), skogsmarken till 332,57
kvkm. 1920 levde 63,i % av befolkningen av
jordbruk med binäringar, 16,8 °/o av industri
och hantverk (3,2 % av trävaru-, 3,5 % av
textil- och beklädnadsindustri). K.h. tillhör
Kullings fögderi, bildar jämte Vättle hd ett
tingslag i Vättle, Ale och Kullings domsaga samt
ingår i Kullings kontrakt. — Litt.: G. Ewald,
”Beskrivning över K.h.” (1925). J.C.
Kullings kontrakt, i Skara stift, omfattar
Kullings hd, Alingsås samt en del av Gäsene
hd och består av 8 pastorat, näml. Alingsås
stads- och landsförsamlingar, Rödene, Bälinge,
ödenäs och Hemsjö; Lena, Bergstena och
Ful-lestad; Långared; Nårunga, Skogsbygden, Ljur,
Ornunga, Kvinnestad och Asklanda; S. Björke,
Vesene, Grude, Jällby och Hudene; Algutstorp,
Kullings-Skövde, Tumberg, S. Härene,
Bråttensby och Landa; Herrljunga, Tarsled,
Remmene, Fölene och Eggvena samt Hol, Siene och
Horla; 19,513 inv. (1932). J.C.
Kullings-Skövde, s:n i Kullings hd, Älvsborgs
län, s.v. om Herrljunga; 28,82 kvkm., därav
28,70 land; 1,627 inv. (1932), därav 928 i Vår-
— 261 —
Artiklar, som icke återfinnas
gårda municipalsamhälle vid V. stambanan;
13,31 kvkm. åker (1927; 46,4% av landarealen),
2,60 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
Algutstorp, K.-S., Tumberg, S. Härene, Bråttensby
och Landa, Kullings kontrakt. J.C.
Kulltorp, s:n i Västbo hd, Jönköpings län,
n.v. om Värnamo; 94,13 kvkm., därav 90,11
land; 1,280 inv. (1932; 14 inv. pr kvkm.); 9,47
kvkm. åker (1927; 10,5% av landarealen), 42,56
kvkm. skogsmark. — Pastorat: K. och Gnosjö,
Västbo kontrakt, Växjö stift. M.P.
Kulluko, en av Evang. fosterlandsstiftelsen
1867 grundade missionsstation i s. Eritrea (se
d.o., sp. 826), 200 km. s.v. om Massaua. G.W.L.
Kullved, kortkapad (3—5 dm.) ved, som
läg-ges ovanpå den stående veden i en resmila (se
Träkolning) för att utnyttja krokig ved
samt utfylla ojämnheter. K. är ej fördelaktig
för kolningen. F.A.Bn.
Kulm, Kulmformationen, geol.,
marin utbildning av undre karbon, dels i
grund-vattensfacies, dels i bildningar från djupare hav
med musslor och ammoniter som
karaktärfossil. K. motsvarar bergkalken och
förekommer huvudsaki. i v. Europa, men även på
Spetsbergen, i Nordamerika och Australien. K.A.G.
Kulm [kolm], stad i Polen, se C h e i m n o.
Kulm [kolm], tjeck. Chlum. 1) By i n.ö.
Böhmen, se Chlum.
2) By i n. Böhmen, 12 km. n.ö. om Teplitz;
1,091 inv. (1921). — Slaget vid K. Under
förföljandet av den vid Dresden slagna
bö-miska armén hade den franske generalen
Van-damme med 32,000 man framträngt till K. 3%
1813 angreps han här av de förbundna, som
dock blott gjorde långsamma framsteg. Då
uppträdde plötsligt Kleist med sina preussare
i Vandammes rygg. Beslutsamt kastade denne
genast huvudmassan av sina trupper mot dem,
men blott mindre delar av hans kår lyckades
slå sig igenom. Slaget vid K. kostade
fransmännen över 18,000 man och nästan allt deras
art. och betraktas som vändpunkten i fälttåget
P.S.
Kulmbach [koTmbaz], stad i n. Bayern, vid
Vita Main, v. om Fichtelgebirge; 11,874 inv.
(1925). Stora bryggerier, livsmedels-, järn- och
textilindustri. Botanisk trädgård; museum.
Staden har några byggnader från medeltiden
(Petrikyrkan), renässans (Kanslihuset) och
1700-talet (Hospitalskyrkan och Rådhuset). På en
höjd ligger det forna fästet Plassenburg från
1229. Det ombyggdes, efter en förstörelse 1554,
i renässans, med en stor inre gård för
turneringar o.d.; har tidvis tjänat som fängelse (till
1928). M.P.;E.W.
K., första gången nämnt 966, tillföll efter
växlande öden 1338 Nürnbergs borggrevar av
— 262 —
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
