Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulmbach - Kulmbach, Hans von - Kulmen - Kulmformationen - Kulmination - Kulminera - Kulmsee - Kulmögel - Kulnev, Jakov - Kulpa, Kupa - Kulpös - Kulsnöre - Kulspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULMBACH
Nordsidan av den s.k. ”Schöner Hof” i slottet
Plassenburg, Kulmbach. 1564—69.
huset Hohenzollern. 1417—1603 var K.
residens för markgrevarna av Brandenburg-K.,
tillhörande detta hus’ frankiska linje. 1810
tillföll K. Bayern. [B.]
Kulmbach [koTmbaz], Hans Suess von,
tysk målare (o. 1480—1522), utbildades
parallellt med Dürer, under inflytande av
Wohlge-muth och även av den venetianska
målarskolan, som han i formernas mjukhet och
färgernas glans efterföljde. Arbeten av K. finnas
i Nürnberg, bl.a. det jämte Dürer utförda
Tucherska altaret i Sebalduskyrkan, samt i
II. von Kulmbach: Konungarnas tillbedjan.
Kaiser Friedrich-Museum, Berlin.
Berlin och i Krakow, där K. några år var
verksam. E. W.
Kulmen (lat. culmen, topp), höjdpunkt.
Kulmformationen [-Jo’-], geol.} se K u 1 m.
Kulmination [-Jo’n], astr., en himlakropps
passage genom meridianen. Man skiljer mellan
övre och undre k.; den förra äger rum vid
passage genom den del av meridianen, som sträcker
sig från himmelspolen över zenit till ekvatorn,
den senare vid passage genom den del, som
ligger under himmelspolen. Endast
cirkumpolar-stjärnorna (se C i r k u m p o 1 a r) befinna sig
över horisonten i såväl övre som undre k.,
övriga synliga stjärnor endast i övre k. I övre k.
når himlakroppen sin största höjd, i undre k.
sin minsta. M-t.
Kulmine’ra (till lat. culmen, topp,
höjdpunkt), stå på el. nå sin höjdpunkt.
Kulmsee [koTmzè], stad i Polen, se
C h e 1 m z a.
Kulmögel, algsvampsläkte, se P h y c o m
y-c e t e s.
Kulnev [koTnef], J a k o v Petrovitj, rysk
militär (1763—1812), gjorde sig först bemärkt
under kriget med
turkarna vid Benders
intagande 1789,
därefter 1807 under
kriget mot Napoleon. 1
Finland 1808—09
förde K., först som
överstelöjtnant,
därefter som överste och
generalmajor nästan
ständigt avant-, resp,
arriärgardet och
visade som sådan
synnerligen framstående
egenskaper. Bl.a. följde K. 1809 efter Döbeln
över Ålands hav till Grisslehamn. 1810
kämpade K. mot turkarna, 1812 mot fransmännen
och stupade 20/? i kamp mot en stor övermakt
vid Kljastitsy. Den berömmelse, K. hos oss
vunnit, beror mest på Runebergs liknämnda
dikt, som ger en god, om än något smickrad
bild av K. P.S.
Kulpa, Kupa, biflod från h. till Sava,
Jugoslavien, upprinner i Karst, ö. om Fiume; längd
380 km., segelbar från Karlovac. M.P.
Kulpö’s, jur., oaktsam, vårdslös. Se C u 1 p a.
Kulsnöre, ett kastvapen, se B o 1 a.
Kulspel, spel el. lekar ant. med småkulor av
sten, nickel, glas och bränd lera el. med större
klot, vanl. av trä. Det förstn. k. utövas av
barn enl. regler, som variera i olika länder
och landsdelar. Till de senare höra bl.a.
biljard, boccia, bowling, bowls, krocket och
kägelspel (se dessa ord). O.K-gh
— 263 —
— 264 —
Artiklar, som ickc återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
