Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulspruta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULSPRUTA
Fig. 8. Amerikansk Browning-kulspruta, i
huvudsak lik svensk kulspruta m/14—29.
rige 1914), Vi ekers och Lewis (England),
Parabellum (Tyskland), R e v e 11 i
(Italien) o.s.v. (se tab.). — Tunga k. (40 å 50
kg.) betjänas av flera man, ha i regel med
rikt-inrättningar försedda lavettage (trefots-,
släd-el. hjul-) och avgiva vanl. endast
helautomatisk eld. Lätta k. (10 å 15 kg.), som vanl.
betjänas av en man, ha icke eg. lavetter utan
endast benstöd, oftast fällbart förenade med
Fig. 9. Svenskt kulsprutegevär m/21
(Colt-Browning).
vapnet, samt kunna avge både helautomatisk
och, efter omställning, halvautomatisk
(patronvis) eld. Nära de lätta k. stå
kulsprutegevär en (se d.o.). — Mekanismer.
Grunden för dessa automatvapens fungerande
är den, att vissa rörliga delar av krutgasens
tryck tvingas bakåt (rekylera) i förhållande till
vapnets fasta delar. Härvid spännes en
manöverfjäder (rekylfjäder), som därefter återför de
rörliga delarna till det läge, de hade före
skottlossningen. Genom dessa rörelser åstadkommas
de för automatelden erforderliga
förrättningarna: mekanismens öppnande, den tomma
patronhylsans utkastande, ny patrons införande,
mekanismens slutande cch förnyad avfyring.
Krutgasen kan i huvudsak på följ, olika sätt
ut
nyttjas för mekanismrörelserna (jfr tab.):
A) Gastrycket mot stötbottnen framkallar
rekyl, rekylmekanismer. Vid dessa kan
ant. 1) pipan medfölja, p i p r e k y 1, under a)
en k o r t el. b) en 1 å n g del av slutstyckets
rekylrörelse, el. ock kan 2) pipan vara fast
och slutstycket rekylera ensamt,
slutstycks-rekyl, varvid mekanismens öppnande, innan
kulan lämnat loppet, förhindras a) genom
slutstyckets tröghet, tungt slutstycke
(användbart endast vid korta vapen, pistoler, se
Handeldvapen, fig. 24), el. b) genom ett
knäledslås (fig. 5) el. dyl. B) Krutgasen
verkar genom ett i främre delen av pipan
an-bragt hål, ”gasuttag”, på en pistong, vars
rörelse överföres till mekanismen, gasuttag
s-mekanismer (fig. 6). — Kylsystem.
Under automateld upphettas pipan starkt,
varigenom slitningen snabbt tilltar och vapnets
precision och skottvidd avtaga. För vinnande av
elduthållighet förses därför k. med
avkylnings-anordningar. Vattenkylning åstadkom-
Fig. 10. Fransk Hotchkiss-kulspruta. 1914.
Lavetten provisorisk.
mes, genom att pipan omges av en vattenfylld
mantel, försedd med slang för avledande av den
ånga, som uppstår vid vattnets upphettning (ex.
fig. 7, 8). Luftkylning åstadkommes,
genom att pipan förses med flänsar el. lameller,
som öka värmeutstrålningsytan (ex. fig. 10), el.
omgives med en genombruten plåtmantel, som
framkallar luftströmning förbi den heta pipan
(ex. fig. 11—13). Vattenkylning är
mycket verksammare än luftkylning men gör
vapnet tyngre och kan på gr. av ångbildningen
förråda dess plats i terrängen. —
Patronmatningen sker i regel vid tunga k. ur band
el. ramar, i vilka patronerna äro inträdda
(t.ex. 250 pr band), vid lätta k. ur magasin
(ex. fig. 11—12), innehållande 20—50 patroner.
— Riktmedlen utgöras vid k. förutom av
Fig. 11. Engelsk Lewis-kulspruta (lätt).
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
— 267 —
— 268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
