Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoria - Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige - Kulturhistoriska museet i Lund - Kulturjord - Kulturkampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURKAMPEN
turhistoriska perspektivet. Ur den borgerliga
liberalismens synpunkt behandlade Guizot
civilisationens historia med särsk. intresse för
sociala och ekonomiska förhållanden.
Positi-vismens genombrott inom filosofien och det
naturvetenskapliga tänkandets allt starkare
inflytande gjorde sig icke minst gällande inom k.
Buckles arbete om den engelska civilisationens
historia är ett typiskt ex.; det
naturvetenskapliga betraktelsesättet förenas hos honom med
en solid viktoriansk framstegsoptimism. Till
denna riktning höra kulturhistoriker av rang,
ss. engelsmannen Lecky och fransmannen
Tai-ne, vars mästerligt skrivna arbeten bygga på
en strängt genomförd miljöteori efter
naturvetenskapligt mönster. I viss mån hör även
K. Lamprecht till denna riktning; han har även
många beröringspunkter med äldre tysk
historiefilosofi (Hegel). Hans arbeten framkallade
häftiga principdebatter, som bl.a. rörde sig om
förhållandet mellan k. och politisk
historieforskning. En mera konstnärlig typ av k.
företrädes av Burckhardt i hans stora verk om
renässanskulturen i Italien, som varit
bestämmande för gängse uppfattning av denna
kulturepok. — Litt.: F. Jodl, ”Die
Kulturgeschichts-schreibung, ihre Entwicklung und ihr Problem”
(1878); K. Lamprecht, ”Die kulturhistorische
Methode” (1900). G.A.
Kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige, se Kulturhistoriska museet i
Lund.
Kulturhistoriska museet i Lund är grundat
1882 av G. F. J:son Karlin (se denne). De
under sommaren nämnda år förvärvade 250
föremålen utställdes och demonstrerades först i
Karlins föräldrahem, Huaröds prästgård, innan
de i sept. transporterades till Lund. Här upplät
univ. lokal åt dem först i gamla bibl.-huset vid
Lundagård och sedan i det s.k. ”Kuggis”. I
det förra öppnades K.m. första gången för
allmänheten 21/io. Museet övertog nu också de av
Skånska provinsernas arkeologiska och
historiska förening hopbragta samlingarna. Efter ett
par års (1886—88) magasinering på gr. av brist
på lokaler, varunder fråga var uppe att
förflytta museet till Malmö, inflyttade det i
förhyrd lokal i Gråbrödersgatan, sedan staden
beviljat ett årsanslag av 1,000 kr. Efter några år
blev museet, huvudsaki. genom ett beviljat
penninglotteri, i stånd att inköpa egen gård, den
Tollska fastigheten vid Adelgatan, vars
huvudbyggnad är det nuv. ”herrehuset”, där f.n. de
keramiska samlingarna, glas, silver och
små-konst äro inrymda. I samband med sitt
10-årsjubileum 1892 kunde alltså museet
demonstrera sina nyordnade samlingar i egna lokaler.
På den stora trädgårdstomten uppfördes sedan
— 277 —
efter det av museets styrelse antagna
paviljongsystemet äldre byggnader, förvärvade från
skilda håll, t.ex. borgarhuset från Malmö, som
illustrerar en serie borgerliga interiörer från
1400-talet till 1800-talets slut, Blekingegården,
fatburen från Mocketorp och Uranäsboden samt
Bosebo kyrka från Småland och Kalendehuset,
som nu hyser saml. för rätts-, post-, skrå- och
ordensväsen. Nya tomt- och husförvärv samt
nybyggnader ha efter hand gjorts. Av dessa
märkas särsk. Lingska huset med saml. av
arkeologi och jordfynd från Lund samt P. H.
Ling-mu-seet, köpmanshusen från Ystad, Lund,
Halmstad och Hälsingborg med saml.,
demonstrerande yrkenas historia, Thomanderska huset,
visande ett Lundahem från 1840-talet, ”Locus
peccatorum” (exp.-lokaler) och ”Locus
virtu-tum”, där den textila fackskolan arbetar. 1924
inköpte museet den s. om Adelgatan belägna
s.k. ”Bondpinan”, nu ”Vita huset”, med
tillhörande tomt och ekonomibyggnader, som
mu-sealt monterade öppnades för allmänheten 1931.
I Vita huset utställas saml. av vapen, textilier,
dräkter, kyrklig konst, religionshistoria, ren
konst m.m. I källarvån. inrymmas
konserve-ringslokaler. Längre ö. ut ligga en allmogèstuga
från Onsjö hd och prästgården från V. Vram i
Skåne. Längst mot ö. sträcker sig
allmogehallen med fortskaffningsmedel till lands och
vatten samt i övre vån. en serie allmogeinteriörer.
Som förbindelseled mellan gamla och nya
området går en tunnel under Adelgatan. —
Museet omfattar f.n. (1933) över 36,000 n:r.
Tomtarealen är 17,400 kvm. med 23 museibyggnader
med en sammanlagd golvyta av 7,500 kvm.,
fördelade på 160 rum. Samlingarnas värde
uppgår till o. 3 mill. kr. Som annex till
stadsmuseet ansluter sig gården östarp n:r 1 i
Ever-lövs s:n, Torna hd, öppnad 1924. —
Kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige bildades i dec. 1882 och har till
hu-vudsakl. uppgift att stödja och utveckla museet.
Den har dessutom sedan 1893 drivit Sydsv.
konstindustrilotteriet (upphört 1933) samt sedan
1897 en konstslöjdanstalt för textilkonst,
bild-huggeri och smide. Föreningen, som f.n. har
ett tusental medl., åtnjuter årsanslag av stat,
stad och landsting. W.Kln.
Kulturjord, se Jordarter, sp. 567.
Kulturkampen. Med detta ord avses
framförallt den strid, som strax efter Tyska rikets
bildande 1870/71 blossade upp mellan
statsmakten och den romersk-katolska kyrkan i
Tyskland. K. fick starka stimulanser genom
uppkomsten av centerpartiet, som under
Windthorsts skickliga ledning intog en
parti-kularistisk ställning till de många
organisationsfrågor, som det nya riket ställdes inför.
— 278 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
