Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunglig majestäts kansli (K. m:ts kansli), Konungens kansli, Kansliet - Kung. maj:t - Kungl. maj:ts neder justitierevision - Kungl. maj:ts orden - Kung-mun - Kung Orre - Kung Oskars fjord, Kong Oscar Fjord - Kung Oskars hamn - Kungs-, Konungs- - Kungsbacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. MAJ:T
fungerande Kanslistyrelsen, bestående
av utrikesstatsministern ss. ordf, samt
hovkanslern, statssekreterarna och vissa kansliråd ss.
ledamöter. 1840 års departementalreform,
varigenom statsdep. tillkommo, förvandlade
stats-exp. och Kabinettet för utrikes brevväxlingen
till efter de nya statsdep. avpassade dep.-exp.,
sedan 1870-talet regelmässigt kallade dep.
Någon gemensam chef fingo de icke. Till det
numera av dessa dep. tillsammans bildade K.
hänfördes på historiska grunder också
Justitiekans-lersämbetet och Nedre justitierevisionen. E.Spr.
Kungl. maj:t, förk. för Kunglig majestät.
Kungl. maj:ts nedre justitierevision, se
Nedre justitierevisionen.
Kungl. maj:ts orden, Serafimerorden,
se Orden.
Kungl. maj:ts sekret, se Sekret.
Kung-mun, stad i Kina, se Kongmoon.
Kung Orre, särsk. i uttrycket ”på el. från
Kung Orres tid” (av mycket omstritt ursprung;
ej, ss. ofta antagits, ombildat av uttrycket
”arilds tid”, vilket dock påverkat; jfr Arild),
en diktad figur, som nämnes 1564 (”Kongh
Årre”) och i Reineke Foss 1621 (”Kong Orres
tijdh”). Rudbeck talar i ”Atlantica” om k. O:s
”mandat”, som upplästes, och hans visa, som
sjöngs bland bönderna på 20:de dag jul; en
skrift härom finnes från 1600-talet, omtryckt
i flera uppl. Känd är även visan ”Kung Orre
han skulle till gästabud fara” o.s.v. (i A. I.
Arwidssons ”Sv. fornsånger”). Denna figurs
urspr. innebörd är trots olika tolkningsförsök
okänd. Se senast, med en ny förklaring, E.
Elg-qvists ”K. O. och julorren” (i ”Folkminnen och
folktankar”, 1928, med litt.). E.H.
Kung Oskars fjord, Kong Oscar
Fjord, djupt inträngande och rikt förgrenad
fjord på Grönlands ö. kust, n. om
Scoresby-sundet. Upptäcktes och kartlades under A. G.
Nathorsts exp. till n.ö. Grönland 1899. S.
Kung Oskars hamn, grönländska Tasiussak,
den största fjorden på Angmagssalikön, s.ö.
Grönland, 7,5 km. lång, 5 km. bred,
upptäcktes 1883 av A. E. Nordenskiöld. A.Ahn.
Kungs-, se även Konungs-. — Kungs-,
kongs- i vissa gårdnamn, t.ex. Kungsered,
Västergötland, syftar på belägenhet å gammal
kro-nomark. Somliga andra ortnamn böra sättas i
samband med Eriksgatan och konungens
ankomst till landskapet. E.H.
Kungsbacka (efter det där en gång belägna
kungl. slottet på ”åbacken”, jfr till bildningen
t.ex. sv. Åbacka), Hallands nordligaste och
minsta stad, på slätten omkr. Kungsbackaån,
c:a 2,5 km. ovanför dess mynning i
Kungs-backafjorden, 28 km. s.s.ö. om Göteborg; 1,65
kvkm., därav l,ei land; 2,078 inv. (1932). K.
— 307 —
(”Konungsbakka”) omtalas ss. slott 1366, då
Valdemar Atterdag utfärdade ett brev därifrån.
Under unionstiden omnämnes K. som köpstad
men synes ej ha haft någon större betydelse.
I en Optegnelsebog i danska Rigsarkivet finns
en anteckning om att K. jämte Varberg och
Falkenberg ”skulle flytthe ind i” Halmstad;
åtgärden brukar dateras till 1508. 23/a 1558
återförlänade Kristian III K. dess
stadsrättig-heter. 1749 beskriver C. Hårleman staden ss.
en bondby utan någon stadsnäring. 1805 hade
K. endast 384 inv., 1880 620. Först efter
tillkomsten av Göteborg—Varbergs-delen av
Västkustbanan 1888 utvecklade sig staden något
hastigare. Inv.-antalet ökades till 961 1900, 1,372
1920 och 1,994 1930. Någon industri av
betydelse har ej K.; 1930 funnos där 17
industriella anläggningar med tillsammans 95 arbetare,
däribland Hjelmfors yllefabrik (12 arbetare),
ett par snickerifabriker m.m. Vid mitten av
1800-talet upprensades K:s hamn vid
K.-fjor-den; sjöfarten och trävaruhandeln var då rätt
livlig men saknar nu betydelse. En 2 m. djup
hamnränna förbinder K. med havet. Hamnen
i K.-ån har en kajlängd av 100 m. vid 1,3 m.
vattendjup. K. har en mycket god ekonomi
och har länge varit berömt för sina låga
kommunalskatter; 1931 utgjorde utdebiteringen pr
skattekrona endast 3,so (för Djursholm, som
s.å. hade de lägsta kommunalskatterna i
Sverige, var den 3,75, för samtliga sv. städer i
medeltal 7,29). På gr. härav och med sina låga
hyror är K. en uppskattad tillflyktsort för
pensionärer m.fl. 1920 utgjorde f.d. yrkesutövare
m.fl. ej mindre än 15,s °/o av inv.-antalet. K.
ligger inbäddat i lummig grönska på
landtungan mellan K.-ån och dess biå från n.ö.,
Söderån. Själva sydspetsen av landtungan
tillhör dock ej staden utan bildar tingsstället
Skansen, tingsställe i Fjäre hds tingslag av
Hallands läns n. domsaga. Den äldre staden,
som i n. begränsades av Vallgatan, så benämnd
efter en där löpande, numera försvunnen
fästningsvall, ödelädes nästan totalt genom en
eldsvåda 1846. Efter denna brand fick K. en
rektangulär stadsplan med breda gator. N.
och n.ö. om Vallgatan samt på båda sidor
om järnvägen och stationen ligga de nya,
som trädgårdsstäder planerade stadsdelarna.
Hade staden efter branden förlagts ned
till K.-fjorden, hade den måhända gått en
hastigare utveckling tillmötes och ej som nu
varit så gott som avstängd från havet. K.
vilar dessutom på mycket dålig
byggnadsgrund: lös lera av stor mäktighet. Alla
stadens hus — utom ett — äro trähus, även
kyrkan, som uppförts efter 1846 års brand. Det
enda stenhuset är stationshuset, men för det-
— 308 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
