Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsörnsläktet - Kungälv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGÄLV
Kungsörn, Aquila chrysaetus. Efter Vetterli. —
Bo av kungsörn, se bild å plansch vid art.
Fågelbo.
undersidan svartbrun. Ungfåglarna äro helt
mörkbruna, och deras stjärt är vit med svart
spets. Honan är större än hannen. Längd
89—96 cm. Den har förr varit utbredd över
Europa, n. och mellersta Asien, Nordafrika
samt Nordamerika men är nu i många länder
utrotad. I Sverige förekommer den numera
endast i Norrlands fjälltrakter, där den häckar
på otillgängliga klippavsatser el. i stora träd.
Samma bo användes år efter år och kan bli
2 m. i genomskärning. Det består av torra
grenar och kvistar samt fodras med ljung och
mossa. De 2 äggen äro smutsvita med
rödbruna småfläckar. De leva och jaga parvis.
Då kungsörnen jagar, kretsar den högt över
marken och störtar sig på bytet. Detta utgöres
av harar, kattor, skogsfågel, gäss samt även
renkalvar. Den äter även gärna as. De gamla
fåglarna äro stannfåglar, medan de unga flytta
om vintern söderut och hålla till på s.
Sveriges slättbygder. Fridlyst hela året. —
Större skrikörnen, A. maculala, och
mindre skrikörnen, A. pomari’na, som höra
hemma i Östeuropa och mellersta Asien, ha ett
antal gånger skjutits i Sverige. — K e j s
ar-ö r n e n, A. helia’cea, liknar till färgen
kungsörnen men har några vita skulderfjädrar och
är mindre. Längd 80—86 cm. Den
förekommer från s.ö. Europa till. Kina. Y.Ln.
Kungälv (folketymologisk ombildning av fsv.,
fno. Konungahälla m.m., eg. om berghäll,
brukad som lastbrygga), stad i Göteborgs och
Bo
hus län, vid Göta älvs förgrening, på n. sidan
av Nordre älv; 6,84 kvkm., därav 5,70 kvkm.
land; 2,526 inv. (1933). Äldsta kända
stadsbebyggelsen, K o n g h e 11 e, Konunghelle
el. K u n g a h ä 11 a, låg c:a 4 km. längre ut
vid älven vid den nuv. Kastellegården i
Ytter-by s:n. Den var — bortsett från äldre
marknadsplatser — den tidigaste av de
stadsbild-ningar, som uppstått i närheten av Göta älvs
mynningar. Dessa betingades av fisket samt
skärningspunkten mellan två viktiga
trafikleder: Göta älv och segelleden Danmark—Norge.
Konghelle omnämnes från 1100-talets början,
då dess korta storhetstid inföll. De isländska
sagornas berättelser om stadens grundläggning
och storhet under vikingatiden är lärd
konstruktion och dikt. Under den vendiska
sjö-rövarperioden erhöll staden ett kastell genom
Sigurd Jorsalafari (d. 1130); den härjades
likväl 1135. Uppkomsten av konkurrentstäder —
från 1100-talets senare del Lödöse — medförde
Konghelles tillbakagång; det kallas 1191
småstad. Vid denna tid fanns ett augustinkloster.
Kastalaklostret, i staden; från slutet av
1200-talet omtalas även ett franciskankloster. Vid
1200-talets mitt byggde konung Håkon
Hå-konsson på Ragnhildsholmen invid staden ett
slott, som, eftertraktat på gr. av sitt läge i
älven, ofta växlade innehavare och var en av
de fasta punkterna i det välde, som hertig
Erik Magnusson vid 1300-talets början byggde
upp vid Kattegatt. Detta slott förlorade
emellertid sin betydelse, sedan den norska
riksorganisationen 1308 börjat bygga ett fäste,
Bohus, på Bagaholmen vid älvförgreningen, från
vilket trafiken på båda älvgrenarna kunde
beskattas. Belägenheten invid denna starka
fästning kom under århundraden att vara
bestämmande för stadens öden. En mötesplats för
stormännen under medeltiden, blev Konghelle el. K.
efter nationalstaternas uppkomst ofta härjat av
krig. Avbränd 1612, flyttades staden från sitt
gamla läge till fästningsholmen vid älvförgre-
M. Sjöbeck foto.
Ragnhildsholmen.
— 319 —
— 320 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K,torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
