Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsådra - Kungsåra - Kungsängen - Kungsängslilja el. damspelslilja - Kungsäter - Kungsör - Kungsörnsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGSÖRNSLÄKTET
tenrättsförordning skulle k. lämnas öppen även
för ”annat allmänt ändamål”. I 1896 års lag
om rätt till fiske intogs av bestämmelserna om
k. endast, att redskap ej fick utsättas i k.,
medan de övriga bestämmelserna ansågos falla
utom fiskerilagstiftningens område. Mycken
strid har stått ang. den rättsliga innebörden av
begreppet k. Ä ena sidan har förfäktats, att
k. till såväl grund som vatten utgör en Statens
tillhörighet, medan å andra sidan gjorts
gällande, att Staten icke har äganderätt till k.
och att k. endast är att uppfatta som en
inskränkning i strandägarens rätt att råda över
vattnet, till förmån för vissa allmänna intressen.
Dessa olika åsikter dryftades ingående i
samband med förberedandet av en ny
vattenlagstiftning, som ansågs påkallad av det starkt
ökade utbyggandet av vattenfallen. Härvid
segrade den senare åsikten. 1918 antogs en särsk.
vattenlag. Enl. denna (1:5) skall k. anses
finnas i ”sådana områden i rinnande vatten, som
äro upptagna å lagakraftägande förteckning”.
Å sådan förteckning skall upptagas de delar
av vattendrag, i vilka vid lågvatten framrinner
en vattenmängd av minst 5 kbm. i sek.
Vattenlagen innehåller närmare bestämmelser om
huru förfaras skall vid bebyggande av fall,
inrättande av farled el. flottled m.m. i
vattendrag, där k. finnes. Samtidigt med införandet
av vattenlagen vidtogs den ändringen i lagen
om rätt till fiske, att bestämmelsen om att
fiskredskap ej fick sättas i k. borttogs och i stället
stadgades, att i alla vattendrag, där fisken
framgår, skall Vs av bredden lämnas fri från
fiskredskap, som kan hindra fisken att framgå.
— Litt.: H. v. Sydow, ”Aktstycken i striden
om k.” (1913); ”Betänkande med förslag till
vattenlag” (1917); K. G. Westman,
”Aktsamling till k.-inst.” (1920), ”K. i den sv. rätten”
(1927), ”K. inför konung och ständer” (1929).
N.R-n.
Kungsåra, s:n i Siende hd; Västmanlands län,
invid Mälaren, ö. om Västerås; 30,34 kvkm.,
därav 30,30 land; 394 inv. (1932; 13 inv. pr
kvkm.); 11,04 kvkm. åker (1927; 36,4% av
landarealen), 16,43 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Kärrbo, K. och Ängsö, Domprosteriet,
Västerås stift. S.
Kungsängen, se Uppsala.
Kungsängslilja el. d a m s p e 1 s 1 i 1 j a, se
Fritillaria.
Kungsäter, s:n i Marks hd, Älvsborgs län, vid
Hallandsgränsen och s. om Viskan; 34,82 kvkm.,
därav 30,io land; 670 inv. (1932; 22 inv. pr
kvkm.); 6,43 kvkm. åker (1927; 21,4% av
landarealen), 17,52 kvkm. skogsmark. K:s
linneväven (grundat 1903, ägare Marks
Linnemanufaktur a.-b., i vilket bolag Almedahl-
Dalsjöfors a.-b. numera är huvudintressent)
överflyttade sin tillverkning och försäljning
1930 till Almedal. — Pastorat: K.,
Gunnar-sjö, Grimmared och Karl Gustav, Marks och
Bollebygds kontrakt, Göteborgs stift. J.C.
Kungsör, köping i Åkerbo hd, Västmanlands
län. K. har ett vackert läge på Köpingsåsen,
s. om Arbogaåns mynning i Galten, vid
Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg; 1,46 kvkm.;
2,219 inv. (1932). I K. finnas bl.a. A.-b. K.
bleckkärlsfabrik (160 arbetare), metall- och
armaturfabriker, ångsåg och bryggeri. Hamnen
har en kajlängd av 110 m. vid 2,7—3 m.
vattendjup. Antalet ankomna och avgångna
fartyg uppgick 1931 till 1,238 om 104,824
nettoton. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Gamla kungsgården, Kungsör.
jordbruksfastighet 40,900 kr., å annan fastighet
5,245,400 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 135,520 kr., andra
skattskyldiga 2,154,480 kr. (1931). — K. är en
gammal kungsgård, som bebotts redan av
Gustav Vasa; särsk. Karl XI vistades gärna i det
s.k. kungshuset n. om ån, vilket nedbrann
1882. Om denna tid minner den vackra, av
N. Tessin d.y. byggda kupolkyrkan
(grundlagd 1691) med rik barockinredning (mästerligt
utförd altaruppsats). -— K. tillhör Kung Karls
församling och blev köping 1907. M.P.
Kungsörnsläktet, A’quila, av fam. falkartade
rovfåglar (se d.o.), kännetecknas av en stark
näbb och ända till tårna fjäderklädda tarser.
Klorna äro stora och starkt krökta. Huvudets
och halsens fjädrar äro lansettformade. K.
förekommer med o. 15 arter i hela Gamla
världen samt i Nordamerika. En del bebo
fjälltrakter, andra föredraga bergiga skogar,
medan åter andra hålla till på slättlandet el.
stäpperna. De stora bona byggas av grenar i
toppen på höga träd el. på klippavsatser. De
leva av rov. Kungsörnen, A. chrysa’etus,
har huvud och hals guldgula, ryggsidan brun,
— 317 —
— 318 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
