Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungälv - Kungörelse - Kunkel, Johann - Kunlun, Kyn-lyn, Kuen-lun, Kwen-lun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNLUN
ningen, där den återuppbyggdes under Bohus’
murar. Återigen härjat 1676, förlädes K. till
sitt nuv. läge på fastlandet, på den 100—200 m.
breda landremsan mellan Nordre älv och
Fon-tinberget. Från ett torg mittför bron till
fäst-ningsholmen, vid vilket den ännu bevarade
kyrkan av trä uppfördes 1679, följde
bebyggelsen landsvägen till Inland mot n.v. Vid
torget ligger även det från 1700-talet stammande,
oansenliga rådhuset, likaledes en träbyggnad.
Då staden icke haft några större eldsvådor,
har denna äldre bebyggelse väl bibehållits.
Husen kanta den gamla landsvägen, V. gatan, och
tomterna nå å ena sidan ned till älven och å
andra upp till Fontinberget. Även ö. ut från
torget skedde en liknande bebyggelse utefter
en gammal väg. Endast en gata finnes sålunda
genom den äldre stadens hela längd; på några
ställen gå vägar, s.k. ”allmänningar”, mellan
tomterna ned till älven. Då staden blivit
svensk, undertrycktes dess handel till förmån
för Göteborgs. Dess gamla
stapelstadsprivile-gier — äldsta bevarade från 1442 — förnyades
ej av sv. staten förrän 1762 i samband med
den stora sillfiskeperioden. Tillfälliga
industrier under den merkantilistiska
näringslag-stiftningens tid kunde icke förrycka stadens
karaktär av bondby: jordbruk var
huvudnäring ända fram till senare delen av 1800-talet.
1805 hade K. 803 inv., 1865 950. I modern tid
har K. ryckts inom Göteborgs förortsområde,
vilket satt prägel på dess näringsliv. Stadens
läge intill foten av ett berg har liksom i Gränna
gjort klimatet lämpat för trädgårdsodling, vars
produkter avsättas på Göteborg. En livlig
industri har uppstått. Av industriella
anläggningar märkas damejeanneglasindustri (A.-b.
Surte-Liljedahl) med c:a 90 arbetare, kexfabrik
(Göteborgs kexfabriks a.-b., aktiekapital
2,380,000 kr., tillverkningsvärde 2 mill. kr.)
med c:a 180 arbetare samt sport- och
läderindustri (A.-b. Bröderna Claesson, aktiekapital
200,000 kr., tillverkningsvärde 2,5 mill. kr.) med
400 arbetare. De industriella anläggningarna
ha lagts i stadens v. del, där landremsan
mellan berget och älven blir bredare. Inv.-antalet
steg på gr. av industrialiseringen från
1880-talet. V. om glas- och käxfabrikerna har på
Gamla gärdet en modern stadsbygd med
villabebyggelse vuxit upp, förlagt under stadsplan
1933. På fästningsholmen, som tillhör staten, har
en stadspark anlagts. K. har länslasarett,
sjömanshus och tullexp., saknar järnväg men har
anknytning till Bohusbanan genom
bussförbindelse med Ytterby station och till
Bergslags-banan genom ångbåtsförbindelse med Bohus
station. Bussförbindelse med Göteborg och
Lilla Edet. Stadens färjeläge vid Nordre älv
Uppslagsbok. XVI. __ 321 ___
har givit den en stark landsvägstrafik,
fäst-ningsruinen samt den välbevarade
1700-tals-idyllen en livlig turisttrafik. — Taxeringsvärde
å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
885,900 kr., å annan fastighet 6,180,700 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst: sv.
a.-b. m.fl. 83,240 kr., andra skattskyldiga
1,410,890 kr. (1931). — K. bildar jämte Rödbo
och Ytterby socknar ett pastorat i Älvsyssels
s. kontrakt, Göteborgs stift, samt tillhör
Inlands domsaga. — Litt.: E. Olån, ”Bohus
fästning och K:s stad” (1923); Irmgard Johansson,
”K.” (i ”Gothia”, 1932). P.N-m.
Kungörelse, till allmän kännedom el.
åtlyd-nad meddelad underrättelse el. föreskrift,
publicerad i viss ordning, vanl. i officiell form.
Alla av K.m:t och vissa av andra offentliga
myndigheter utfärdade k. skola införas i ”Sv.
författningssamling”. Meddelande om
utfärdandet skall lämnas i ”Post- och inrikes
tidningar”, varjämte k. el. dess rubrik och datum
i vissa fall skall uppläsas från predikstolen
i kyrkan. Om ej annat angives, träder en
kungl. k. i kraft 4 veckor efter den dag, då
den utkommit från trycket. För
länsstyrelsernas k. utfärdas särsk.
Länskungörel-s e r. E.Spr.
Kunkel [ko’gkal], Johann, se K u n c k e 1.
Kunlun, K y n-1 y n, K u e n-1 u n, K w e
n-1 u n, det mer el. mindre sammanhängande
system av bergskedjor, som i n. begränsar den
tibetanska högplatån och som med huvudsaki.
v.-ö. riktning med en längd av 3,500 km.
stryker mellan 75° och 113° ö. Igd, d.v.s. från n.
Pamir till n. kinesiska slätten. Västra K.
börjar med ett bergssystem, som har n.v.-s.ö.
strykning och följer Pamirs ö. rand. Det
består av 4 parallellkedjor: i n.ö. de av
glimmer-skiffrar och paleozoiska skiffrar uppbyggda
Kiliangbergen, därefter 2 granit- och
gnejskedjor, bakom vilka reser sig det väldiga, av
granit och gnejs uppbyggda massivet Muztagh-ata
(7,864 m.ö.h.), och i s.v. stryker det av
karbon-kalksten och trias bestående Sari-kol (6,000 m.).
På 77° ö. Igd antar K., som nu blott består
av de 2 gnejs- och granitkedjorna, en mera
ö.s.ö. strykning, ö. om Kerija-darjas
genom-brottsdal kallas det Altyn-tagh och böjer här
av mot n.ö. Ända till Cherchen-darjas
genom-brottsdal bibehåller det dock sin stora
topp-höjd (upp till 7,000 m.). Här slutar v. K. och
börjar mellersta K., som är lägre och har
mera mjuka terrängformer. På 95° ö.lgd
övergår strykningen till s.ö., och namnet
Altyn-tagh ersättes av Nan-shan. K. har här en
bredd av 350 km.; av dess 7 kedjor är
Richt-hofenbergen den n.ö. och Humboldtbergen den
s.v. Medan Altyn-tagh och dess v. forts, mot
— 322 —
11
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
