Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kupka, Frantisek - Kuplett - Kupning - Kupol - Kupolgrav - Kupolugn - Kupong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUPONG
Berömda blevo hans teckn. i ”L’homme et la
terre” (1905). K. har också framträtt med
originella ill. till Leconte de Lisle och Aristofanes
(”Lysistrate” 1911). E.W.
Kuple’tt (fra. couplet, till couple, par),
mindre sångstycke av skämtsam art och strofisk
form med refräng. K. är vanlig i revyer,
vådeviller och därmed besläktade sceniska alster.
G.M.
Kupning, uppläggning av jord kring växande
växter. Att kupa potatis är ett allmänt bruk
och utföres med årder el. kupplog. De i själva
jordytan växande knölarna bli annars
gröna och osmakliga. Även vid rotfruktsodlingen
och i trädgården användes oftast samma metod
men mest för ogräsets bekämpande och utföres
med särsk. billar å hästhackor, varvid blott
en svagare k. ernås. Hj.P.
Kupol [-åT] (ytterst ital. cupola, till lat.
cup-pa el. cupa, fat, alltså eg.: med tunnform),
valvkonstruktion med cirkulär el. månghörnig
bas och vanl. cirkulärt el. av cirkelbågar
sammansatt vertikalsnitt. Ehuru k. naturligast
upptill avslutar ett cirkulärt rum, kan den även
övertäcka ett sådant av kvadratisk form, varvid
över de utanför k:s bas fallande hörnen slås
valvkappor i form av sfäriska trianglar, s.k.
pendentiv, el. liggande trattar, varigenom
bildas nischer. K.-byggnader förekomma redan i
tidig västasiatisk arkitektur; från enkel
utkrag-ning av stenskiften har tekniken utvecklats till
vittspännande konstruktioner, grundade på
valvprincipen (se Valv). K. har med
förkärlek använts för monumentala byggnader i den
bysantinska byggnadskonsten (Sofiakyrkan i
Konstantinopel), den romerska (Pantheon) och
den islamitiska samt under renässansen
(Domen i Florens, Peterskyrkan i Rom), barock-
Genomskärning av kupolvalven på domkyrkan
i Florens (t.v.) och Peterskyrkan i Rom. På
den senare bilden utmärker det streckade
partiet ett tidigare, ej utfört projekt.
och rokokotiden. I den orientaliska
byggnadskonsten har ända från sassanidisk tid särsk.
den på kvadratisk plan uppförda k. vunnit
burskap, i den västerländska är det i sht
kors-kyrkan, som övertäckes med k. I våra dagar
ha stora k.-byggnader uppförts av armerad
betong (Jahrhunderthalle i Leipzig). — Jfr
H a 1 v k u p o 1. G. W. W.
Kupolgrav, grav, murad bikupformigt av över
varandra framskjutande (överkragande) ringar
Det inre av Atreus’ skattkammare i Mykene.
av stenblock, vanl. ingrävd i en kulle el.
backsluttning och med en gång (dromos), oftast
med stenbeklädda sidor, ledande in till en dörr.
K. kan ha varierande höjd (13 m. maximum)
och diam. Den är en typisk gravform i den
egeiska kulturvärlden. På Kreta har man
sådana från tidig minoisk tid (se E g e i s k k u
1-tur). De bäst bevarade finnas på fastlandet
från mykensk tid (de äldsta från c:a 1500 f.Kr.).
De ha med största sannolikhet varit
kungagra-var, och man känner f.n. ett 60-tal. Mest
berömda äro den s.k. Atreus’ skattkammare i
Mykene och k. i Dendra, t.v. den enda
oplundrade. F.ö. har man funnit mer el. mindre
varierande typer längs hela n. och ö.
Medelhavskusten. De yngsta äro från 7:e årh. f.Kr.
Typens samband med gånggrifterna är ovisst. N.V.
Kupolugn, tekn., se G j u t n i n g, sp. 372.
Kupo’ng (fra. coupon, till couper, avskära,
jfr Kupera), eg. avklippt stycke. 1)
Biljett för resor, bad etc., vilken avskiljes
från ett kort (partibiljett) el. häfte
(kuponghäfte). — 2) Ränte- el. vinstanvisning till
obligation el. aktie. K. tryckas oftast i hela
ark, kupongark, och avskiljas, efter hand som
de förfalla till betalning. Arkets huvud, t
a-1 o n g e n, återlämnas, när samtliga k. avskilts,
varefter nytt ark utlämnas. Om en obligations-
— 329 —
— 330 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
