Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kupong - Kupp (handling) - Kupp (geologi) - Kupplog - Kupren - Kupri-föreningar - Kuprin, Alexander - Kuprit, röd kopparmalm - Kupro-föreningar - Kur (behandling) - Kur (uppvaktning) - Kur (skjul) - Kur- - K.U.R. - Kura - Kurage - Kuraisch, Quraïch - Kurakin, Boris - Kuranstalt - Kurant (gångbar) - Kurant (mynt) - Kurantbanken - Kurare - Kuratel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUPP
utställare icke förmått inlösa förfallna k.,
benämnas dessa nödlidande k. T.E-r.
Kupp (fra. coup, hugg, affär, kupp, till
cou-per, avskära; jfr kupera), överraskande
handling; vågstycke; spratt, manöver.
Kupp (ty. Kuppe, av fhty. chuppa, huva,
sannolikt, efter formen, ytterst från lat. cuppa,
tunna, bägare), geol., en fristående bergmassa
Knösen, basaltkupp s.ö. om N. Rörums kyrka,
ö.n.ö. om Röstånga i Skåne.
av kägel- el. pyramidform, oftast av mindre
dimensioner. K. bestå vanl. av eruptiva
bergarter och ha i regel fått sin form därigenom,
att omgivande bergart vittrat bort. Taberg i
Småland är en dylik k., likaså många av de
värmländska hyperitbergen och de skånska
basaltförekomsterna; här representerar
basalt-k. den stelnade lavamassan i vulkanröret,
medan de mindre motståndskraftiga tufflagren
omkr. densamma fallit offer för förvittringen,
t.ex. Anneklev., Gellaberg, Knösen etc. K.A.G.
Kupplog, se D r i 11 p 1 o g.
Kupre’n, kem., tekn., se Konstmassor.
Kupri-föreningar, kem., se Koppar och
Kopparsalter.
Ku’prin, Alexander Ivanovitj, rysk förf,
(f. 1870). Sedan K. efter några års
officers-tjänst prövat flera olika yrken, ägnade han sig
åt förf.-skap. I sina mästerliga, icke sällan ohöljt
naturalistiska berättelser, ofta .med ämnen ur
militärklassens liv, skildrar han håglösa
drömmare och dröjer gärna i den sexuella sfären.
På sv. föreligga: ”Duellen” (1906), ”Avgrunden”
(1915; ny uppl. ”Gropen”, 1921),
”Granatarmbandet” (1919), ”En häxa” (1923). K. är
numera bosatt i Frankrike. M.H-v.
KuprKt, röd kopparmalm, se
Cup-r i t, Koppar och Kopparmalm.
Kupro-föreningar, kem., se Koppar och
Kopparsalter.
Kur (ytterst lat. cura, omsorg, vård),
sjuk-domsbehandling; jfr Huskurer.
Kur (fra. cour, även: hov, hovhållning, av
lat. co’(ho)rs, gårdsrum, inhägnad, följe = sv.
koho’rt), uppvaktning, hyllning; bl.a. i uttrycket
göra sin kur (för någon).
Kur (till mlty. kuren, speja = sv. kura i
sitta och kura), skjul o.d. (i t.ex. skyllerkur).
Kur- (mhty. kür-, val [jfr sv. kora]), i vissa
äldre tyska landsnamn, t.ex. Kursachsen,
betecknar, att regenten var kurfurste (se d.o.).
K.U.R., se Kulturella
ungdomsrö-r e 1 s e n.
Kura, antikens Kyros, flod i Kaukasus (se
d.o. sp. 181).
Kurage [-ra’f] (fra. courage, till coeur,
hjärta), mod, .tapperhet.
Kuraisch,. Q o r a i c h (Kurctisch), arabstam
av Mudargruppen (se Araber, sp. 56), som
sedaiii400-talet e.Kr. innehade Mekka och ss.
uppsyhingsmän för dess helgedom, Kaba (se
d.o.)’; utövade stort inflytande bland araberna
i al-Hidjaz och Nadjd. Muhammed och
kali-ferna tillhörde K., och dess medl., k u r a
i-s c h i t er na, fingo särsk. under de första
årh. en viss privilegierad ställning inom islam.
G.O-r.
Kura’kin, Boris Ivanovitj, furste, rysk
diplomat (d. 1727). Av hög börd och g.m. en
syster till Peter I:s första gemål, var K. en av
dennes mest använda diplomater och var
ryskt sändebud i eftervartannat Rom, Haag,
London och Paris. Under hans tid i Haag gingo
genom K. de hemliga förhandlingarna mellan
Ryssland och Sverige under Karl XH:s sista tid,
och han trädde i förbindelse med både Görtz,
Ponatowski och Preis. K. dog som ambassadör
i Paris. PS.
Kuranstalt, se Badort.
Kura’nt (till lat. cu’rrere, löpa), gångbar
(gällande), lätt säljbar (om mynt, handelsvaror
o.d.); frisk, kry.
Kura’nt, sedan 1600-talet använd
benämning på värdemyntet av silver. — D a 1 e r c
u-r a n t var i Sverige efter 1664 beteckning för
öresmyntet i silver. N.L.R
Kurantbanken, se Courantbanken.
Kura’re, sydamerikanskt pilgift, se C u r a r e
Kurate’1 (till lat. cura, omsorg), förr mer än
nu använd beteckning på sådan omvårdnad om
annans ekonomiska angelägenheter, som
enskild man (”kurator”) utövar på gr. av
offentlig myndighets förordnande, undantagsvis även
enl. anmodan av annan enskild person. K., som
numera vanl. kallas godmanskap (se God
man), skiljes från förmynderskapet (se
Förmyndare) genom sin strängt begränsade
omfattning el. sin tillfälliga karaktär; k. anordnas
näml., efter förebild från romersk rätt, dels i
vissa fall för myndig person, som anses behöva
dylikt bistånd, dels ock för att tillfälligtvis
supplera ett bestående förmynderskap. — En
— 331 —
— 332 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
