Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuria (påvliga el. romerska) - Kurialism - Kurialstil - Kuria-Muria-öarna - Kurian - Kurikan - Kurilerna - Kurilströmmen - Kuriositet - Kurir - Kurirpass - Kurisches Haff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KURIALISM
frågor, som skola föreläggas k. K. i sin nuv.
form omfattar: kardinalkongregationer (sacræ
congregatio’nes, se K o n g r e g a t i o n, sp.
876), domstolar (tribuna’lia) och byråer
(offi’-cia). Domstolarna äro: Sacra pænitentia’ria
för s.k. samvetssaker: vissa dispenser och
ab-solutioner samt avlatsfrågor av viss art, ss.
förlänande av ny avlat m.m., ordf, är
kardi-nalpoenitentiarien; Sacra roma’na rota för
kyrkliga civil- och straffprocesser, i sht
skilsmässoprocesser behandlas här,
appellations-domstol; Signatu’ra aposto’lica, revisions- och
kassationsdomstol. Byråerna äro: Cancella’ria
och Data’ria aposto’lica (se d.o.), varifrån
påvliga skrivelser (bullor och breven, se d.o.)
utfärdas, i sht ang. beneficier av olika slag
(den förra har nu endast exp.-karaktär, den
senare en viss prövningsrätt i fråga om de
sökande); Ca’mera aposto’lica (se
Apostoliska kammaren), för förvaltningen av
påvestolens egendomar vid påvevakans, annars
skötes förvaltningen av en särsk. kommission,
ordf, camerlengo (se d.o.); Offi’cium
secreta’-riæ status, statssekretariatet, nära förbundet
med kongregationen pro nego’tiis ecclesia’sticis
extraordina’riis (se Kongregation), ordf,
kardinalstatssekreteraren; Secreta’ria bre’vium
ad pri’ncipes et epistola’rum latina’rum för
avfattandet av påvliga skrivelser på latin. K:s
officiella publikationsorgan är sedan 1909
”Acta apostolicæ sedis”; ”Annuario pontificio”
lämnar årliga meddelanden om k:s ämbetsmän.
— Litt.: H. Holmquist, ”Påvedömets historia
1800—1920” (1920); A. V. Müller, ”Papst und
Kurie” (1921). S.N.
Kuriali’sm, en sedan medeltiden inom
romersk-katolska kyrkan företrädd uppfattning,
som hävdat kyrkostyrelsens centralisering hos
påven och kurian (se d.o.) i motsats till
epis-kopalismen (se d.o.), som i biskopsämbetet såg
den högsta maktens utövare. K. kan sägas
ha definitivt segrat framförallt genom påvens
ofelbarhetsförklaring 1870. S.N.
Kuria’lstil (till lat. cu’ria, bl.a.: rådhus,
senat), se K a n s 1 i s t i I.
Kuria-Muria-öarna, en grupp av 5 klippöar
utanför Arabiens s.ö. kust; 75 kvkm., därav
Hallania 57 kvkm.; c:a 100 inv.
Guanoutvinning. Kabelstation. K. tillhöra England sedan
1854 och förvaltades till 1931 från Aden men
lyda nu under Persian gulf residency. M.P.
Ku’rian, se K u r i a.
Kurikan, se Amasonpapegojor.
KuriTerna, jap. C hi shima (”De tusen
öar-na”), ökedja mellan Kamtjatka och
Hokkai-do; 15,910 kvkm.; c:a 4,400 inv. K. utgöra de
högsta delarna av en tertiär bergskedja, som
spruckit och som förbinder vecksystemen på
Kamtjatka och Hokkaido och skiljer Ochotska
havet från Stilla havet. K. markera här den
asiatiska terrängens gräns mot Stilla havets
djupbäcken på 8,000—9,000 m.u.h. K. bestå
nästan enbart av eruptiver, härrörande från
utbrott, vilka inträffade i samband med
sänkningen. De största öarna äro Etorufu (3,220
kvkm.) och Paramoshiri (2,040 kvkm.). De
flesta bergen äro vulkaner om ända till 2,260
m.ö.h. Många nå över snögränsen. Klimatet
är kallt och fuktigt. Befolkningen består
hu-vudsakl. av ainos, som leva av fiske och jakt
på pälsdjur. Administrativt höra K. till
Hokkaido. — Litt.: S. Bergman, ”De tusen öarna
i fjärran östern” (1931). J.F.
KuriTströmmen, havsström i n. Stilla havet
(se d.o. och karta vid Hav).
Kuriosite’t (till lat. curio’sus, se Kuriös),
märkvärdighet, sällsynthet, raritet. — K u r i
o’-sum (lat. curio’sum), märkvärdighet.
Kuri’r (ytterst fra. courrier, till lat. cu’rrere,
löpa), ilbud; ridande el. åkande postbud;
över-bringare av depescher; i åtskilliga tidn.-namn.
t.ex. Eskilstuna-, N or r bottenskur
i-r e n. Jfr K u r i r p a s s.
Kurirpass, spec. pass (se d.o.), som enl. k.br.
% 1790 tilldelades s.k. kabin ettskur i r,
d.v.s. tidigare hovets el. regeringens särsk.
personliga bud för viktigare meddelanden till
främmande hov, resp, regeringar (el. egna
sändebud), i och för vinnande av säkerhet,
snabbhet och minskade (express-)kostnader.
Befattningen, som infördes i Sverige vid mitten
av 1700-talet, hade 2 å 3 ord. innehavare men
anförtroddes ofta, i sht vid spec. viktiga el.
krävande missioner, åt särsk. kvalificerade
personer. Den indrogs 1858, då även k.
försvann. Th.
Kurisches Haff [köTifas haf], strandsjö i n.
Ostpreussen och s.v. Litauen (Memelområdet);
1,620 kvkm., 2—6 m. djup. K.H. har mycket
sumpiga stränder, en mängd sandbankar och
grund samt utfylles i ö. av Memels deltaavlag
ringar. Trafiken går därför huvudsaki. innan-
Kurische Nehrung vid Nidden.
— 339 —
— 340 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
