Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurländska Aa - Kurmandj - Kurmark - Kuroki, Tamemoto - Kuropatkin, Alexej - Kurort - Kuroshio - Kurotrofos - Kurremöllafältet - Kurrentskrift - Kurrholmen - Kurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KURLÄNDSKA AA
Kurländska Aa [ä], lettiska Lielupe, flod i
Lettland, upprinner under namnet Musa i
Litauen och mynnar i innersta delen av
Riga-*viken; längd o. 120 km. M.P.
Kurma’ndj, se Kurder och Kurdiska
språket och litteraturen.
Kurmark [kö’r-], en av Mark Brandenburgs
två huvuddelar; den andra utgöres av Neumark.
K. omfattade Mittelmark, Altmark, Vormark,
Ukermark, Beeskow och Storkow. Sedan 1356
var den brandenburgske kurfurstens röst
knuten vid innehavet av K. P.Dhl.
Ku’roki, Tamemoto, baron, japansk
militär (1844—1923), blev, efter att med
utmärkelse ha kämpat under Satsumaupproret, 1878
överste, deltog ss. fördelningschef i
stormningen av Wei-hai-wei 1895, general 1903.
Under rysk-japanska kriget 1904—05 var K.
chef för l:a armén, segrade vid Yalufloden
och förde efter föreningen med 2:a och 4:e
arméerna befälet över h. flygeln. Han
insattes 1905 i lantförsvarskommittén och tog 1909
avsked. E.Bz.
Kuropa’tkin, A 1 e x e j Nikolajevitj, rysk
militär (1848—1925), officer vid inf. 1866, överste
1877, generalmajor
1882, general av inf.
1898. K.
tjänstgjorde 1874—75 vid
franska armén i
Algeriet, deltog ss.
stabsofficer i 1877—
78 års krig och
sårades svårt vid Plevna,
blev 1879 chef, för
Turkestanska
skytte-brigaden och deltog
med denna i
fälttåget mot turkmenerna
K. befälhavare för
i Centralasien och
Han arbetade ss.
så
dan med energi på förbättrandet av arméns
krigsberedskap och blev vid rysk-japanska
krigets utbrott 1904 chef för manchuriska
armén. Trots nederlagen vid Liao-yang 26/s—3/o
och Sha-ho 8/io—io/io s.å. blev K. efter
Alexe-jevs entledigande högste befälhavare,
besegrades vid Mukden 20/2—9/s 1905 och fråntogs
befälet 16/s s.å. K. levde efter kriget på sitt
gods men inkallades under världskriget på
hösten 1915 ss. chef för grenadjärkåren. I
febr. 1916 blev han chef för nordfronten och
i aug. s.å. generalguvernör i Turkestan,
vilken post han frånträdde vid
bolsjevikrevolu-tionen 1917. K. har skrivit bl.a. ”Kritische
Rückblicke auf den russisch-türkischen Krieg
1877—78” (ty. övers., 3 bd, 1885—90), ”Rechen-
1879—81. 1890—98 var
Transkaspiska området
1898—1904 krigsminister.
schaftsbericht an den Zaren über den
russisch-japanischen Krieg” (ty. övers. 1909) och
”Me-moiren” (ty. övers. 1909). — Litt.: E. v.
Tet-tau, ”K. und seine Unterführer” (2 bd, 1913).
E.Bz.
Kurort, se Badort och Hälsobrunn.
KuroshFo, Stilla havets golfström, börjar
utanför Filippinerna som en forts, av den n.
passadströmmen, stryker längs Formosas ö.
kust mot n. och följer sedan Japans s.ö. kust
till 38°—41° n.br., där den böjer av mot ö.
ut över Stilla havet. Utanför Japan har den
en bredd av 550 km. och en temp. i aug. av
22—27°, i febr, utanför Yokohama av 15°. En
gren av K. går under namn av
Tsushima-strömmen in mellan Riukiu-öarna in i
Japanska havet. Se karta vid Hav. J.F.
KurotroTos (grek., uppfostrande barn), grek,
myt., epitet till flera gudinnor, bl.a. Afrodite,
Artemis, Demeter. • W.N.
Kurremöllafältet, geol., benämning på det
område i s.ö. Skåne i Fyledalen, där
liasbild-ningar med järnmalmer och stenkol gå i
dagen. K. har fått sitt namn efter den rikaste
fyndorten för marina djurfossil i området vid
Kurremölla (nu nedlagda) vattenkvarn, c:a 1,5
km. ö. om Eriksdals järnvägsstation (se
Skåne, geologi). K.A.G.
Kurre’ntskrift (till lat. cu’rrere, löpa),
detsamma som kursivstil. Se Kursiv.
Kurrholmen, till Karlskrona redds försvar å
en holme mellan staden och Aspö 1861—66
byggt runt fästningstorn med takbatteri,
numera upplag för eldfarliga oljor. A.W.G.
Kurs (fra. cours, av lat. cursus, lopp, till
cu’rrere, löpa). 1) Handelsv., marknadspris
för dagen. — a) Valutakurs el.
växelkurs, jämförelsetal, som uttrycker värdet av
ett lands valuta i ett annat lands mynt. K.
kan ant. ange, hur mycket en viss enhet av
det främmande myntslaget är värd i det egna
landets mynt (direkt kursnotering),
el. också uttrycka, hur mycket av det
främmande myntet man erhåller för en fastställd
enhet av den egna valutan (indirekt
kursnotering). Den första metoden är
den vanligaste; i England tillämpas emellertid
i regel indirekt notering. I Sverige noteras
flertalet valutor pr 100 enheter (100
riksmark, 100 frcs o.s.v.); endast noteringen på
England och U.S.A. avser 1 enhet (1 p.st., resp.
1 dollar). Den officiella kurslistan fastställes
varje morgon av Riksbanken efter samråd
med representanter för affärsbankerna. De
här upptagna k. gälla som bankernas
sälj-kurser för avista-papper. Köpkurserna äro
naturligtvis något lägre. För andra växlar än
avista-växlar noteras numera inga särsk.
kur
— 343 —
— 344 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
