Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurs - Kurschid pascha - Kursell, 1. Claes - Kursell, 2. Jost - Kursiv - Kursk - Kurslinje - Kurs-lista, -notering - Kursor - Kursvinkel - Kurt, dynasti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KURT
ser, utan avräkning sker efter avista-k. med
diskontoavdrag- (före världskriget noterades
köpkurser för 3-månaders växlar). På särsk.
listor upptaga bankerna kursnoteringar på
länder, vilkas valutor ej officiellt noteras. Jfr
Växelkurs.
b) Värdepapperskurs anger det
värde, till vilket aktier, banklotter och
obligationer omsättas. I Sverige fastställas k. för
flertalet viktigare papper vid Fondbörsen i
Stockholm, som varje börsdag utfärdar
kurs-listor för de papper, som noteras. K. för
aktier, banklotter och premieobligationer
uttryckas i kr. och öre pr styck, under det att
räntebärande obligationer noteras i °/o av
nominella värdet. Sammanfalla kursvärde och
nominalvärde, sägas papperen stå i pari. Jfr
Fondbörs, sp. 1,018—19. — Vid emission
(se d.o.) av värdepapper fastställas e m i
s-sionskurs, övertagningskurs och
inlösningskurs (återbetalningskurs).
Vhgn.
2) Sjöv., flygv. K. el. k u r s v i n k e 1 är
vinkeln mellan två geografiska punkters
sam-manbindningslinje (kurslinjen) och den
astronomiska meridianen (nord-sydlinjen).
Denna k. kallas rättvisande el. sann k.
Skall en k. styras efter magnetkompass, måste,
enär kompassens nord-sydlinje ställer in sig
mot den magnetiska polen, rättelse göras för
missvisningen (se d.o.) på så sätt, att till den
sanna k. fogas ostlig missvisning åt v., men
västlig åt h., varvid man tänker sig från
kompassens medelpunkt se i kursriktningen, då
magnetisk k. erhålles. Den magnetiska k.
rättas på motsvarande sätt för deviation (se
d.o.), då k o m p a s s-k. erhålles, d.v.s. det
gradtal på kompasskivan, som under förflyttningen
skall hållas ens med styrstrecket el.
farkostens långskeppsriktning, för att man skall
komma fram den beräknade vägen. Skall k.
styras efter gyrokompass, ifrågakommer
endast obetydlig rättelse av den sanna k.,
alltefter latitudens storlek, för att kompass-k.
skall erhållas. — Kompass-k. behöver i vissa
fall korrigeras för avdrift (se d.o.) el.
strömsättning. H.S-k.
Kurschid pascha, ungersk-turkisk militär, se
R. G u y o n.
KurseTl. 1) C 1 a e s K., krigare (d. 1570),
av baltisk börd, trädde i sv. tjänst i början
av 1560-talet och visade sig som en så dugande
militär, att han 1568 blev fältöverste i
Estland. S.å. intog K. större delen av ösel. Som
pant för ej betald sold satte han sig 1570 i
besittning av slottet i Reval, inledde
förhandlingar med prins Magnus och försökte
förmå hela landet att hylla denne. Då lyckades
Nils Dobblare genom överrumpling återvinna
slottet, varpå K. dömdes till döden och
avrättades. P.S.
2) J o s t K., den föregåendes bror,
ämbetsman (d. 1606), var en betrodd man hos hertig
Karl, med vilken även brodern synes ha haft
förbindelser, och var 1574—1606 hertigens
ståthållare över Närke. P.S.
Kursi’v (mlat. cursi’vus), löpande; flyktig,
löslig. — Boktr. K., k u r s i v s t i 1 el. k u
r-rentskrift, mot h. lutande boktrycksstil,
efterbildande den gamla romerska kanslistilen,
först använd av Aldus Manutius (se denne)
(därav fra. italique, eng. italic), som ofta
tryckte hela verk med k., brukas numera
huvudsaki. för framhävande av ord el. satser i
vanlig textsats. Även vanlig skrivstil benämnes k.
— Språkv., detsamma som durativ (se d.o.). —
K u r s i v e’r a, sätta el. trycka med k.;
understryka. — K.-l ä s n i n g, läsning utan
förberedelser, flyktig genomläsning. W.N.
Kursk, stad nära Desnas biflod Sejm, i
Centrala svartjordsområdet, R.S.F.S.R.; 92,280 inv.
(1931). K. har flera högre läroanstalter,
mu-séer och ruiner av en kreml; garverier,
tvål-och tobaksfabriker. I omgivningarna ha
upptäckts stora järnmalmsfyndigheter. K. var
huvudstad i forna guv. K., 43,652 kvkm.,
2,906,400 inv. (1926). M.P.
Kurslinje, sjöv., se Kurs 2).
Kurs-lista, -notering, handelsv., se Kurs 1).
Ku’rsor (lat. cursor, eg. löpare), huvudsaki.
förr beteckning för
univ.-vaktmästare,
som bl.a. hade
uppsikt över studenternas
leverne, ang. vilket
han skulle avlägga
rapport för univ:s
rektor, samt att vid
de högtidliga
doktors-disputationerna (se
Disputation;
även vid
promotio-nerna) framför rektor
bära de univ:s makt
och myndighet
symboliserande silverspirorna; k. buro då
ofta en praktfull
ämbetsdräkt (så ända in
mot slutet av
1800-ta-let). W.N.
Kursvinkel, sjöv.,
se Kurs 2).
Kurt, dynasti av
ladjikisk härstamning
i Herat c:a 1240—
Kursor vid Uppsala
universitet. Rock av blått
kläde, väst och byxor av
gult kläde. Orneringar
svarta och gula.
1800-talets början.
— 345 —
— 346 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
