Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kustsanatorium - Kustsignalväsen - Kustsnäppa - Kustuppsyningsman - Kustutveckling - Kustvipa - Kustö - Kususläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUSUSLÄKTET
los från den tid, då de ansågos höra till
kirurgernas arbetsfält. Men sedan man funnit, att
tuberkulosen ej inskränker sig till endast det
ställe, som framträder ss. sjukt, fick den före
kirurgiens genombrott tillämpade, allmänt
stärkande behandlingen större betydelse och
vetenskapligt stöd. K. hade då länge funnits i många
länder utom Sverige, och man hade rik
erfarenhet av att den friska havsluften ökar aptiten
och stegrar ämnesomsättningen, att
solstrålarna, direkta och reflekterade från vattnet,
strandbaden på sommaren o.a. naturliga
hälsofaktorer året om jämte god förplägnad verka
i hög grad välgörande. På k. bli också
resultaten av väl avpassad ortopedisk-kirurgisk
behandling de bästa möjliga. Vanförhet
förebyg-ges el. avhjälpes, och arbetsförmågan kan efter
genomgången sjukdom bli fullt normal. — Det
äldsta k. i Europa uppgives vara det vid
Mar-gate på Englands s.ö. kust, grundat 1796, öppet
året om och drivet efter moderna principer.
På 1850-talet anlades i Frankrike s. om Calais
Berck-sur-mer, som nu är ett stort samhälle
med en mängd k. I Danmark öppnades ett k.
på Refsnæs 1875, det första i Skandinavien,
sedan kom k. vid Fredriksværn i Norge 1892. —
Det första permanenta k. i Sverige är
Kronprinsessan Victorias k. vid
Skälder-viken. Efter att 1900 ha börjat ss. en liten
sommarkoloni är det öppet året om sedan
1903, har småningom utvidgats och är efter
nyss genomförd modernisering ett tidsenligt
sjukhus. Andra k. vid västkusten äro A p e
1-viken nära Varberg och S t y r s ö utanför
Göteborg, båda öppna året om och på senare
tid ombyggda. Västkustsanatorierna åtnjuta
driftbidrag av Staten och alla landsting, så att
patienter från alla delar av Sverige kunna få
rationell vård för billig avgift på dessa
anstalter. E.Ldhl.
Kustsignalväsen benämnes organisationen
inom olika länder av sådana signalstationer,
vilka under krigsberedskap el. krig äro i
verksamhet för iakttagande av rörelserna hos
krigförande el. fientliga makters sjöstyrkor samt
för förbindelse mellan egna sjöstyrkor och
myndigheter i land. E.Hg
Kustsnäppa, fågelart, se
Småsnäpp-släktet.
Kustuppsyningsman, se Kustbevakning
2).
Kustutveckling är den verkliga kustlängden
i förhållande till den kortast möjliga. Med k.
menas dock stundom, ehuru oegentligt,
kustlängden i förhållande till landets hela yta. J.F.
Kustvipa, fågelart, se
Småsnäppsläk-t e t.
Kustö, fi. Kuusisto, kommun i Åbo och Björ-
Kustö slotts ruiner.
neborgs län, Finland, s. om Åbo stad; 18 kvkm.;
482 inv. (1931), finsktalande. I K. fanns undei
medeltiden ett slott, där biskoparna i Finland
residerade. Slottet anlades 1317 men ombyggdes
av biskop Magnus Tavast i förra hälften av
1400-talet. Det var i Sören Norbys ägo 1523,
då svenskarna intogo det. 1528 blev det på
Gustav Vasas befallning raserat. Jfr R.
Hau-sen, ”Kustö slott” (h. 1—2, 1881—83) och
planschverket ”Kuustö slott” (1883). Mdn;P.Dhl.
Kususläktet, Trichosu’rus, av fam.
klätter-pungdjur (se d.o.), omfattar två över
Australien och Tasmanien utbredda arter, utmärkta
av täml. stora öron, glatt päls och lång, helt
hårbeklädd, men ss. griporgan använd svans.
Rävkusun el. pungräven, T. vulpe’cula,
som genom spetsig nos och yvig svans något
erinrar om räven, är ett av Australiens
vanligaste pungdjur med en kroppslängd av 60 och
Rävkusu, Trichosurus vulpecula. Efter Cornish.
— 357 —
— 358 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
