Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kustförsvar - Kustförsvarsfartyg - Kustklimat - Kustkryssare - Kustod - Kustodjev, Boris - Kustpansarskepp - Kustpiparesläktet - Kustposition - Kustprovinsen - Kustrev - Kustroddare - Kustsanatorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUSTFÖRSVARSFARTYG
stigning fordras spaning av sjö- och
luftstridskrafter, ett väl fungerande kustsignalväsen samt
kustbevakning (se d.o.). Inloppen till
sannolika landstigningsplatser spärras genom
försänkningar och mineringar, utprickningar av
farleder borttagas, varjämte förberedelser
vidtagas för ett hastigt förstörande av
hamnanläggningar och bryggor, som kunna vara
fienden till nytta. För kustbevakning och
landstridskrafter utföras förstärkningsarbeten,
varjämte för kust-art. permanenta el. provisoriska
befästningar komma till utförande. Löper
järnvägslinje längs kusten, kan järnvägs-art.
biträda vid k. Landstridskrafter hållas
koncentrerade bakom viktigare områden för att genom
bil- och järnvägstransport hastigt kunna
framföras till av fientlig landstigning hotad punkt.
A.W.G.
Kustförsvarsfartyg, gemensam benämning å
sådana stridsfartyg, vilkas huvudvapen är art.
men hos vilka de defensiva egenskaperna särsk.
utvecklats på bekostnad av fart och
aktions-radie. Hit kunna räknas de små sjömakternas
pansarfartyg på mellan 3,000 och 8,000 ton,
vilka främst avses uppträda i närheten av egna
kuster och vilka inom en deplacements- och
kostnadsram, understigande moderna kryssares
dock kunna prestera större kraft i striden än
dessa. H.S-k.
Kustklimat, se Klimat, sp. 537—538.
Kustkryssare, sjöv., se Kryssare 2).
Kusto’d (jfr Custos). 1) Boktr., ord el.
stavelser under själva texten å ena sidan i en
bok, utgörande början på texten å följ. sida.
K. brukades huvudsaki. i äldre tryck och
ersattes efterhand av arksignatur (se d.o.). — 2)
Vaktmästare el. tjänsteman vid bibi., museer
o.d. W.N.
Kusto’djev, Boris Michajlovitj, rysk
målare (1878—1927). Efter att i födelsestaden
B. Kustodjev: Vid samovaren. 1923.
Astrachan ha inhämtat måleriets grunder för
P. A. Vlasov vann K. 1896 inträde vid
Konst-akad. i Petersburg, där han som elev av
Re-pin — med vilken han senare ofta
samarbetade — stannade till 1903. 1904 besökte han
Paris och Spanien. Sedan 1916 var han till sin
död obotligt sjuk, något som dock ej nämnvärt
hämmade hans konstnärliga alstring. — K:s
nationellt betonade måleri, företrädesvis med
motiv från småstadslivet, och hans säkert
karakteriserande porträttkonst förskaffade honom
stor och välförtjänt popularitet. K. var även
verksam som bildhuggare och bokillustratör.
Han är representerad bl.a. i olika museer i
Leningrad; i Tretjakovgalleriet i Moskva; i Uffizierna,
Florens (självporträtt 1912) samt i Malmö
museum (”Herr Varfolomeef”, 1902,
”Sommarlandskap med badande”). A.A-g.
Kustpansarskepp. Genom strävan att
förbättra monitortypen beträffande sjöduglighet
och fart utan nämnvärd ökning av storleken
uppkom under 1880-talet typen k. Under de
närmast följ, årtiondena byggdes k. i relativt
stort antal såväl i de flesta mindre mariner
(Sverige, Holland, Danmark, Norge, Grekland)
som i flera stormaktsmariner (Österrike,
Frankrike, Tyskland och Ryssland). K.
karakteriseras av följ, data: deplacement 3,000—-8,000 ton,
bestyckning 2 å 4 21—30 cm. kanoner i 2 å 3
torn, medelsvårt art. och relativt god
bepans-ring. Farten uppgick till 14 å 18 knop. K. i
moderniserad form förekommer ännu i sv.,
finska och holländska marinerna. Jfr
Krigsfartyg. T.Hrn.
Kustpiparesläktet, Squataro’la, av fam. eg.
brockfåglar (se d.o.), omfattar endast 1 art,
kustpiparen, S. squataro’la. Den är i
sommardräkt ovan fläckig av brunsvart och vitt;
huvudets sidor och hela undersidan äro svarta.
I vinterdräkt är undersidan vit. K. skiljer sig
från ljungpiparen (se d.o.) genom
förekomsten av baktå. Den häckar på tundrorna i
Gamla och Nya världen och förekommer i
Sverige endast under flyttningen; övervintrar i
Sydafrika, Australien och Sydamerika. Y.Ln.
Kustposition [-Jo’n], allmän benämning på
permanenta befästningar till skydd för
krigshamn, sjöstad el. inlopp till farled. A.W.G.
Kustprovinsen, ry. Primorskaja Oblastj, til)
1926 guv. i Sibirien, vid Stilla havet; 690,172
kvkm.; 631,600 inv. (1915); ingår nu i Fjärran
Österns område av R.S.F.S.R. M.P,
Kustrev, se Korallrev.
Kustroddare, se Kustbevakning 2).
Kustsanatorium, sjukhus vid kusten för barn
och vuxna, som lida av tuberkulos i ben, leder
el. körtlar. Sådana sjukdomsprocesser ha den
gemensamma benämningen kirurgisk
tuberku
— 355 —
— 356 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
