Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvadrant - Kvadrantelektrometer - Kvadrat - Kvadratben - Kvadratcentimeter - Kvadratdecimeter - Kvadratisk form - Kvadratiskt medelvärde - Kvadratkilometer - Kvadratmeter - Kvadratmetoden - Kvadratmil - Kvadratmillimeter - Kvadratmått - Kvadratrot - Kvadrattal - Kvadratur - Kvadrera - Kvadrillion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVADRANT
Kvadra’nt. 1) Cirkelsektor, utgörande en
fjärdedels cirkel.
2) Astr., instrument, bestående av en
graderad fjärdedels cirkel med siktapparat, förr
använt för mätning av stjärnornas höjd över
horisonten. M-t.
3) Krigsv., ett vid vissa art.-pjäser
förekommande riktmedel för indirekt höjdriktning. Se
Riktmedel. R.Sbg.
Kvadrantelektrometer, se Elektrometer,
sp. 395.
Kvadra’t (se K va der). 1) Matem. a) En
rätvinklig fyrhörning, vars alla sidor äro lika
långa. En k. med längdenheten som sida
användes vanl. som ytmått. — b) Andra
digniteten a2 = a * a på ett tal (el. ett uttryck) a. —
c) Ibland = kvadrattal (se d.o.). H-r.
2) Mus., seÄterställningstecken.
Kvadratben, os quadra’tum, ett i kraniet hos
ryggradsdjuren ingående ben. K. tillhör första
visceralbågen och bildar hos benfiskar,
grod-djur, kräldjur och fåglar den ledknapp, mot
vilken underkäkens bakre del, ledbenet
(arti-cula’re), ledar. Hos däggdjuren åter, där k.
och ledbenet rycka in i trumhålan och
ombildas till hörselben (städet och hammaren),
har en ny ledförbindelse uppkommit, i det att
underkäken ledar mot tinningbenet. H.B-n.
Kvadratcentimeter (tecknas cm2 el. kvcm.),
ytmått inom metersystemet = 1/100 dm2 = 100
mm2.
Kvadratdecimeter (dm2 el. kvdm.), ytmått
inom metersystemet = 1/100 m2 = 100 cm2.
Kvadratisk form, matem., är ett homogent
n
polynom (tecknas ofta aij xi xj ) av
bj=l
andra graden med de obekanta x^ (i= 1, 2,.. n)
och de vanl. reella koefficienterna a^j. En k.f.,
som aldrig blir 0 (utom för ^1~x2= • • • =
xn=0), säges vara definit. En k.f. kan på
många sätt omformas till en summa av
kvadrater, men (vid reella koefficienter) blir
därvid enl. Sylvester antalet positiva och negativa
kvadrater oförändrat (k.f:s tröghetslag). H-r.
Kvadratiskt medelvärde, fys., se Effektivt
medelvärde.
Kvadratkilometer (km2 el. kvkm.), ytmått
inom metersystemet = 1/100 kvadratmil = 100
har = 10,000 ar = 1,000,000 m2.
Kvadratmeter (m2 el. kvm.), enhet för ytmått
inom metersystemet = 1/100 ar = 100 dm2 =
11,344 kvadratfot.
Kvadratmetoden, matem., se Minsta
kvadratmetoden.
Kvadratmil (kvmil), ytmått inom
metersystemet = 100 kvkm. = 10,000 har.
Kvadratmillimeter (mm2 el. kvmm.), ytmått
inom metersystemet = 1/100 cm2.
Kvadratmått, se Ytmått.
Kvadratrot x till ett tal a (tecknas x= ]/ a)
är en rot till ekvationen x2=a. Om a är positiv,
finnas två rötter med .lika siffervärden (med
ya menas då den positiva roten). Till ett
negativt tal —a finnes icke någon reell k. (men
väl två imaginära + i ]/ a); till ett imaginärt
el. komplext tal finnas två komplexa rötter,
som man finner genom k.-utdragning ur mo
dylen och halvering av argumentet. För nume
risk beräkning av k. till ett positivt a finnas
lätt tillgängliga rottabeller, men ofta beräknas
\a med logaritmer. Bland elementära
metoder kunna nämnas: 1) den vanliga
beräkningsmetoden (algoritmen); 2) en för räkning med
räknemaskin lämpad metod får man med
användning av satsen 1 + 3+5 + 7 + ...+(2n—1) =
n2; 3) en gammal metod (utbyte av geometriskt
och aritmetiskt medium) består i att a uppdelas
i två möjligast lika (noggrannheten beror
härpå) faktorer, vilkas medelvärde blir x. Ex.:
y5= ]/2.2,5= (approx.) % (2+2,5) =’/4 = 2,25
(rätta värdet är 2,23606b). Upprepas förfarandet,
erhålles J/5= .20/» = (approx.) 2,2351. H-r.
Kvadrattal (ex. 1, 4, 9, 16, 25 o.s.v.) är ett
(vanl.) helt tal, som är kvadrat på ett annat
helt tal. Bland dess egenskaper kunna näm
nas: 1) summan av alla (n) udda talen 1+3 +
5+... (2n—l)=n2; 2) den oändliga serien
£_l.A_i_2_l L_l
1 1 4 9 16
är
konvergent och har
summan —. H-r.
6
Kvadratu’r. 1) Astr., se Aspekter.
2) Geom., se Cirkelns kvadratur.
3) Matem., beräkning av en ytas storlek,
ut-föres ofta genom integration. Ytan Y mellan
y-axeln, kurvan y=f(x) [f(x) antages positiv]
samt x-värdena a och b (a<b) är y— f^f(x)dx.
En approximativ formel (Simpsons formel) är
y = g (yi + 4y2 + y3)- (2h=b-a, yy=f(a),y2=
fa + b \
fl l, y3~f(b). Noggrannheten blir större,
ju mindre man väljer h. H-r.
Kvadre’ra (lat. quadra’re, göra till kvadrat).
1) Uppdela i fyrkanter. — 2) Matem., a)
beräkna en ytas storlek, se Kvadratur; b)
upphöja ett tal (el. uttryck) i kvadrat.
Kvadrillio’n, 1024 =
1,000,000,000,000,000,000,000,009. (Enl. franskt
språkbruk betecknar k. endast 1015.). H-r
— 367 —
— 368 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
