Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvadruplextelegrafering - Kvadruppelalliansen - Kvæfjord - Kvænangen - Kvagga - Kvalificera - Kvalifikation - Kvalitativ - Kvalitativ analys - Kvalitet - Kvalitetsmått och kvalitetsvikt - Kvalitetstal - Kvalitetsvikt - Kvallskog - Kvalster - Kvalsund - Kvalöy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVALÖY
Kvadru’plextelegrafering, system för
telegra-fering av fyra samtidiga meddelanden, två i
vardera riktningen, på samma telegraflinje.
Se Duplextrafik.
Kvadruppelalliansen kallas på gr. av
Nederländernas förutsatta, fast först P/2 år senare
verkställda biträde det förbund, som 2/s 1718
i London avslöts mellan kejsaren, England och
Frankrike. Därigenom erkände Karl VI Filip V
som konung av Spanien och hans son Karl
som arvtagare till Parma, Piacenza och
Toska-na, men skulle i gengäld erhålla Sicilien av
Savojen i utbyte mot Sardinien. K. var
närmast riktad mot Spanien; den innebar ett svårt
nederlag för Alberonis politik och godkändes
av Filip V först efter dennes störtande. Även
för Sverige och Görtz’ planer var k. ett svårt
slag. — Litt.: O. Weber, ”Die Quadrupelallianz
vom Jahre 1718” (1887). P.S.
Kvæfjord, hd i Troms fylke, n. Norge, på
Hinnöy, v. om Harstad; 662,05 kvkm.; 3,087
inv. (1930). Ær.S.
Kvænangen. 1) Fjord i Troms fylke, n.
Norge; c:a 45 km. lång och längst ut c:a 13
km. bred; skjuter från Lopphavet in i
fjällmassan mot s.ö. Vid inloppet flera öar, bl.a.
Rödöy, Hauköy, Spildra. S.v. om K. ligga de
c:a 1,000 m. höga Kvænangstindene, n.ö. om
fjorden når på gränsen mot Finnmark fylke
öksfjordbreen 1,116 m. Det smala och låga
Alteid för till Altefjord. Ax.S.
2) Hd i Troms fylke, n. Norge, kring
fjorden K.; 1,962,17 kvkm.; 1,973 inv. (1930). Az.S.
Kvagga, en art sebror (se d.o.).
Kvalifice’ra (till lat. qualis, sådan, och
fa’ce-re, göra), göra lämplig el. behörig; visa någons
lämplighet el. duglighet; ange någots
beskaffenhet. — Kvalificerad, lämplig, duglig;
behörig; särsk. ägnad (att); närmare bestämd,
betingad, i uttrycket kvalificerad
majoritet (se Majoritet); skärpt, under
försvårande omständigheter (se nedan). — Jur.
Kvalificerat brott el. kvalifikation
av ett brott: en med strängare straff belagd
underart av något brott, t.ex. inbrott i
förhållande till enkel stöld, ämbetsmans
förskingring i förhållande till vanlig förskingring.
Kvalificerat straff, i sht dödsstraff
(se d.o.), som verkställes på ett särsk.
smärtsamt el. nesligt sätt. Kvalificerat
erkännande, på visst sätt betingat.
Kvalifikation [-Jo’n], nödiga förutsättningar,
lämplighet, behörighet. Se Kvalificera.
Kvalitativ [-i’v el. kva’-], som avser arten,
(det inre) värdet el. beskaffenheten.
Kvalitativ analys, kem., avser att påvisa
grundämnen el. kemiska föreningars förekomst
utan avseende på mängdförhållandena.
— 369 —
Kvalite’t (fra. qualité, lat. qualitas),
beskaffenhet, (inre) värde; sort. — Fil. Logiken
indelar omdömena från k:s synpunkt i jakande
och nekande. H.L.
Kvalitetsmått och kvalitetsvikt äro
beteckningar, som användas för att uttrycka en
varas kvalitet genom att ange, vilket antal el.
vilken volym som går på en fastställd vikt (t.ex.
för garn antalet pasmor pr pound), resp, hur
mycket en viss rymd el. ett visst antal väger
(t.ex. för spannmål kg. pr hl., för papper gr.
pr ris). Vhgn
Kvalitetstal, tekn., se Hållfasthet, sp
623.
Kvalitetsvikt, se Kvalitetsmått.
Kvallskog, snabbvuxen skog med breda
årsringar och löst virke. Vattenhalten är hög och
virket därför tungt. Flottning kan endast ske
efter noggrann uttorkning. Sjunkrisken är
dock svår att eliminera. F.A.Bn
Kvalster, ordn. Acartna (Aca’rida) av
spindeldjuren, äro små, ofta nästan mikroskopiska
spindlar med huvudbröstet och bakkroppen
helt el. nästan helt sammansmälta med
varandra. Vanl. är den oledade kroppen kort,
stundom långsträckt. K. ha 6 par extremiteter,
av vilka de 2 främsta paren bilda än bitande,
än sugande el. stickande munverktyg. Det
främsta paret, chelicererna, är än skärformat,
än uppträder det som stilettlika, indragbara
stickborst, omgivna av en skidlik sugsnabel,
bildad av de klo- el. skärformade
maxillar-palperna. De 4, sällan 2, benparen äro
tillpassade för de vitt skilda levnadssätt, som k.
föra, i spetsen oftast försedda med 2 klor el.
med biåslika el. stjälkade häftskivor. ögon
saknas el. finnas i 1 el. 2 par. I samband med
kroppsförkortningen ha hjärna och bukmärg
sammansmält till en enda gangliemassa.
Tarmkanalen är försedd med spottkörtlar, pariga
blindsäckar och ofta 1 el. 2 malphigiska kärl,
analöppningen ligger på buksidan i kroppens
bakre del. Blodkärlsystem saknas i regel.
Res-pirationsorgan saknas hos parasiterna, hos
andra k. finnas ofta busktrakéer. Könsorganen
äro pariga el. opariga. Larverna lämna ägget
med endast 3 benpar och genomgå flera
pupp-stadier, innan de få sin definitiva gestalt. K.
leva på land el. i vatten, en del äro parasiter.
De omfatta talrika släkten och arter, en del
fossila k. äro anträffade i bärnsten. Hit höra
Aleuro’bius (se M j ö 1 k v a 1 s t e r), Atax,
få-gel-k., fästingar, hårsäcks-k., gall-k.,
skabbdjuret, ordjur, vatten-k. (se d.o.). O.C-n.
Kvalsund, hd i Finnmark fylke, n. Norge, s.
om Hammerfest; 1,645,18 kvkm.; 1,579 inv.
(1930). I K. ligga Porsa koppargruvor. Ar.S.
Kvalöy, namn på flera öar i Norge. 1) ö i
— 370 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
