Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarn - Malningsmetoder - Storkvarnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVARN
malningar. Vid denna sammalning
från-siktas sålunda ej kli, utan spannmålen males
helt ned till mjöl. På gr. av sin halt av
klibe-ståndsdelar är därför detta mjöl ej så rent och
ljust som siktat mjöl. Av sammalet mjöl bakat
bröd blir därför mer el. mindre mörkt. Vid
denna malningsmetod ställas stenarna el.
valsarna relativt nära varandra (p 1 a 11 m
alni n g). Råg males vanl. enl. denna metod. För
att få ett rent, skalfritt mjöl användes
finmas-kig siktduk. Vete males i större och
moderna kvarnar på helt annat sätt. Krossningen
av säden sker näml, gradvis i flera valsstolar.
Vid den första krossningen, skrotningen
el. s k r å n i n g e n, kunna valsarna ej ligga
tätt mot varandra, utan ställas på längre
avstånd (högmalning). Kornen i den första
skrotningen bearbetas så svagt, att de blott
delas i större brottstycken av kornet, ”skrot”,
några procent grynartade delar, ”grift” el.
”kärna”, och smärre, men ej mjölfina delar,
”dunst”, samt en obetydlig mängd mörkt mjöl.
Vid andra skrotningen erhållas mindre mängd
skrot och mera grift, vilken liksom dunsten nu
är av bättre beskaffenhet. Samma är
förhållandet vid de efterföljande skrotningarna.
Varje skrotning efterföljes näml, av s i k t n i n g,
varigenom från skrotet avskiljas de alltmera
finfördelade malprodukterna. Som skalet är
mera motståndskraftigt mot målningen än
mjölkärnan, kommer det efter siktningen
återstående skrotet att bli skalrikare för varje ny
skrotning. Vid de sista skrotningarna erhållas
”eftermjöl” el. klimjöl samt rent kli. — För
att separera grift och dunst efter deras värde
och även avskilja klibeståndsdelar användas
putsmaskiner. Man låter materialet falla
genom en luftström, varigenom de olika tunga
beståndsdelarna bringas att avvika olika långt
från lodlinjen och, efter att ha fallit genom
luftströmmen, samla sig på olika ställen,
varigenom de kunna skiljas från varandra.
Storkvarnen. Förutom valsstolar,
siktmaski-ner och putsmaskiner inrymmer den moderna
kvarnen ett flertal anordningar för
spannmålens mottagning, förrensning, lagring,
behandling före målningen samt för mjölets blandning
och emballering. En vetekvarn med en
kapacitet av 20,000 kg. på 24 tim. visas
schematiskt i fig. 4. Sedan spannmålen lossats med
mekanisk el. pneumatisk spannmålselevator och
passerat en automatisk våg (2), kommer den till
förrensningsmaskinen, där den befrias från
främmande inblandningar, ss. jord,
halmdelar, småsten m.m. Detta sker medelst
luftström och skaksiKt i en a s p i r a t ö r (5).
Härifrån ledes spannmålen till stora behållare
el. silos (5), där den lagras längre el. kortare
tid. Genom förrensningen har spannmålen ej
kunnat befrias från föroreningar av samma
storlek och spec.v. som säden, ss. klotformiga
frön m.m. För bortrensning härav användas
triörer (se d.o.), i diagrammet pos. (8) och
(9). Stor-k., som förmala på föroreningar rik
spannmål, låta denna genomgå en
tvättmaskin (10), i vilken även brandiga el. på annat
Fig. 4. Malningsschema i en storkvarn.
1 transportör, 2 automatisk våg, 3 aspiratör,
4 fördelningssnäcka, 5 silo, 6 fördelare, 7
aspiratör med filter, 8 triör, 9 eftertriör, 10
tvättmaskin med torktorn, 11 behållare för
tvättad spannmål, 12 skalningsmaskin med
filter, 13 borstningsmaskin med filter, 14
automatisk våg; I—IV skrotningsvalsstolar
med (16) tillhörande siktmaskiner, 17
putsmaskiner; Ai—As utmalningsvalsstolar med
tillhörande siktmaskiner, 21 filter, 22
mjöl-blandare.
sätt angripna korn kunna avlägsnas. Genom
inverkan av vattnet utvidga sig de yttre skalen
å sädeskornen, varigenom de lättare frigöras
från kärnan, vilket sker genom den följ,
torkningen samt skalning och borstning.
Torkningen utföres i centrifuger och torktorn
(10). I de senare inkommer luft i nedre delen
och utsuges upptill, varigenom fuktigheten
avlägsnas. Innan målning kan ske, återstår dock
ännu att borttaga: 1) vedartade delar av
sädeskornets yttre, vilka äro utan näringsvärde, 2)
groddarna, vilka giva åt mjöl, som måste
lagras, en obehaglig smak, härrörande från i
groddarna befintliga härsknande oljor, samt 3) borst
och hår, vilka göra mjölet grått. Bortrensning
av dessa beståndsdelar utföres förutom genom
torkningen genom skalning och borstning. I
skalningsmaskinen (12) slungas sä-
— 379 —
— 380 —-
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
