- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto /
381-382

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarn - Storkvarnen - Statistik - Historik - Kvarn (Östergötlands län)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KVARN

deskornen mot grova ytor, varigenom delar av
kornets yta frånskiljas; i b ors
tningsma-s k i n e n (13) rullas sädeskornen mellan en
fast och en rörlig borstyta. Sädeskornen äro
nu färdiga för målning i valsstolarna. Mellan
varje skrotning ledas mellanprodukterna till
sikt- och putsmaskiner, ss. av diagrammet
framgår, och där skiljas grift, kli etc. från
varandra, ss. ovan under ”malningsmetoder”
angivits. De erhållna mjölsorterna betecknas med
följ, namn: 1) Skråningsmjöl, som
er-hålles vid skrotningen el. skråningen. 2) U p
p-lösningsmjöl, som erhålles vid griftens
upplösning till dunst. 3)
Mjölfråndunst-målningen, som är det renaste mjölet. 4)
Utmalningsmjöl, som vanl. är orent
och av mindre värde, då det härstammar från
utmalda skaldelar. — Dessa mjölsorter
försäljas ej var för sig utan blandas till olika typer
och märken. Detta sker i särsk.
bland-ningsmaskiner (20), bestående av en
vanl. i flera våningar gående mjölkammare, till
vilken de olika mjölsorterna föras med
transportsnäcka el.dyl. och blandas, varefter mjölet
föres genom en s.k. eftersikt, från vilken
detsamma som en bred, tunn slöja faller ned i
en transportsnäcka, som leder den färdiga
produkten till säckningsmaskiner. —
Spannmålen och alla mellanprodukter fram till
det färdiga mjölet ha under hela den
invecklade proceduren i stor-k. ej berörts av
människohand utan framförts i slutna trummor,
transportörer och elevatorer.
Spannmålen går vanl. på remtransportör, mjöl
och mellanprodukter gå i horisontell led i
transportsnäcka, i vertikal led uppåt i
skopelevato-rer. Den moderna stor-k. drives helt med
elektrisk kraft.

Statistik. I Sverige finnas c:a 1,000 små-k.,
där lantbrukarna vanl. låta förmala råg och
korn. I allm. inlämnas vetet till stor-k.
Sammanlagda arbetarantalet i k.-industrien 1932 var
c:a 3,000, årsproduktionen av mjöl, gryn, kli,
gröpe etc. c:a 1,000 mill. kg. med ett värde av
c:a 200 mill. kr.

Historik. Den under sten- och ända fram i
järnåldern använda ”kvarn”-typen var en
urholkad sten (se fig. 5), på vilken säden mal-

Fig. 5. Svensk handkvarn från stenåldern

des med en mindre flat el. rund sten, löparen.
Eh senare typ var den roterande
handkvarnen. Här krossades säden mellan två
cirkelrunda stenar, av vilka den övre
kringvri-des runt en axel av trä el. järn. Typen
uppträdde hos etruskerna i mitten av l:a
årtusendet f.Kr., hos germanerna kort efter Kristi
födelse. De första vattenkvarnarna i

Fig. 6. Väderkvarn från 1400-talet.

Europa användes hos romarna under
kejsartiden, då k.-rörelsen även blev ett särsk. yrke.
Väderkvarnen är av långt senare datum.
I sin äldsta form medgav den ej ett fullt
utnyttjande av vindstyrkan, i det hela byggnaden
vred sig med vingarna. En k. av denna typ från
1400-talet visas i fig. 6. Ovannämnda brist var
avhjälpt i de s.k. holländska väde r-k.,
vid vilka byggnaden var fast och endast
vingarna jämte taket el. ”kvarnhatten” vridas. Detta
sker medelst en särsk. utväxlingsmekanism
alltefter vindens riktning. Den holländska
k.-typen användes än i dag. I slutet av 1700-talet
byggdes de första ångkvarnarna i
England och Amerika, och från denna tid kan man
räkna den moderna k.-teknikens utveckling
Numera använda de flesta stor-k. uteslutande
elektrisk kraft för drift av alla k.-maskiner
och transportanordningar. Den första
valsstolen konstruerades 1834. v.S

Kvarn, gods i Kristbergs s:n, Östergötlands
län, 19 km. n.ö. om Motala; utgör med
underlydande o. 2,000 har, varav 500 åker’; taxerings
värde 641,000 kr. (1933). Till godset höra
kvarn, såg, elektrisk kraftstation m.m.
Huvudbyggnaden är från 1700-talets början,
restau

— 381 —

—- 382 —

Artiklar, som icke återfinnas

under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 29 15:06:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-16/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free