Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarn (Östergötlands län) - Kvarn-a.-b. J.G.S. - Kvarn-a.-b. Tre kronor - Kvarnbergsvattnet - Kvarnby - Kvarnforsen - Kvarnholmen - Kvarnintressenter, A.-b. - Kvarnkommissioner - Kvarnmott - Kvarnsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVARN-A.-B. J. G. S.
rerad 1907. På K. fanns redan på 1600-talet
järnbruk, nedlagt 1857. Under 1700-talet
innehades K. av släkten Victorin. Ägare sedan
1928 är godsägare F. Langerud. Th.P.
Kvarn-a.-b. J.G.S., se J. G. S.
Kvarn-a.-b. Tre kronor, grundat 1897, är
sedan 1922 dotterföretag till Kooperativa
förbundet. Bedriver i elektrisk valskvarn å
Hästholmen el. Kvarnholmen, s. om inloppet till
Stockholm (se bild vid art. Kooperation,
sp. 1,023), tillverkning av mjöl, havre- och
korngryn. Tillverkningsvärdet uppgick 1932 till
14,783,000 kr. Arbetarantal 211. Omslutning
31/i2 1932 9,271,702 kr., varav 1,375,000 kr.
aktiekapital. J.L-n.
Kvarnbergsvattnet, Frostviken, sjö vid
norska gränsen i Frostviken s:n, n. Jämtland,
ge-nomflytes av Faxälven, som vid utloppet
bildar den 17 m. höga Gäddedeforsen; 68 kvkm.;
311 m.ö.h. S.E-s.
Kvarnby, förortssamhälle 7 km. ö. om
Malmö, vid Malmö—Genarps järnväg, huvudsaki.
i Husie s:n (jfr d.o.); c:a 250 inv. Vid K. har
sedan 1860-talet brutits och slammats
skriv-krita, som här förekommer i stora, i
moränleran inneslutna flak. Skrivkritan är rik på
flinta. Sedan 1914 ägas kritbruken av A.-b.
Kritbruksbolaget (se d.o.) i Malmö. — I
krit-lagren vid K. har man upptäckt spår av
gruvdrift från stenåldern. Människorna ha genom
moränleran grävt schakt, några m. djupa, tills
de påträffat flintblock. Efter utnyttjandet ha
schakten fyllts och tedde sig vid upptäc-
M. Persson foto.
Kvarnby kritbrott.
kandet som mörka, lodräta band mot de
omliggande ljusare, orörda lagren. Fynd av
hjort-hornshackor visa, vilka redskap man begagnat
sig av vid gruvdriften.
Kvarnforsen, se Vindelälven.
Kvarnholmen. 1) Se K a 1 m a r.
2) Se Hästholmen 2).
Kvarnintressenter, A.-b., Malmö, grundat
1927, förvaltar aktier i kvarnföretag, innehar
överledningen av följ, företag: A.-b. Malmö
stora walskvarn, Trelleborgs ångkvarns a.-b.,
Helsingborgs ångkvarns a.-b.,
Halmstad—Falkenbergs kvarn a.-b., A.-b. Ystads franska
ång-kvarn samt A.-b. N. Sandbergs valskvarn.
Sammanlagda produktionsvärdet pr år 55 mill. kr.
Mer än % av den sv. produktionen inom
kvarnindustrin torde kontrolleras av bolaget.
Omslutning 31/i2 1931 25,i5i mill. kr., varav
aktiekapital 17,135 mill. kr. J.L-n.
Kvarnkommissioner tillsattes under
1600-ta-let för att undersöka, om nyanlagda kvarnar
stängde kungsådran el. om de konkurrerade
med äldre skattlagda s.k. odalkvarnar. K. ägde
även beslutanderätt med anledning av
undersökningens resultat. A.Vr.
Kvarnmott, Ephe’stia kuehnie’lla, mottfjäril
med täml. smala, skiffergrå framvingar med
Kvarnmott, Ephestia kuehniella (t.v.), och en
av larver sammanfiltad mjölklump, vari
puppan ligger dold.
mörk mittpunkt och otydliga, mörka tvärlinjer
samt en spännvidd av 19—23 mm. Larverna
leva av mjöl, gryn, bröd o.d. Den största
skadan anställa de i mjölkvarnarna, mest kanske
därigenom att genom deras klibbiga vävnader
mjölet sammanfiltas och tilltäpper siktdukar
och transportrör. K. iakttogs i Sverige först
på 1890-talet. E.W-n.
Kvarnsten, dels den tillhuggna stenen, som
användes vid målning i kvarnar (se d.o.), dels
stenmaterialet till densamma. Härför lämpade
bergarter måste vara hårda, så att de ej slitas
för starkt och mjölet därigenom förorenas, och
få ej heller vara spröda, så att de lätt spricka
sönder. Den erforderliga strukturen finnes i
kvarnstenskvarts i Frankrike,
kvarnstenslava och kvarnstensporfyr i
Tyskland och Ungern. I Sverige har man
använt glimmerskiffer med inströdda granater,
Höörsandsten m.fl. naturliga stenarter, vilka
dock numera utträngas av konstgjorda, t.ex. av
kvarts, kvartsit el. flinta, gjutna i en speciell
cementmassa. v.S
— 383 —
— 384 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
