Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnzelius, Herman - Kvarsebo - Kvarstad - Kvart - Kvarta - Kvartal - Kvartcirkel - Kvarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvarsebö
ningsman i 6:e distriktet, varjämte han lett ett
stort antal betydelsefulla medlingar utanför
distriktet. 1922—32 var han landshövding i
Kopparbergs län och är bl.a. ordf, i
Djurgårds-kommissionen sedan 1931. Th
K varsebo, s:n i östkinds hd, Östergötlands
län, på Kolmården och vid Bråviken; 70,50
kvkm., därav 69,78 land; 811 inv. (1932; 12 inv.
pr kvkm.); 7,38 kvkm. åker (1927; 10,6% av
landarealen), 44,37 kvkm. — Pastorat i
Nyköpings v. kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
Kvarstad, jur. 1) En
”handräcknings”-åt-gärd enl. 8 kap. Utsökningslagen (jfr
Handräckning) med syfte att provisoriskt
säkerställa påstådd fordran hos den, mot vilken
åtgärden riktas (”gäldenären”), el. ock påstådd
bättre rätt (vanl. äganderätt) till viss egendom,
som denne innehar. Efter ansökan äger
över-exekutor bevilja k., därest sökanden visar
sannolika skäl för att han äger den rätt, om vars
säkerställande är fråga, samt överexekutor
prövar fara vara för handen, att gäldenären, innan
sökandens rätt blivit vederbörligen prövad och
fastslagen, vidtager sådana åtgärder, att
framtida realisation av densamma äventyras. Som
regel måste vidare sökanden, för att k. skall
kunna beviljas, ställa säkerhet för den skada,
som genom k. kan tillskyndas gäldenären. K.
kan ej läggas å fast egendom, men väl å avrad,
hyra el. ränta därav. Med egendom, varå k.
lägges, förfares liksom med egendom, som
ut-mätes (jfr Utmätning). Rubbande av
egendom, som är satt i k., medför straff enl. 10
kap. 21 § Strafflagen. K. medför emellertid ej
förmånsrätt i egendomen och hindrar ej utmät
ning av densamma för annans gäld. Den, som
utverkat k., måste inom viss kortare tid i
vederbörlig ordning anhängiggöra el. fullfölja
talan ang. sin påstådda rätt, vid äventyr att k.
eljest återgår. Om ändrade förhållanden
därtill föranleda el. gäldenären ställer säkerhet,
kan överexekutor förordna om återgång av k.
2) Ang. k. å tryckt skrift enl. stadganden i T.F.,
se Tryckfrihetsprocess. G.L.
Kvart (lat. quartus). 1) % tim. ”Akademisk
k.”, de 15 min. utöver utsatt tid, som enl.
vedertaget bruk pläga förflyta, innan akad.
föreläsning, högtidlighet el. dyl. tager sin början.
2) Format (se d.o.).
3) Mus., 4:e tonsteget från en viss ton
(denna medräknad) i diatonisk (se d.o.) följd uppåt
el. nedåt. K. kan vara ren, t.ex. c—f (uppåt),
överstigande: /—h el. c—fiss (3 heltoner =
tri-tonus), förminskad: ciss—f, (sällan)
dubbelöver-stigande: ass—diss och (i praktiken knappt fö
rekommande) dubbelförminskad: fississ—b. Jfr
Intervall. F.S-l.
4) Vapenläge, ävensom parad i fäktning (se
d.o.), varvid hand och vapen äro förda något
inåt, så att skydd för inre höga linjen ernåtts.
O.K-gh.
Kvarta (lat. quarta, näml, classis), särsk. förr:
fjärde klassen i ett allmänt lärov.
Kvarta’1 (till lat. quartus, den fjärde), ett
fjärdedels år; inkomst el. utbetalning (lön, hyra
o.d.).
Kvartcirkel, rundgång genom det
tempererade systemets (se Tempererad
stämning) samtliga olika 12 toner (tonarter) i
kvartföljd. Då kvarten är kvintens
omvändning (se d.o.), får man k. genom att genomlöpa
kvintcirkeln (se d.o.) i motsatt riktning: c—f—b
etc., gess enharmoniskt (se d.o.) förväxlat med
fiss, sedan h—e etc. F.S-l.
Kvarte’r [om längd- och rymdmått ofta även
kva’r-] (från mlty. quartér, till lat. quartus,
fjärde). 1) Av gator el. allmänna platser
begränsat men ej genomskuret byggnadsområde
i stad el. stadsliknande samhälle. K:s form,
storlek och användning bestämmas i Sverige
av K.m:t genom stadsplan, tomtindelning av
vederbörande länsstyrelse, namn i stad av
magistraten, i andra samhällen av länsstyrelsen.
G.W.W.
2) Astr., se Månen.
3) Krigsv. a) Den byggnad, dit en militär
befälhavare i fält förlagt sin verksamhet el. valt
sin bostad, b) Trupps förläggning under tak.
Vid särsk. kritiska tillfällen, då högsta
stridberedskap är av nöden, ordnas förläggning ss.
1 a r m-k. Är en del av truppförbandet förlagd
under bar himmel, kallas förläggningen k.-b
i-v a c k. Genom k.-f örplägnad utspisas
personal med lagad mat genom k.-värdarnas
försorg. c) Chef för högre truppförband har ss.
sitt biträde vid ledningen av krigsrörelser och
operationer ett k., vari ingå stabschef,
kvartermästare, tjänstegrenschefer, vakt, ordonnanser,
bilar och stabspoliser samt telegraftrupp, d)
Förr i betydelsen pardon, d.v.s. fritagande
av besegrad fiende från att nedhuggas på
stridsfältet. E.O.B.
4) Metrol. a) Äldre längdmått i
Sverige = % aln = % fot = 5 decimal- el. 6
verktum = 14,8 cm.; i Danmark = 15,6927 cm.;
i Norge = 15,6897 cm. — b) Äldre rymdmått i
Sverige = % stop = % kanna = 4 ort
(jungfrur) = 0,33 1. N.L.R.
5) Sjöv. Å fartyg med stor bemanning
indelas de båda vakterna i två hälfter, kallade k.,
så att styrbords vakt består av l:a och 3:e k.
och babords av 2:a och 4:e k., varigenom
vakt-göringen regelbundet kommer att fortlöpa på
fyra i st.f. på två vakter. Äldste officeren på
ett k. kallas kvarterschef. H.S-k
— 387 — — 388 —
Artiklar, som icke återfinnas under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
