Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarterbivack - Kvarteron - Kvarterschef - Kvartersman - Kvartett - Kvartettsångarförbund - Kvartettsällskap - Kvartmil - Kvartol - Kvarts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVARTS
Kvarterbiva’ck, se K v a r t e r 3).
Kvartero’n, etnogr., avkomling av vit och
terzeron, räknas innehålla 7/s vit. Räkningen
sker enl. regeln: vit och neger ger mulatt = %
vit. Vit och mulatt ge terzeron = % vit + %
av mulatten, som själv är % vit, alltså summa
% vit o.s.v. G.B-n.
Kvarterschef, se Kvarter 5).
Kva’rtersman, benämning å manskap vid
marinen, tillhörande yrkesgrenen timmermän.
Underofficerare, tillhörande samma yrkesgren,
kallas k v a’r tersmästare. H.S-k.
Kvarte’tt (ital. quartetto, till lat. quartus,
fjärde), komposition för 4 instrument el. 4
sångstämmor; även benämning på själva den
ensemble, som utför k.-kompositionen. Sedan
gammalt har den 4-stämmiga satsen räknats ss.
den estetiskt och akustiskt mest
tillfredsställande. 1400-, 1500- och 1600-talens mästerverk
(mässor, motetter, canzoner, ricercarer o.d.)
voro övervägande 4-stämmigt komponerade
men beräknade för kör- el. orkesterbesättning
av de 4 stämmorna. Först efter hand blev den
solistiska 4-stämmiga besättningen populär (i
denna utveckling spelade särsk. Italien en stor
roll). Vid mitten av 1700-talet fick
soloinstru-mental-k. sitt genombrott och lösgjorde sig
efter hand även i stilistiskt avseende från kör och
orkester; den mest betydande gestalten i denna
utveckling var Haydn, som ytterligare
finarbe-tade stilen, särsk. genom att göra de enskilda
stämmorna självständiga genom
kontrapunktiskt och tematiskt arbete. Fulländningen av
denna stil uppnås hos Mozart och Beethoven
samt de äldre romantikerna (jfr
Kammarmusik). — Den normala besättningen för
vokal k. är sopran, alt, tenor, bas; för
instrumentalmusiken: l:e violin, 2:e violin, bratsch och
violoncell; avvikelser på det instrumentala
området äro piano-k. (piano, violin, bratsch,
violoncell), blås-k. o.d.; på det vokala området:
mans-k., dam-k. Berömda
instrumental-k.-en
sembler voro Schuppanzig-k. i Wien,
Joachim-k., Bryssel-k., Budapest-k.; i Norden Aulin-k.
i Stockholm samt Neruda-k. och
Breuning-Bache-k. i Köpenhamn. E.A
Kvarte’ttsångarförbund, sammanslutning föi
idkande av flerstämmig manskörsång. —
Kvartettsångarförbundet i
Stockholm grundades 1883 av A. Edgren; nuv. diri
gent E. Carelius. K., som består av c:a 40 man,
ingick 1909 i Stockholms sångarförbund. G.M.
Kvartettsällskap, sammanslutning för
odlande av stråkkvartetter (med el. utan piano). Se
Kvartett.
Kvartmil, sjöv., 1,852 m., se Nautiska
längdmått.
Kvarto’1, mus., en grupp av 4 lika långa
toner, som tillsammans skola få samma tidsvärde
som eljest 3 (el. 6 = dubbelduol) av samma
art. Jfr D u o 1. F.S-l.
Kvarts (enl. flera forskare en
smeknamns-form, ss. Fritz o.s.v., till ty. dial. querk, dvärg,
jfr no. dvergstein, kristall; jfr under Kobolt
och Nickel), miner., en form av det i
jordskorpan allmänt förekommande polymorfa
ämnet SiO2, siliciumdioxid, kiseldioxid, vanl.
kallat kiselsyra. K. är den vanligaste formen av
kisclsyra men uppträder i olika
modifikationer, alltefter sin förekomst i olika bergarter, ss.
utkristalliserad ur lösning el. utskild ur en
smälta. K. kristalliserar hexagonalt,
trapezoed-riskt tetartoedriskt, i prismor avslutade med
pyramidytor, är vanl. vit till färgen, mer el.
mindre genomskinlig med fettglans till
glasglans, mussligt el. splittrigt brott och otydliga
genomgångar; dess hårdhet är 7 och spec.v.
2,5—2,7. — K. är eldfast, smälter icke för
blås-rörslågan och löses endast av fluorvätesyra
samt dessutom, om ock med svårighet, av varm
kalilut. K. är optiskt enaxlig med positiv
ljus-brytning och cirkulärt polariserande. Vid
upphettning till 575° övergår denna kristalliserade,
s.k. a-kvarts till en annan modifikation, ^-kvarts
Kvartskristaller. 1. Prisma, avslutat med. den hexagonala pyramidens ytor. 2. Prisma och
pyramid, tetartoedriskt romboedriskt utbildad; tvilling med avskärande trapezytor. 3.
Tvil-lingkristall som 2. 4. Tvillingkristaller.
— 389 —
— 390 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
