Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvassia - Kvast, blomkvast - Kvastfibbla - Kvastpiggsvin - Kvastprick, ruskprick - Kvaternioner - Kvaternionkalkyl - Kvcm. - Kvdm. - Kvebracho - Kved - Kwei- - Kweniun - Kvenna - Kvenneberga - Kvenvær - Kvercetin - Kvernes - Kverrestad - Kverulant - Kvesal, quesal - Kvestor - Kvevlaks - Kvft - kWh - Kvibille - Kvick- - Kvickdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVASSIA
Kva’ssia. 1) Surinamkvassia, Lignum
qua’ssiæ, veden av Qua’ssia ama’ra, ett mindre
träd, inhemskt i Guayana och n.ö. Brasilien.
Är officinell i sv. farmakopén och användes
som magstärkande medel i beska kryddor,
Spe’-cies ad infu’sum omYrum. 2)
Jamaika-k v a s s i a, Lignum picra’smæ, veden av
Pi-cra’sma exce’lsa, ett högt träd, växande på
Jamaica och några andra av Västindiens öar,
användes som fluggift och kallas därför också
flug-k. Båda innehålla de bitterämnet kvassiin
i växlande mängder samt kvassol. J.H.
Kvast, blomkvast, seBlomställning.
Kvastfibbla, se Fibblasläktet.
Kvastpiggsvin, Atheru’ra, släkte av fam.
jord-piggsvin, bland gnagarna, omfattar två arter
med relativt svagt utbildad taggbeklädnad och
lång, fjällbeklädd, i spetsen med en kvast av
långa taggar försedd svans. Afrikanska k.,
A. africa’na, blir 60 cm. långt och
förekommer från Sierra Leone till Angola. A.
macrou’ra, finnes i Bortre Indien. H.B-n.
Kvastprick, även ruskprick, en rödmålad
prick (i vattnet upprätt stående spira) med
topptecken bestående av en el. flera kvastar
(ruskor). SeUtprickning. E.Hg.
Kvaternio’ner, ett slags av W. Hamilton (se
denne) funna generaliserade komplexa tal,
bestående av fyra komponenter (en reell, tre
imaginära) med viss användning i mekaniken.
Generaliseringen är möjlig, endast om man släpper
fordran, att kommutativa lagen (se d.o.) skall
gälla för multiplikationen. För k. (tecknas A =
i1 + a2 i2 + a3is, där i,, i2 och i3 äro de
komplexa enheterna) gälla vid addition vanliga
regler, för multiplikation därutöver
multiplika-tionsreglerna —I2,i = I3;
’ H’r
Kvaternio’nkalky’1, se Kvaternioner.
Kvcm., fÖrk. för kvadratcentimeter.
Kvdm., förk. för kvadratdecimeter.
Kvebra’cho, träslag, se Quebracho.
Kved, livmoder; nu blott högtidligt och
poetiskt: moderliv.
Kwei-, i geografiska namn, se K u e i-.
Kwenlun, se K u n 1 u n.
Kvenna, se Måne, flod i Norge.
Kvenneberga, s:n i Allbo hd, Kronobergs län,
n.n.v. om Alvesta; 35,66 kvkm., därav 35,51 land;
413 inv. (1932; 12 inv. pr kvkm.); 5,si kvkm.
åker (1927; 16,4% av landarealen), 18,38 kvkm.
skogsmark. K. saknar kyrka. — Pastorat:
Hjortsberga och K., Allbo kontrakt, Växjö
stift. M.P.
Kvenvær, hd i Sör-Tröndelag fylke, Norge,
utgör v. delen av ön Hitra; 215,m kvkm.; 1,509
inv. (1930). Ax.S
KvercetFn, ett färgämne, se F 1 a v i n.
— 399 —
Kvernes, hd i Möre fylke, v. Norge, s.v. om
Kristiansund; 33,45 kvkm.; 760 inv. (1930). Ax.S.
Kverrestad, s:n i Ingelstads hd, Kristianstads
län, ö. om Tomelilla; 20,92 kvkm., allt land;
1,026 inv. (1932; 49 inv. pr kvkm.); 18,56 kvkm.
åker (1927; 88,8% av arealen), 0,49 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: K. och Smedstorp
Ingelstads kontrakt, Lunds stift. M.P.
Kverula’nt (till lat. que’rulus, klagande),
person, som alltid klagar.
Kvesa’I, q u e s a 1, Pharoma’crus moci’nno
art av fågelfam. surukuer, är ovan glänsande
smaragdgrön, undersidan scharlakansröd. På
huvudet bilda fjädrarna ett slags hjälm. De
båda mellersta stjärttäckarna nå hos hannen
en längd av 80 cm. Fågelns egen längd är 35
cm. K. förekommer i Centralamerikas
skogsklädda bergstrakter. Den lever av frukter. Sitt
bo bygger den i ihåliga träd. Y.Ln.
Kvestor (lat. quæstor), i forntidens Rom titel
för urspr. 2, sedan flera (från Sullas tid 20)
lägre ämbetsmän, vilka ss. statens skattmästare
(quaæsto’res cera’rii) el. ss. fältherrars och
provinsståthållares främsta medhjälpare hade till
huvudsaklig uppgift den ekonomiska
förvaltningen. I fält jämförlig med intendent, kunde
k. stundom även övertaga militäriskt befäl.
Huruvida i äldre tid omtalade brottmåls-k. (q.
par-rici’dii) varit samma slags ämbetsmän med
ju-diciell befogenhet, är omtvistat. H.Sj.
Kvevlaks, fi. Koivulahti, kommun i Vasa län,
Finland, vid kusten av Bottniska viken, n. om
Vasa stad; 197 kvkm.; 4,031 inv. (1931),
svensktalande. Mdn.
Kvft, förk. för kvadratfot.
kWh, förk. för kilowattimme.
Kvibille, s:n i Halmstads hd, Hallands län,
n. om Halmstad; 46,u kvkm., därav 45,70 land;
841 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.); 16,31 kvkm.
åker (1927; 35,7% av landarealen), 20,82 kvkm.
skogsmark. Egendomar: Marielund,
Susegår-den och Biskopstorps kungsladugård. —
Pastorat: Slättåkra och K., Halmstads kontrakt,
Göteborgs stift. M.P.
Kvick-, i sammansättningar, urspr.: levande
(jfr kvickfödd, kvickna till), livlig, etymologiskt
motsvarande lat. vivus, levande, grek, bios, liv,
i biologi samt nära besläktat med di- i sv. diet
och zo- i sv. zoologi- etymologiskt = lånordet
käck. E.H.
Kvickdrag är ett hos häst förekommande
kroniskt lunglidande, betingat av vissa sjuk
liga förändringar i lungblåsornas väggar i så
måtto, att dessa dels förtunnats el. helt
förintats, varigenom flera smärre blåsor
sammansmält till större, och dels brustit, så att luften
pressats in i den omgivande bindväven. Van
ligaste orsaken anses vara kroniska katarrer
— 400 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
