Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvicksilversalvor - Kvicksilversulfid - Kvickstenar - Kvicksund - Kvicktionde - Kviddsläktet, elritsor - Kvidinge - Kvidja (Qvidja) - Kviðuháttr - Kviesis, Albert - Kvietism - Kviga - Kvigkalv - Kviinge - Kvikkjokk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVIKKJOKK
hydra’rgyri o’xidi præcipita’ti, beredd av
ny-fälld kvicksilveroxid, lanolin och vaselin,
innehåller 10 % kvicksilveroxid. Användes, utspädd
till 1 å 2 %, för behandling av vissa
ögonsjukdomar. J.H.
Kvicksilversulfi’d, se
Kvicksilversal-t e r.
Kvickstenar, äldre benämning på
järnmalmer, som åtföljas av ett skarn av lättsmälta
mineral, ss. amfiboler och pyroxener m.m., och
kunna nedsmältas i masugn utan tillsats av
slaggbildande ämnen, ”engående malmer”. Nu
mera benämnes k. i allm. skarnmalmer
(se Järnmalmer, sp. 800). K.A.G.
Kvicksund, sund i v. Mälaren, sedan
gammalt ett viktigt färjeställe; över K. leder
sväng-bar lands- och järnvägsbro (Oxelösund—Flen
—Västmanlands järnväg). Jfr Galten. M.P.
Kvicktionde, tionde, som utgår av och i
levande (jfr Kvick-) husdjur. Se vidare T i o
n-d e.
Kviddsläktet, e 1 r i t s o r, Phoxi’nus,
fisksläkte, se E I r i t s a.
Kvidinge. 1) S:n i S. Åsbo hd, Kristianstads
län, vid Söderåsen, mellan Åstorp och
Klippan; 55,81 kvkm., därav 55,73 land; 2,392 inv.
(1933), därav 838 i K. municipalsamhälle;
37,21 kvkm. åker (1927; 66,8% av landarealen),
10,54 kvkm. skogsmark. Egendomar: Tomarps
kungsgård och Goentorp. På den nu odlade
exercisplatsen Kvidinge hed står ett
monument över kronprins Karl August, som avled
här 1810. — Pastorat: K. och V. Sönnarslöv,
S. Åsbo kontrakt, Lunds stift. M.P.
2) Municipalsamhälle (sedan Vi 1933) i K.
s:n, 5 km. v. om Klippan, vid järnvägen
Hälsingborg—Hässleholm; 838 inv. (1933).
Skrivboks- och papperspåsfabriker. M.P.
Kvid ja (Q vid ja), gods i Pargas s:n,
Egentliga Finland; areal o. 3,500 har, varav 600
åker. K. är känt sedan 1439 och tillhörde från
1477 ätten Fleming men indrogs av hertig Karl
vid Clas Flemings död 1597. Det tillhörde
därefter bl.a. ätterna Banér, .Falkenberg och
Creutz, numera af Heurlin. Nuv.
huvudbyggnaden är en 2 vån. träbyggnad, men på gården
kvarstår en borg, möjl. från 1400-talet, en
rektangulär gråstensbyggnad i form av ett torn.
— Litt: ”Herrgårdar i Finland”, 2 (1928). Th.P.
KviSuhåttr (isi., ”episk meter”?),
fornväst-nordiskt versmått, är en i skaldediktningen
använd avart av fornyröislag (se d.o.).
Stavelseantalet är strängt reglerat: 3 stavelser i udda,
4 i jämna verser. K. förekommer i flera
berömda dikter, ss. Tjodolvs ”Ynglingatal”,
Eyvinds ”Håleygjatal” och Egils ”Sonatorrek”.
E.No.
Kviesis, Albert, lettisk politiker (f. 1881),
— 405 —
advokat, verkade från 1907 i Mitau för
letternas sak, under världskriget i Röda korset samt
vid hjälpen för krigsfångarna. Efter 1918 har
K. deltagit ss. medl. i samtliga råd och
parlament, som organiserade den nya staten, var
1921—23 inrikesminister, 1926—30 v. president
i enkammaren, sedan 1930 republikens
president (omvald april 1933 för perioden 1933—
36). Th
Kvieti’sm (till lat. qui’es, ro, vila), riktning
inom mystiken (se d.o.), som särsk. starkt
betonar det för all mystik utmärkande kravet
att rena viljan från alla begär, utplåna allt sitt
eget inför Gud, för att i honom finna den fulla
ron. Kvietistiska inslag ha funnits hos flertalet
mystiker, inom kristendomen särsk. tydligt hos
sådana som Eckart, den heliga Teresa, Frans
av Sales (se dessa), men namnet k. har särsk.
kommit att fästas vid en av spanjoren M. de
Molinos (se denne) företrädd lära om själens
fullkomliga vila i Gud och passiva uppgående
i honom. Då det visade sig, att dessa läror
ledde till minskat beroende av kyrkan, började
den av ytterligt aktivt religionsnit fyllda
jesuitorden en bitter kamp mot k. Molinos
fördömdes ss. kättare 1687. Hans efterföljare
ma-dame Guyon och Fénelon (se dessa) i
Frankrike fingo även böja sig för kyrkan, och
härmed kan k. ss. en bestämt avgränsad riktning
inom den kristna mystiken sägas vara
tillintetgjord. Påverkan av densamma kan däremot
spåras hos bl.a. protestantiska mystiker ss. G.
Arnold, G. Teerstegen m.fl. — Litt.: H. Heppe,
”Geschichte der quietistischen Mystik” (1875).
S.N.
Kviga, benämning på nötkreatur av honkön
från 1 års ålder till första kalvningen. Man
skiljer mellan obetäckta och betäcktå k. Med
de missvisande benämningarna första-kalvs-k.
och andra-kalvs-k. avses unga kor, som kalvat
resp, en el. två gånger. H.Fqt.
Kvigkalv, benämning på honkalv från födseln
till ett års ålder.
Kviinge, s:n i ö. Göinge hd, Kristianstads
län, vid Helgeån, n. om Kristianstad; 32,i»
kvkm., därav 31,53 land; 1,095 inv. (1932; 35
inv. pr kvkm.); 12,58 kvkm. åker (1929; 39,#%
av landarealen), 12,15 kvkm. skogsmark. —
Kyrkan har den senare medeltidens (gotiska)
prägel; i det inre märkas altarverk och
predikstol från 1600-talets början. Vid Hanaskogs
station på linjen Kristianstad—Hästveda finnes
parkettfabrik. Egendomar: Hanaskog (med
kalkbruk), Truedstorp och Västerslöv. —
Pastorat: K. och Gryt, ö. Göinge kontrakt, Lunds
stift. M.P.;E.W.
Kvikkjokk, kapellförsamling i Jokkmokk s:n,
Norrbottens län; 260 inv. (1932). I kapellbyn,
— 406 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
