Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvikkjokk - Kvikne - Kvillajabark, såpbark - Kville - Kville härad - Kvillinge - Kvillsfors - Kvina - Kvinesdal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KV1KNE
Ur S.T.F.-s bildarkiv.
Kvikkjokks kapell.
som på gr. av sitt vackra läge vid övre ändan
av Saggat och sin yppiga vegetation kallats
”Lapplands paradis”, finnas post- och
telefonstation samt en nybyggd turiststation. Det
första kapellet, byggt 1761—63, ersattes av ett nytt
1907. K. uppmärksammades tidigt (besöktes
bl.a. av Linné under hans Lapplandsresa) och
är en av Lapplands viktigaste turistorter. Det
står i förbindelse med Jokkmokk
järnvägsstation genom en 50 km. lång bilväg från
stationen till Björkholmen, därifrån båtled (och
en kortare bilväg) till K.; sammanlagd restid
c:a 9 tim. — K. kallas av lapparna för Huttan
(hyttan) på gr. av den bergverksrörelse, som
tidigare bedrevs (se K e r k e v a r e). S.
Kvikne, hd i Hedmark fylke, Norge, vid
gränsen mot Sör-Tröndelag; 1,156,78 kvkm.;
1,357 inv. (1930). Fjällbygd kring Orklas övre
lopp och den gamla huvudvägen från
österdal (Tynset) till Trondheim. Kopparkisgruvor
1631—1812. Nyare gruvor vid Röstvangen äro
även de nedlagda. Ax.S.
K villa’ jabark, s å p b a r k, Cortex quilla’jæ,
den från kork befriade barken av Quilla’ja
sa-pona’ria, ett medelstort träd i Chile, Peru och
Bolivia. K. innehåller kvillajasaponin
och k v i 11 a jasyra, tillsammans 8—10 %,
och användes i medicinen som slemlösande
medel vid katarrer i andningsorganen samt som
tvättmedel. J.H.
Kville, s:n i K. hd, Göteborgs och Bohus län;
159,95 kvkm., därav 159,81 land; 4,943 inv.
(1932), därav 560 i Fjällbacka
municipalsam-hälle; 40,is kvkm. åker (1927; 25,i % av
land-arealen), 30,35 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
K., Bottna, Svenneby och Fjällbacka, Vikornas
s. kontrakt, Göteborgs stift. M.P.
Kville härad, i Göteborgs och Bohus län, vid
kusten n. om Lysekil; 207,15 kvkm., därav 206,91
land; 6,849 inv. (1932; 33 inv. pr kvkm.); 51,55
kvkm. åker (1927; 24,9% av landarealen), 33,72
kvkm. skogsmark. K. omfattar socknarna
Kville med Fjällbacka municipalsamhälle, Bottna
och Svenneby. Skärgården är rik på småöar
med Väderöarna längst ut. K. är starkt
kuperat; endast där dalstråk korsa varandra,
uppstå små slätter, Kvilleslätten, Fjällbackaslätten,
varest lera är den dominerande jordarten. Jfr
f.ö. Bohuslän. 1920 levde 51,5 % av
befolkningen av jordbruk med binäringar, därav fiske
5,4% (fisklägen: Fjällbacka, Dyngön o.a.), 22,4
% av industri och hantverk, därav 15 % av
jord- och stenindustri. K. ingår i Norrvikens
domsaga och Vikornas s. kontrakt, Göteborgs
stift. M.P.
Kvillinge, s:n i Bråbo hd, Östergötlands län,
n. om Norrköping; 128,46 kvkm., därav 119,48
land; 4,822 inv. (1932; 40 inv. pr kvkm.). N.
delen av K. ligger på Kolmården, s. delen på
slätten nedanför. 21,83 kvkm. åker (1927; 18,3%
av landarealen), 65,72 kvkm. skogsmark. I K.
ligga flera stations- och industrisamhällen: Äby
(knutpunkt för statsbanelinjerna Norrköping—
Katrineholm och Norrköping—Nyköping—
Stockholm; yllefabrik m.m.), Loddby
(sulfitfabrik), Torshag (bomullsspinneri), Hults bruk
(mekanisk verkstad m.m.), Stens bruk vid
Gra-versfors station (masugnar), Näkna (sågverk),
Getå (station och lastageplats). K. har många
stora egendomar: Björnsnäs, Malmö,
Björnviken, Krusenhov, Kvillinge, Lund, Herrstaberg,
Fridhem (tillhörigt prins Carl), Stenkullen m.fl.
— Pastorat: K. och Simonstorp, Norrköpings
kontrakt, Linköpings stift. J.C.
Kvillsfors, stations- och industrisamhälle i
ökna s:n, Jönköpings län, vid gränsen mot
Kalmar län och järnvägslinjen
Sävsjö—Vetlanda—Målilla samt Emån; 489 inv. (1933).
Möbelfabriker. Alldeles intill K. men på andra
sidan länsgränsen, i Järeda s:n, ligger Nyboholm
med sågverk, papp- och träullsfabrik,
tillhörande Qvills bruks a.-b., Göteborg (aktiekapital
100,000 kr.; arbetarantal 10; tillverkningsvärde
pr år 100,000 kr.), samt pappersbruk,
tillhörande Nyboholms a.-b., Göteborg (aktiekapital
155,000 kr.; arbetarantal 40; årstillverkning
1,000 ton papper). J.C.
Kvina, flod i Vest-Agder fylke, s. Norge, 132
km. lång, upprinner med flera källflöden vid
gränsen mot Aust-Agder (Setesdal), rinner
genom Kvinesdal till Fedafjorden vid
Flekke-fjord och bildar flera forsar, bl.a. Rafoss (47
m.) och Trælandsfoss (26 m. fallhöjd, utbyggd
effekt 8,250 hkr.) med trämassefabrik. Ax.S.
Kvinesdal, hd i Vest-Agder fylke, s. Norge,
kring Kvina och dennas ö. tillflöde Lilleå
(Lit-leå). På fjället v. om Kvina ligga Knabens 3
molybdengruvor. 1930 uppfordrades här 91,169
— 407 —
— 408 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
