Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvistaberg - Kvistbro - Kvistofta - Kvistoftaån, Råån - Kvistrums skans - Kvistrumsälven - Kviteseid - Kvitingsöy - Kvitsleby - Kvitt - Kvitten - Kvittens - Kvittenskupong - Kvittenträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVISTABERG
Kvistabergs observatorium.
Kvistaberg, gods i Bro s:n, Uppsala län, äges
av artisten Nils Tamm (f. 1876), som här
uppfört ett privat astronomiskt observatorium,
det största i sitt slag i Sverige, försett med en
Zeiss-refraktor om 130 mm. objektiv-diam. och
192 cm. brännvidd, astrofotografisk utrustning
m.m. W.N.
Kvistbro, s:n i Edsbergs hd, Örebro län, på
och invid s. delen av Kilsbergen; 194,86 kvkm.,
därav 181,52 land; 3,633 inv. (1932; 20 inv. pr
kvkm.); 25,65 kvkm. åker (1927; 14,i % av
landarealen), 107,23 kvkm. skogsmark. Vid Svartån
ligger i s.v. Svartå järnbruk. — Pastorat i
Edsbergs kontrakt, Strängnäs stift. S.
Kvistofta, s:n i Luggude hd, Malmöhus län,
s.ö. om Hälsingborg; 20,36 kvkm., därav 20,20
land; 1,615 inv. (1932); 18,42 kvkm. åker (1927;
91,2% av landarealen), ingen skogsmark. Vid
Vallåkra, stationssamhälle med o. 400 inv.,
finnas nedlagda stenkolsschakt samt
lervarufa-briker, tillhörande Höganäs—Billesholms a.-b.
Egendomar: Rydebäck, Vallåkra gård. —
Pastorat: K. och Glumslöv, Rönnebergs kontrakt,
Lunds stift. M.P.
Kvistoftaån, R å å n, i v. Skåne, kommer från
Halmstad s:n och flyter genom den djupt
nedskurna Vallåkradalen till mynningen i Öresund
vid Rå, i s. delen av Hälsingborg. Flodområde
200 kvkm.; längd 30 km. S.E-s.
Kvistrums skans n. om Uddevalla vid
Kvist-rumsälven (se d.o.), skådeplats för upprepade
strider under gränsfejderna ända sedan
1600-talet. Mest bekant är striden vid K. 2% 1788,
då överste Tranefelt, som ej förstått att för
försvaret utnyttja terrängens fördelar, med 800
man blev kringränd av de dansk-norska
trupperna under prinsen av Hessen och måste giva
sig. Hela den sv. för svar sstyrkan måste
därefter rymma fältet, men diplomatiska
påtryckningar medförde snart fientligheternas
inställande (se Dans k-s venska krig 9). P.S.
Kvistrumsälven, ibland använt namn på
Munkedals- och örekilsälvarnas gemensamma
utflöde i Gullmarsfjorden (jfr Bohuslän,
sp. 376). I den natursköna, trånga
Kvistrums-dalen går en fordom strategiskt viktig väg (jfr
Kvistrums skans). — Bild se pl. vid B
o-h u s 1 ä n. M.P.
Kviteseid, hd i Telemark fylke, s. Norge,
kring Norsjö—Bandak-kanalens övre del med
sjöarna Flåvatn, Kviteseidvatn (72 m.ö.h., 13,6
kvkm.), Bandakvatn, Vråvatn och n. delen av
Nisservatn; 712,os kvkm.; 3,218 inv. (1930). Ax.S.
Kvitingsöy, hd vid mynningen av Boknfjord,
Rogaland fylke, v. Norge; 5,95 kvkm., 625 inv.
(1930), därav 481 på ön K. (2,ie kvkm.). Rikt
vårsillfiske. Fyr. Az.S.
Kvitsleby, ort i Njurunda s:n,
Ångermanland, bekant för 3 st. här gjorda fynd från
början av yngre järnåldern: gravhögar med
brända ben, inneslutna i bronskärl av s.k.
Vest-landstyp (se d.o.), vittnesbörd om inflytelser
från Tröndelagen (jfr Häste). — Litt.: A.
Enqvist i ”Arkiv för norrländsk
hembygds-forskning”, 1919. G.Em.
Kvitt (ytterst lat. quie’tus, lugn), fri från (en
skuld). — Kvitta, betala en skuld genom
avräkning av en motsvarande fordran,
avräkna; vara likgiltig. — Se Kvittering.
Kvitten, se Kvittenträd.
Kvitte’ns, se Kvitto.
Kvittenskupong. Vid insättning å
postsparbanksbok anbringas i boken k. till ett mot
insättningen svarande belopp. K. finnes i
valörerna 1, 2, 3, 4, 5, 10, 15, 20, 25, 50, 100, 200,
500 och 1,000 kr. Y.Nr.
Kvittenträd, Cydo’nia, släkte av fam.
Rosa’-ceæ, omfattande 3 arter, höga, kraftiga buskar
Blommande gren av kvittenträd, Cydonia
vul-garis.
— 423 —
— 424 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
