Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyhlberg, Ola - Kyhlberg, Regina - Kühlmann, Richard von - Kühn, Vilhelm - Kühn, Julius - Kühne, Wilhelm - Kühne, Max - Kühnemann, Eugen - Küjük (Güjük) - Kükenthal, Willy - Kykladerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYHLBERG
en begränsning av talmetoden vid
undervisning av dövstumma och för en
vidsträcktare användning av skrivmetoden. För
de sinnesslöa dövstumma borde teckenmetoden
användas. Som mål för språkundervisningen
uppställde han, att de dövstumma borde lära
sig uppfatta innehållet i enkla, för folket
skrivna böcker. Detta mål har man dock icke ännu
lyckats uppnå. Vid språkundervisningen höll
K. alltför ensidigt på en strängt formell metod.
Hans betydelse för dövstumundervisningen
ligger icke så mycket inom det metodiska som
inom det organisatoriska området. J.B-t.
Kyhlberg, Regina, målarinna, se B
o-b e c k.
Kühimann [kyT-], Richard von, tysk
diplomat (f. 1873), f. i Konstantinopel, där fadern
var generaldirektör
för de anatoliska
järnvägarna. K. var
1904—05 tysk chargé
d’affaires i Tanger
(bl.a. under det
beryktade kejsarbesö-ket) samt 1909—14
legationsråd i
London. Här
förberedde han en stor
tysk-engelsk uppgörelse i
de aktuella
stridsfrågorna. Världskri
get gjorde emellertid detta verk om intet.
Sedan K. varit gesant i Haag (1915) och
ambassadör i Konstantinopel (1916), blev han
1917 tysk utrikesminister och avslöt i denna
egenskap fredsfördragen i Brest-Litovsk (mars
1918) och Bukarest (maj 1918). Sommaren
1918 kom han i konflikt med högsta
arméledningen. Ett par okloka riksdagsanföranden
undergrävde även hans parlamentariska
ställning. K. avgick från sin betydelsefulla post
juli 1918. Han har sedan ägnat sig åt olika
affärsföretag. 1931 utgav han ”Gedanken über
Deutschland”. Gg A.
Kühn, Peter Vilhelm Carl, dansk målare
(1819—1903). K. var näst efter P. C. Skovgaard
sin generations mest betydande danske
landskapsmålare. Tekniskt stod han något tillbaka,
men hans friskt poetiska, av den
europeiska konstutvecklingen oberoende
naturuppfattning skänkte personlig och nationell
hållning åt hans måleri fram genom åren. För
aftonhimlens stämningar hade K. särsk. fint
sinne. H.G-e.
Kühn [kyn], Julius, tysk
jordbruksforska-re (1825—1910), 1862 lantbruksprof. vid univ.
i Halle a.d.S. och 1863 direktör för dess då
nybildade lantbruksinst. K:s lärarverksamhet var
högt skattad och hans förf.-verksamhet mycket
omfattande. Bland hans arbeten märkas ”Die
zweckmässigste Ernährung des Rindviehes”
(1865; 2 Aufl. 1897) samt ett stort antal arbeten
om växtsjukdomar m.m. Hj.P.
Kühne [ky’na], Wilhelm, tysk fysiolog
(1837—1900), prof, i Amsterdam 1868, i
Heidelberg 1871. K:s arbeten avhandla nerv- och
muskelfysiologi, ämnesomsättning, i sht
äggviteämnenas samt vissa kemiska processer i
näthinnan. K. har utg. en lärobok i
fysiologisk kemi och varit medutg. av ”Zeitschrift
für Physiologie”. J.E.L.
Kühne [ky’na], Max, tysk arkitekt (f. 1874),
har gjort sig känd genom utförandet av
Schau-spielhaus samt fabrikshotell o.a. byggnader i
Dresden, banhallar i Leipzig och i Sofia m.fl.,
vilka visa praktisk planläggning och enkel
smakfullhet i utförandet. E.W.
Kühnemann [ky’na-], Eugen, tysk filosof
(f. 1868), prof, i Breslau sedan 1906. K. har
skrivit ”Die Kantischen Studien Schillers und
die Komposition des Wallenstein” (1889),
”Tur-genjew und Tolstoj” (1893), ”Kants und
Schillers Begründung der Ästhetik” (1895),
”Her-ders Leben” (1895; ny uppl. under titel
”Her-der”, 1912), ”Schiller” (1905), ”Vom Weltreich
des deutschen Geistes” (1914; ny uppl. under
titel ”Aus dem Weltreich des Geistes”, 1926),
”Deutschland und Amerika” (1918), ”Kant” (2
bd, 1923—24). A.Bd.
Küjük (Güjük), mongolisk storkhan 1246
—48, son till Djingis-khans tredje son ögödäi
och hans gemål Turakina, som från Ögödäis
död 1241 till 1246 förestod regentskapet. K:s
val till storkhan bevistades av bl.a. den
påv-lige legaten, franciskanmunken Johannes de
Plano Carpini (se denne). C.F.
Kükenthal [ky’kantäl], Willy, tysk zoolog
(1861—1922), 1889 prof, i Jena, 1898 i Breslau,
1917 prof, och direktor för zoologiska museet
i Berlin, har i sina arbeten huvudsaki.
behandlat valar och 8-armade koralldjur från såväl
anatomiskt-systematiska som
utvecklingshisto-riska synpunkter samt utg. den mycket
använda läroboken ”Leitfaden für das zoologische
Praktikum” (1898; flera senare uppl.). K.
grundläde även den omfattande handboken
”Handbuch der Zoologie” (1923 ff., forts, av
Th. Krumbach). O.C-n.
Kykla’derna, ögrupp i Egeiska havet mellan
36°12’ och 38’ n.br. och mellan 24°17’ och
26°28’ ö.lgd (se karta vid Grekland). K.
bildar ett grekiskt nomos med samma namn
med 2,580 kvkm., 129,702 inv. (1928); däri
ingår dock icke ögruppens östligaste ö, Stampalia
(Astropalia), vilken jämte omliggande småöar
tillhör Italien. Huvudstad Hermoüpolis, 21,146
— 439 —
— 440 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
