Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kykladerna - Kykladkulturen - Kykliker - Kyklisk - Kykloper - Kyklopiska murar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYKLOPISKA MURAR
Utsikt från en ruinstad
på Delos, Kykladerna.
inv. — K. utgör de uppskjutande högre delarna
av ett gammalt, av havet dränkt massiv, som
undergått veckning vid mitten av paleozoisk tid.
De bestå av gnejs, granit, kristalliniska
skiffrar och marmor. Dessa öar te sig mestadels
som små vågformiga högslätter på några 100 m
höjd ö.h. ögruppens centrum utgöres av den
högsta och största ön, Naxos (1,003 m.ö.h.).
K.-massivet begränsas i s. mot Kreta-havet av en
förkastningsbrant. På densamma ligga 2
vulkaniska ögrupper, Mèlos (Milos), en slocknad
tertiärvulkan, och den ännu verksamma
Thera-gruppen. Längre mot ö. markeras massivets s.
kant av en rad av paleozoisk och mesozoisk
kalksten samt skiffrar uppbyggda öar, ss Anåphe,
Amorgös och Stampalia. K. kunna uppdelas i
ett antal mindre ögrupper. Den nordligaste
raden bildar den s.ö. forts, av Eubea och består
av Andros (405 kvkm., 18,800 inv.), Tènos,
Mykonos och Reneia (Delos) samt Syros
(Syra) (81 kvkm., 27,000 inv.) något längre i
s.v. Den 2:a raden utgör den s.ö. forts, av
Ättika: Kéa (Zea el. Keos, 103 kvkm. 3,800
inv.), Kythnos, Sériphos och Siphnos. Den 3:e
el. centrala gruppen består av bl.a. Nåxos (423
kvkm., 17,000 inv.) och Påros (209 kvkm., 9,000
inv.). Till denna ansluter sig den s. öraden med
Thera (Thira el. Santorin, 91 kvkm., 20,000 inv.)
och Mèlos (148 kvkm., 5,400 inv.). Klimatet är
utpräglat mediterrant med liten årlig temp.-
amplitud och 87 °/o av den årl. regnmängden
under vinterhalvåret, öarnas bergplatåer och
-ryggar äro skoglösa och deras vegetation
torftig. Men varje odlingsbar fläck på
sluttningarna är sorgfälligt terrasserad och odlad med
vin, oliver och fruktträd, vete o.s.v. I de
be-vattningsbara dalarna odlas citroner, apelsiner,
tobak och grönsaker. Befolkningen är grekisk,
utom på Andros, som uppvisar ett starkt
al-banskt inslag. Jordbruk och icke sjöfart är
huvudnäring. Den berömda marmorn på Påros
kommer ej längre till användning, men på
Nåxos brytes smärgel. — K. utgjorde under
antiken en enhet kring Delos ss. centrum och
sammanslötos 478 till attiska sjöförbundet med
Delos som säte för förbundskassan. Sedan 405
voro de i Spartas besittning, tills Konons seger
vid Knidos 394 återställde den deliska
amfik-tyonien. Ett öförbund bildades under
Antigo-nos’ skydd; det förnyades under Ptolemaios I,
som gjorde K. till en provins under Egypten.
Under Rhodos’ skydd återställdes öförbundet
188—166. — Litt.: W. König, ”Der Bund der
Nesioten” (1910). J.F.;N.V.
Kykla’dkulturen, se Egeisk kultur.
Ky’kliker, litt.-hist., se Cykel 5).
Kyklisk, se Cyklisk.
Kyklo’per, grek, myt., se C y k 1 o p e r.
Kyklo’piska murar, se Cyklopiska
murar.
— 441 — — 442 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
