Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyokutei Bakin - Kyoto, Kioto - Kyp - Kypert - Kypfärgämnen - Kypra - Kypros - Kypselos - Kyrass - Kyrassiär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRASSIÄR
Kyokutei Bakin, japansk förf., se Japan,
sp. 353.
Kyoto, K i o t o, stad på s. Hondo i Japan
och residensstad i länet (ken) med samma
namn; 765,142 inv. (1931), efter inkorporering
av förorterna 952,397 inv. K. ligger på båda
sidor av den lilla floden Kamogawa, 45 km.
n.ö. om Osaka och är skilt från denna stad
av den bördiga Yamashiroslätten. Strax ö. om
K. ligger Biwasjöns s. ända, varifrån staden
skiljes genom det vackra berget Hiei san (1,100
m.). Genom detta har man borrat en 11 km.
lång tunnel och på så sätt förenat K. med
sjön genom en kombinerad vattenledning och
trafikkanal. Även n. och v. om K. ligga
natursköna berg. K. är i kulturellt hänseende
Japans förnämsta stad. Det grundlädes 794
under namn av Heiankyo och var sedan ända
till 1868 kejserlig residensstad. Än i dag är
det Japans kröningsstad, och kejsarhusets medl.
begravas där. Ehuru statt i hastig utveckling,
har K. mera än någon annan japansk storstad
bevarat sin gammaljapanska prägel. I dess n.
del ligga mikadons palats och längre i s.v.
sho-guns forna palats. K. är centrum för den
japanska buddismen (jfr Japan, sp. 350). I
staden finnas 945 Buddhatempel. Tusentals
pilgrimer besöka de årliga religiösa
festligheterna. K. är säte för ett 1897 grundat
kejserligt univ. med 5,300 studenter (1929).
Dessutom finnas ett kristet univ., en buddistisk och
flera privata högsk., medicinsk högsk. och
konstmuseum. De flesta offentliga byggnader
äro omgivna av praktfulla trädgårdar och
parker, vilka intaga en mycket stor del av stadens
areal. K. är berömt för sitt konsthantverk
(si-denstickerier, silver- och bronsvaror, emalj-,
porslin- och stenkärl, damascenerartiklar). I
s. delen finnes fabriksindustri. J.F.
K. har genom årh. varit ett centrum för
konstnärlig verksamhet. I sht erbjuder staden
och dess närmaste omgivning ett rikt material
för studiet av japansk arkitektur. I Uji invid
K. ligger sålunda templet Byodoin med den
berömda Howodo, ”Fönix-hallen”, från
1000-talet, som fått sitt namn därav att dess
originella grundplan visar formen av en fågel med
utbredda vingar. Kinkakuji, ”Gyllene
paviljongen”, från 1398 är den enda kvarstående
resten av shogunen-konstnären Ashikaga
Yo-shimitsus palats, efter ägarens död förvandlat
till tempel enl. tidens sed. En av Japans största
byggherrar, Hideyoshi, uppförde 1594
Mo-moyama-palatset, varav en hallbyggnad ännu
är kvar i det nuv. Nishi Hongwanji med en
utomordentligt vacker interiör. Kiyo-mizu-dera,
ett tempel från 1600-talet, reser sig på en
spetsig bergstopp inne i staden, där det vilar på
en konstgjord plattform, stödd av en
imponerande träkonstruktion. Daitokuji, likaledes från
1600-talet, rymmer liksom flera av de övriga
templen stora konstskatter i form av
målningar på skjutväggar o.d. Sålunda märkas där
tre målningar av Mu Hsi och åtta av
Motono-bu, en från Kina importerad port m.m. G.S.
Kyp (från Ity. küpe, balja, tunna), färgbad.
Se F ä r g n i n g.
Kypert (jfr Ity. küper, eg. bildl. anv. av mlty
kepere, bjälke, med anledning av vävnadens
diagonala linjer), vävnad i kypertbindning, se
Bindning.
Kypfärgämnen, i vatten och alkali olösliga
färgämnen, som genom reduktion i alkalisk
lösning omvandlas i alkalilösliga oxiföreningar
(kyp). Häri neddoppas tyget, och genom
efterföljande oxidation i luften återbildas det
urspr. färgämnet på tygets fibrer. G.J.
Kypra, väva kypert (se d.o.).
Kypros, ö i ö. Medelhavet, se Cypern.
Ky’pselos, korintisk tyrann (d. o. 625 f.Kr.),
störtade 657 bakchiadernas aristokratregering
och grundade kypselidernas tyrannätt; under
honom och hans son Periander blomstrade
Korint upp till en handels- och industristad av
betydande mått. Kolonier grundades, och
välståndet steg. Enl. sagan hade K. av sin
moder gömts i en konstrikt snidad kista
(Kyp-seloskistan), när bakchiaderna sökte mörda
barnet. N.V.
Kyra’ss [ky-] (fra. cuirasse, eg.: läderpansar,
till cuir, läder), urspr. en rustning för hel karl,
på 1500-talet i Sverige k y r i t z, blev på
1700-och 1800-taIen namnet på kyrassiärernas (se
d.o.) bröst- och ryggharnesk; bars i Sverige sist
av Livdrabantkåren. I Tyskland bibehölls k.
under hela 1800-talet och förekommer ännu
vid parad i vissa länder. Jfr Kyller. G.W.F.
Kyrassiä’r (jfr Kyrass), tungt rustade,
pansrade ryttare från o. 1500. Moritz av
Ora-nien lät 1595 de nederländska lansryttarna
avlägga lansarna och beväpnade dem med svärd
och pistoler, varjämte de skulle bära rustning.
Med hänsyn till dennas tyngd ha k. även
burit halva kyrasser, bestående av hjälm,
bröst-och ryggharnesk, varav åtm. bröstharnesken
skulle vara skottsäkra mot pistolkulor. I strid
tillämpade k. karakolering (se d.o.).
Huvudsaki. genom det sv. kav:s snabba attacker
framträdde olägenheten av den tunga utrustningen,
och efter 30-åriga kriget avlades kyrasserna; k.
buro sedermera vapenrockar och bröstharnesk,
vilket, tidvis ur bruk, användes långt in på
1800-talet vid de s.k. kyrassiär-reg. Vid
världskrigets utbrott buro endast franska k. harnesk
ss. skydd (plastron); numera bära de kyrasser
endast till parad. I sv. hären funnos k. under
— 457 — — 458 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
